1.bakgrundsrätten tränger igenom i mer eller mindre påfallande grad.52 Den 48(... forts) 25-27 med vidare hänvisningar. 49 Jfr t.ex. Wetterstein, Festskr. Sjur Brsekhus s. 574, samt Peczenik, Argumentation s. 173 med hänvisning till NJA 1983 s. 3 (det s.k. Tsesis-fallet). I detta vida uppmärksammade fall var det fråga om tolkning av undantagsbestämmelsen från strikt ansvar i den tidigare svenska oljeansvarighetslagen från år 1969. Då lagen trots transformation var konventionsbaserad sökte SvHD utröna undan tagsbestämmelsens innehåll bl.a. med hjälp av engelsk rättspraxis och doktrin, eftersom undantagsbestämmelsen i konventionen var baserad på ett brittiskt förslag. Se närmare om fallet t.ex. Sandvik s. 31 ff. med rikliga hänvisningar. För finsk rätts del kunde man anknyta till en liknande frågeställning i HD 1985 II 132, där fråga var om tolkning av ansvarsbefrielsebestämmelsen i luftbeford ringslagens 20 § och bestämmelsen förhållande till motsvarande stadgande i Warszawakonventionen. Se särskilt minoritetens uppfattning. 50 Jfr även t.ex. Peczenik, Argumentation s. 173, som pekar på att t.ex. kausalsammanhangens natur inte skiftar från ett land till ett annat, medan t.ex. frågan om utländska moralskäls tillämplighet är mera komplicerad.- 51 Se även om den horisontella metoden t.ex. Schlechtriem s. 22, Sevön, LM 1988 s. 13, Hellner, TfT 1983 s. 461, Ramberg & Herre, CISG-kommentaren s. 51 52 Se vidare framställningen nedan kap. 4.3.1.s. 44
2.27s. 44
3.1.4 Metod ceh material gemensamma nämnaren blir i praktiken avsevärt lägre beträffande tillämp ningen av art. 79 vid fel i varan.s. 45
4.Det sagda innebär naturligtvis även att utländska ställningstaganden måste utnyttjas med större försiktighet såvitt angår tolkningen av kontrol lansvaret vid fel i varan. Det utomnordiska materialet är så pass heterogent och till synes starkt influerat av divergerande lösningar i nationell rätt att det bäst låter sig beskrivas inom ramen för en rättsjämförelse,53 vilket likväl inte hindrar att man även härur kan ösa värdefulla sakargument. Värdet av detta material blir dock knappast mycket större än vad som gäller för övrigt, icke-konventionsbaserat utomnordiskt material. Beträffande problemen i anslutning till tolkning av konventionsstyrd lagstiftning i övrigt kan hänvi sas till framställningen nedan i kapitel 2.3.2.s. 45
5.De ovan (kap. 1.3) nämnda frågeställningarna låter sig dock väl ställas men inte utan vidare besvaras utgående från detta. En viss rättspraxis har i och för sig hunnit utbildas i anslutning till de nordiska köplagarna,54 och den rättspraxis som har utbildats om CISG är redan nu så pass omfattande att den närmast blir oöverskådlig.s. 45
6.Utländsk rättspraxis om CISG kan man enkelt finna exempelvis genom databas. 45
7.sen UNILEX.55 För samtliga rapporterade avgöranden har utarbetats nyckelords. 45
8.och ofta förhållandevis detaljerade sammanfattningar, och om hela avgörandets. 45
9.har gjorts tillgängligt i originaltext återges även den. En annan, motsvarandes. 45
10.möjlighet är t.ex. att anlita CISG Database.56 Information om rättspraxis rörandes. 45
11.CISG finner man härtill i CLOUT (Case Law on UNCITRAL Texts), men därs. 45
12.endast i form av kortare sammandrag.57 53 Se nedan kap. 4.3.2. 54 Från finsk HD-praxis om KöpL:s skadeståndsregler kan närmast hänvisas tills. 45
13.följande fem avgöranden: HD 1992:86 och HD 1997:61 gällde frågan om ersätts. 45
14.ning skulle utgå för indirekt förlust enligt 67 §. HD 2001:77 gällde bl.a. tolks. 45
15.ningen av "särskild utfästelse" som förutsättning för ersättande av indirekt förs. 45
16.lust enligt 40 § 3 mom. I HD 1994:98 var det fråga om ersättning för indirekts. 45
