1.Möjligheten att göra gällande anspråk mot avtalspartens medkontrahent kan vara uttryckligen reglerad i den skadelidandes avtal med sin avtalspart.1857 Ett tredjemansavtal innebär att ett avtal kan berättiga tredje man om detta framgår av avtalet eller enligt vanliga tolkningsregler kan anses vara vad parterna åsyftat.1858 Beträffande s.k. tredjemansfriskrivningar blir den centrala frågan, i vilka situationer parternas riskfördelning kan anses ha syftat till att avlasta skadevållaren.1859s. 48
2.En jämförelse kan härvid göras med NJA 2010 s. 629 (Den borttappade nyckeln), där en bestämmelse om vite uppfattades som en ansvarsbegränsning avseende såväl en underentreprenörs som en entreprenörs skadeståndsansvar mot en beställare. I samband med utkvittering av en huvudnyckel, hade underentreprenören undertecknat en kvittenslista där vitesbestämmelsen ingick. Nyckeln försvann därefter. HD ansåg att vitet skulle uppfattas som en ansvarsbegränsning och att begränsningen även gällde till förmån för entreprenören. Ansvarsbegränsningen utgjorde alltså ett ansvarsbegränsande tredjemansavtal, dvs. en tredjemansfriskrivning. I det fallet resonerade HD bl.a. utifrån att det var tillfälligheter som gjorde att underentreprenören och inte entreprenören hade kvitterat ut nyckeln och därvid ingått avtal med beställaren.1860 De speciella omständigheterna i målet motiverade antagligen att tillfällighetsargumentet kunde göras gällande, eftersom avtalsingåendet i det aktuella fallet, dvs. utkvitteringen av nyckeln, utgjorde en åtgärd i nära förbindelse med utförandet av entreprenaden. Motsvarande resonemang skulle svårligen kunna användas avseende avtalsingående i andra situationer, t.ex. beträffande ingående av entreprenadavtal i allmänhet.s. 48
3.En nackdel med att konstruera en ansvarsgräns utifrån skadelidandens avtal genom en s.k. tredjemansfriskrivning, är att ansvarets omfattning kan framstå som mindre förutsebart för skadevållaren. Vid tredjemansavtal kan fråga också uppkomma om självständigheten hos den rätt som tillkommer tredje man, dvs. i vilken utsträckning avtalsparterna – tillsammans eller enskilt – kan förändra den rätt som tillkommer tredje man. I dessa situationer blir det inte mer komplicerat, låt vara att det inte heller är helt okomplicerat, att tolka ett tredje452s. 48
4.mansavtal som medför en eventuell begränsning av en skadevållares ansvar äns. 49
5.om avtalet hade medfört en rätt för tredje man att rikta t.ex. betalningskravs. 49
6.mot en av avtalsparterna. Möjligen kan dock NJA 2010 s. 629 (Den borttap-s. 49
7.pade nyckeln) ses som att det tolkningsmässigt är enklare att åstadkomma ens. 49
8.tredjemansfriskrivning..s. 49
9.Ytterligare svårigheter uppkommer vid beaktande av att tredjemansavtals. 49
10.kan jämkas. En särskild fråga är då hur man ska avväga parternas intressen vids. 49
11.intressekonflikter.1861 Att det föreligger ett ansvarsbegränsande tredjemansav-s. 49
12.tal har också betydelse för den slutliga fördelningen av ansvaret mellan avtals-s. 49
13.parten och dennes medkontrahent. Vid deliktsanspråk mot medkontrahen-s. 49
14.ten har denne antagligen en skyldighet att fråga sin avtalspart om eventuellts. 49
15.ansvarsbegränsningar i avtalet med skadelidanden till förmån för skadevålla-s. 49
16.ren innan utbetalning sker till skadelidanden.1862s. 49
17.I engelsk rätt gäller enligt CRTP § 1(6) att avtalsparterna kan begränsa tredjes. 49
18.mans ansvar genom ett berättigande tredjemansavtal.1863 CRTP innebär alltsås. 49
19.att avtalsparterna kan begränsa sina inbördes möjligheter till tort-anspråk mots. 49
20.tredje man. Före införandet av CRTP år 1999 förekom diskussioner i engelsks. 49
21.doktrin kring s.k. network contracts eller kontraktsnätverk.1864 Inom ramen förs. 49
22.ett kontraktsnätverk skulle privity-regeln inte upprätthållas, utan ett kon-s. 49
23.traktsanspråk skulle kunna göras gällande även i utomkontraktuella relationer.s. 49
24.Krav mellan parterna (i olika avtal) i nätverket skulle dock vara föremål förs. 49
25.dubbla begränsningar, dvs. villkor i samtliga avtalsled skulle tillämpas.1865 För-s. 49
26.453 slaget om att på ett sådant sätt utsträcka avtalets verkningar till att avse även andra än avtalsparterna skulle alltså samtidigt medföra att eventuella anspråk enligt tort skulle vara exkluderade. Förslaget om contract networks vilar inte på parternas uttryckliga åtagande, till skillnad från CRTP, utan tar istället fasta på kommersiella förväntningar hos deltagare i nätverket.1866 Teorin har inte slagit igenom i engelsk rätt, bl.a. till följd av införandet av CRTP, vilken möjliggör tredjemanslöften, men visar att avtalsregleringen – även om det innebär ett undantag från avtalssubjektivitetsläran – ofta uppfattas som en mer lämplig reglering även i utomkontraktuella relationer.s. 49