Se vidare Runesson, Licensavtalet, skiljeavtalet och immaterialrätten s. 673 ff. och Schöldström, Kärandens påståenden som grund för domstols behörighet s. 182 f. Se även NJA 1973 s. 480 (bättre rätt till uppfinning) som behandlade en närliggande fråga – talan om bättre rätt till en patentsökt uppfinning, där parterna tidigare ingått ett avtal innehållande en skiljeklausul. Jfr emellertid även NJA 2007 s. 475 (skiljeklausul). I målet ansågs en skiljeklausul i ett nyttjanderättsavtal även omfatta en ansvarsgrund om vållande genom brott, som utgjorde en delgrund i kärandens talan, på grund av anspråkets direkta anknytning till nyttjanderättsavtalet.
Hänvisas från p. 5 (s. 13)
5.Högsta domstolen konstaterade att frågan om licensavtalets giltighet var av prejudiciell betydelse för prövningen av intrångsmålet och anförde att invändningen om rättegångshinder inte kunde anses uppenbart sakna fog. Det var enligt domstolen inte tänkbart att meddela ett av - görande som var villkorat av vad som kunde följa av en senare meddelad skilje dom. Enligt Högsta domstolen borde tingsrätten därför ha förelagt käranden, vid äventyr av avvisning, att visa att skiljeförfarande inletts varefter tingsrätten skulle ha vilandeförklarat målet i väntan på att skiljedom meddelades. Målet återförvisades följaktligen till tingsrätten.s. 13