17.förlust och säljarens ansvarskrets enligt culpaansvaret i 40 § 3 mom. HD 1997:s. 45
18.179 berör slutligen förutsebarheten av säljarens krav på ersättning för bl.a. ens. 45
19.prishöjning som han drabbats av sedan köparen meddelat att köpet återgått.s. 45
20.Inget avgörande berör tolkningen av själva kontrollansvaret. I övrigt kan ävens. 45
21.hänvisas till t.ex. HD 2003:44 och HD 2001:35 om skadestånd vid rättsligt fel. 55 http:/ /www.unilex.info/ (16.04.2004). 56 http://www.cisg.law.pace.edu/cisg/text/cisg-toc.html (16.04. 2004). 57 http://www.uncitral.org/english/clout/ (16.04.2004).s. 45
22.28s. 45
23.1,4 Metod och material Osäkerheten om vad som skall gälla blir dock i många avseenden fortsätt ningsvis stor. I förhållande till tolkningen av själva kontrollansvaret kan man t.o.m. tala om en rättsfallstorka.58 En genomgående svårighet är också att bedöma vilken vägledning som kan hämtas från tidigare rättspraxis. Frå gan kan inte här behandlas i detalj. På ett flertal punkter utgör emellertid KöpL närmast en kodifiering och bekräftelse av det tidigare rättsläget. Till denna del bör också tidigare praxis kunna tillmätas viss relevans, dock med iakttagande av stor försiktighet.59 Men då KöpL i skadeståndshänseende på ett så väsentligt sett har brutit med det tidigare rättsläget, är det uppenbart att äldre avgöranden måste ha förlorat sin prejudicerande verkan. Däremot kan tidigare rättspraxis naturligtvis utnyttjas som en intressant tilläggskälla t.ex. för att illustrera praktiska problemsituationer. Med tanke på hur fråge ställningarna har utformats i detta arbete blir det i synnerhet de fall där ansvarsbefrielse inte har medgivits som är av särskilt intresse. En nordisk författare skulle under dessa omständigheter måhända vara benägen att söka djupare mening ur lagmotiven, vilka ju traditionellt sett har uppfattats som en viktig rättskälla hos oss. Av förarbetena innehåller emellertid endast NU 1984:5 något utförligare kommentarer,60 och härtill kommer att differentieringen mellan direkta och indirekta förluster tillkom först under ministerieberedningen av köplagspropositionen.61 Skälen för de genomförda lösningarna redovisas inte heller alltid öppet, vartill kommer att olika tolkningsalternativ i regel inte konfronteras mot varandra. Allmänt taget gäller att man bör akta sig för att dra förhastade och alltför långtgåen 58 Rättspraxis om kontrollansvaret i de nordiska köplagarna har inte utbildats (se även not 54). IUNILEX finner man 19 avgöranden om CISG art. 79. Till övervä gande del rör det sig om skiljedomar eller avgöranden från lägre instanser. 59 Hänsyn måste bl.a. tas till att äldre rättspraxis trots skenbar kodifiering kan vara föråldrad med beaktande av senare rättsutveckling. I hög grad kan detta gälla elastiska uttryck såsom "skäligen", "rimligen", eller "utan dröjsmål" etc. 60 De tidigare köplagsförslagen i t.ex. Kom.bet. 1973:12 och SOU 1976:66 kan inte heller i föreliggande sammanhang tillmätas någon avgörande betydelse, eftersom de i skadeståndshänseende byggde på andra lösningar än de som har genomförts i de nya nordiska köplagarna. Däremot kan dessa förslag naturligt vis erbjuda ett intressant och inte sällan rätt utförligt jämförelsematerial vad gäller praktiska problemställningar, olika lösningsmodeller etc. 61 Se vidare nedan kap. 5.6.1.1. Också på denna punkt erbjuder emellertid bl.a. SOU 1976:66 ett intressant jämförelsematerial, i det att man även där föreslog en lindring av säljarens ansvar vid fel i varan avseende vissa "följdförluster". Se närmare nedan kap. 5.6.1.1 vid not 189.s. 46
24.29s. 46
