I NJA 1999 s. 691 där det var fråga om ifall ”sörja för person” skulle ingå i ett god- manskap uttalas ingenting till ledning för hur uppdragsdelen ska bestämmas.
Hänvisas från p. 24 (s. 78)
1.Om endera uppdragsdelen ska kunna uteslutas ur ett förordnande bör det stå klart vad som därmed utesluts, liksom det också bör stå klart vad som innefattas. Lagtexten i FB 12:2 ger ingen ledning för bestämning av vad som ska avses ingå i en god mans eller förvaltares uppdrag. Det framgår endast att uppdraget, i den mån det följer av förordnandet, innefattar att bevaka rätt, förvalta tillgångar respektive sörja för person.s. 77
2.I samband med reformen av regleringen år 1995 angavs att uppgifterna i FB 12:2 knyter an till FB 11:4 (och 11:7), vari samma uttryck förekommer för att ange i vilka ”hänseenden” en enskild kan behöva hjälp från en god man eller förvaltare. Det pekas även på att förordnandet kan vara begränsat ”till att avse bevakning av den enskildes rätt i något bestämt avseende eller förvaltning av vissa angivna tillgångar”.s. 77
3.När godmansinstitutet förändrades år 1975, uttalades i förarbetena att en god man i allt väsentligt skulle ha samma uppgifter som en förmyndare för en omyndigförklarad person, inklusive uppdragsdelen att sörja för person. Vad som närmare avsågs med dessa uppgifter klargjordes dock inte. I en lagkommentar år 1976 uttalades att:s. 77
4.”Överhuvud synes lagstiftaren ha utgått från att tillämpningen skall anpas-s. 77
5.sas efter behoven. Man har inte utrett hur gode mannen skall fatta sins. 77
6.uppgift och hur långt han skall driva sina åtgärder i fråga om förmögen-s. 77
7.hetsförvaltningen. 18 kap 8 § FB säger endast att hithörande bestämmelsers. 77
8.om förmyndare och omyndigs egendom skall i tillämpliga delar gälla meds. 77
9.avseende på god man och egendom som ”skall förvaltas av god man” meds. 77
10.iakttagande av vissa undantagsföreskrifter som inte ger någon ledning.” Den beskrivna oklarheten har bestått i 40 år.s. 77
11.331s. 77
12.I samband med 1989 års reform ändrades FB 13:3 och 13:4 på så sätt att det i 13:3 stadgades att det var (ett barns) förmyndares plikt att ”med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid skall förmyndaren se till att myndlingens medel används till nytta för myndlingen”. Av FB 13:4 framgick att vad som sades i 3 § också gällde för en god man och en förvaltare i förhållande till den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser. Angående god mans och förvaltares plikter anfördes följande i lagrummets specialmotivering:s. 78
13.”Vilka insatser som gode män och förvaltare mera i detalj skall göra blir is. 78
14.första hand beroende av hur deras förordnande är utformat. De huvudupp-s. 78
15.gifter som kan komma i fråga är, som framgår av 11 kap. 4 och 7 §§, atts. 78
16.bevaka huvudmannens rätt, förvalta huvudmannens egendom eller sörja förs. 78
17.hans person. I många fall torde emellertid gränser komma att dras snävare,s. 78
18.så att den gode mannen eller förvaltaren får i uppgift att t. ex. förvalta ens. 78
19.viss närmare angiven egendom […]. I ett uppdrag att förvalta viss egendoms. 78
20.ingår i regel uppgiften att bevaka huvudmannens rätt inför domstol ochs. 78
21.andra myndigheter i angelägenheter som rör egendomen. Vilka insatser soms. 78
22.krävs av den gode mannen eller förvaltaren blir också i någon mån beroendes. 78
23.av uppdragets längd.” (mina kurs.) Det talas om bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person som ”huvuduppgifter” i en svävande betydelse; uppdraget kan vara ”snävare”, en förvaltningsuppgift kan samtidigt innebära en rättslig bevakningsuppgift, och uppdragets längd över tid kan påverka de insatser som kan krävas av den gode mannen eller förvaltaren. Uttalandet ger föga ledning för hur begränsning av uppdrag ska ske.s. 78
24.Inte heller i andra rättskällor ges någon närmare ledning för bedömning av uppdragets omfattning. I den sparsamma doktrinen upprepas i princip enbart vad som framkommer av FB 12:2. I mer praktiskt inriktad litteratur på området exemplifieras vad som kan ingå i uppgifterna med avsikt att underlätta för en god man eller förvaltare att förstå sitt uppdrag. I sagda litteratur framhålls ”sörja för person” som det 332 mest besvärliga uppdraget att i praktisk mening definiera, och ”bevaka rätt” som det minst besvärliga. Som kommer visas nedan kan det dock anses lika problematiskt att definiera och särskilja alla uppdragsdelarna från varandra.s. 78