Rättsfall
NJA 1999 s. 691
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1999 s. 691
BibTeX
@misc{nja-1999-s-691,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1999 s. 691}},
year = {1999},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
7 hänvisningar i 3 artiklar · 7 stycken/fotnoter
- I NJA 1999 s. 691 där det var fråga om ifall ”sörja för person” skulle ingå i ett god- manskap uttalas ingenting till ledning för hur uppdragsdelen ska bestämmas.
- För ett längre referat av NJA 1999 s. 691, se avsnitt 5.5.2 om behov av god man.
- Det sagda kan illustreras genom NJA 1999 s. 691. I fallet var fråga om omfattningen av ett godmanskap för en ung man med ”hämmad förståndsutveckling”. Mannens föräldrar ansökte om förordnande av mamman som god man för sonen, med uppgift att bevaka sonens rätt, förvalta hans egendom och sörja för hans person. Överförmyndaren tillstyrkte att god man skulle förordnas och att därvid mamman skulle förordnas, men avstyrkte med stöd av ett yttrande från kurator, att uppdraget att sörja för person skulle ingå i godmanskapet eftersom mannen bodde hos mamman och därmed fick anses redan erhålla den personliga omvårdnad han behövde. De sökande vidhöll, med hänvisning till mannens behov av insatser enligt LSS, att uppgiften att sörja för person skulle ingå i uppdraget. Tingsrätten förordnade mamman som god man med uppgift att bevaka rätt och förvalta egendom, men ansåg inte att det fanns behov av god man för att sörja för sonens behov.