Stycket

10.Arbetstagarbegreppet är också kollektivavtalens gränsvakt. I Arbets­ domstolens praxis har utvecklats en schablontolkning (eller in dubio-tolkning) som innebär att kollektivavtal, om inte annat uttryckligt stadgas, anses omfatta arbetstagare enligt det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, däremot inte beroende uppdragstagare enligt 1 § 2 st. MBL.176 Arbets­ domstolen utgår i AD 1994 nr 130 från det civilrättsliga arbetstagarbe­ greppet, och konstaterar att det inte gjorts gällande att avtalet ifråga skulle ha utvidgats till att omfatta också beroende uppdragstagare.177 Från en rationalitet som går ut på att arbetstagarbegreppet skall vara enhetligt är resonemanget oklanderligt. Då arbetstagarbegreppet förväntas vara enhetligt behöver utgångspunkten inte heller motiveras särskilt (”[d]en utredning som föreligger i målet ger inte grund för något annat antagande än att vart och ett av de tre nämnda kollektivavtalen vilar på det civilrätts­ liga arbetstagarbegreppet”). Om man tänker bort den rationaliteten blir resultatet dock ett annat. I 23 § MBL definieras kollektivavtalsbegreppet utifrån att det rör förhållanden för arbetstagare. Vidare är en ena parten är en arbetstagarorganisation. En sådan definieras i sin tur i 6 § MBL som en sammanslutning av arbetstagare.s. 30