NJA 2013 s. 588. Mannen hade hämtat pojken på förskolan några dagar i veckan och b.la. frågat om tips på böcker när förskolan påtalat att pojken hade problem med utveck- lingen av talförmågan, men uppgav att han i övrigt inte deltog i omvårdnaden av pojken. Två justitieråd var skiljaktiga beträffande domslutet och menade att pojken vid tidpunk- ten för den aktuella händelsen var ett litet barn med betydande behov av vård och omsorg. Mannen var vid skadetillfället medlem i ett hushåll som bestod av honom själv, pojkens mor samt pojken. De skiljaktiga meningarna menade att det av utredningen framgått att mannen sedan en inte obetydlig tid tillbaka i praktiken agerat som en förälder för pojken i en familjekonstellation som åtminstone numera får anses vara vanligt förekommande. Mannen hade sålunda ett medinflytande över pojkens omvårdnad och deltog i de dagliga besluten rörande pojken. Mannen intog därför vid tidpunkten för händelsen en sådan garantställning i förhållande till pojken att hans underlåtenhet kunde grunda straffansvar för misshandel. Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 1772016-08-15 11:06:11
Hänvisas från p. 3 (s. 2026)
3.I sammanhanget kan jämföras med den bedömning som ska göras av huruvida någon är i garantställning på grund av nära levnadsgemenskap vid ansvar för underlåtenhet. I ett avgörande från HD ansågs en man som bott med sin flickvän och hennes son under en period av sex månader inte ha en sådan nära levnadsgemenskap med sin sambos son att det kunde grunda en garantställning som kunde ligga till grund för ansvar för underlåtenhet. Det ansågs inte visat att han hade en så nära relation till, och en sådan ställning i förhållande till barnet att det innebar att han var delaktig i, eller hade ett inflytande över, barnets omvårdnad och fostran.s. 2026