25.1,4 Peeled och material de konklusioner ur förarbetena till KöpL.621 många frågor kan man på sin höjd närmast få en antydan om rätt riktning.s. 47
26.Motiveringarna i propositionen till SvKöpL (Prop. 1988/89:76) motsvarar i allts. 47
27.väsentligt den finska propositionen (Reg.prop. 1986:93), som i sin tur i praktis. 47
28.ken utgör en komprimerad version av den samnordiska köplagsförslaget (NUs. 47
29.1984:5) med tillägg för differentieringen mellan direkt och indirekt förlust. Pros. 47
30.positionen till NoKöpL (Ot prp nr 80 (1986-87)) uppvisar vissa skillnader soms. 47
31.närmast föranleddes av att i Norge CISG införlivades genom transformation tills. 47
32.NoKöpL,63 samtidigt som i NoKöpL också intogs bestämmelser om konsuments. 47
33.köp. (Jfr även den nya isländska köplagen.) I det följande ägnas uppmärksams. 47
34.het huvudsakligen den finska propositionen och det samnordiska förslaget is. 47
35.NU 1984:5. Hänvisningar till övriga förarbeten görs i fortsättningen med någras. 47
36.få undantag i regel inte, såvida detta inte är påkallat av sakskäl. Vad sedan gäller förarbetena till CISG är naturligtvis ännu större försiktig het påkallad. Travaux préparatoires godtas visserligen som en supplementär rättskälla i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten (se art. 32).64 Men ofta är det likväl med förarbeten till konventioner så ställt, att man står inför spridda uttalanden utan att någon betydande internationell enhetlighet kan skönjas.65 Inställningen till förarbeten varierar även storligen på det interna tionella planet.661 de fall att det efter avslutande förhandlingar utarbetas en 62 Jfr även från uppfattningen i svensk rätt — där man har en lång tradition meds. 47
37.åtskilligt utförligare förarbeten än hos oss — t.ex.Hellner, Festskr. Curt Olssons. 47
38.s. 120, Håstad s. 18 ff., Hultmark s. 20 ff., Ramberg, Köprätten s. 21 f. Taxell,s. 47
39.Festskr. Curt Olsson s. 382 ff. har dock rätt i att förarbetena till KöpL är utförlis. 47
40.gare och ger något mera vägledning än vad vi i Finland annars är vana med dås. 47
41.det gäller lagmotiv. 63 Se ovan kap. 1.2.1 vid not 22-23. 64 Vienna Convention on the Law of Treaties (FördragsS 1980/33). Se närmare oms. 47
42.art 32 t.ex. Aust s. 197 ff. 65 Grönfors, JT1991-92 s. 417 ff. ger synpunkter härpå, bl.a. i form av en illustrativs. 47
43.konferensdagbok. 66 Se allmänt om den internationella inställningen till förarbeten t.ex. översiktens. 47
44.av Sisula-Tulokas, Dröjsmålsskador s. 24 ff., idem, JFT 1987 s. 242 ff. Se ävens. 47
45.t.ex. Honka, 11 Tul. Eur. & Civ. L. F. 1996 s. 132 f. om inställningen till förarbes. 47
46.ten i engelsk rättspraxis. Också bland kommentarerna till CISG kan man —s. 47
47.synbarligen i linje med inställningen till förarbeten i den nationella bakgrunds-s. 47
48.rätten — urskilja en glidande skala från en klart positiv inställning till en klarts. 47
49.negativ inställning till CISG:s förarbeten. Se t.ex. för amerikansk del Honnold,s. 47
50.Uniform Law s. 114 f. (positivt inställd), för engelsk del Nicholas, Impracticabili-s. 47
51.(forts...)s. 47
52.30s. 47
53.1.4 Metod och materiai kommentar till konventionstexten — såsom fallet är beträffande CISG66 76 — anses visserligen användbarheten av förarbetena öka.68 Men den övervägan de inställningen hos oss torde fortsättningsvis vara att den interna normpro positionen äger tolkningsföreträde.69 Under dessa omständigheter har man närmast att ty sig till en tämligen fri tolkning, där i synnerhet den juridiska litteraturen kommer att få en kanske större betydelse än normalt. Ett flertal läroböcker och viktiga kom mentarverk föreligger även i anslutning till de nordiska köplagarna, vartill kommer ett stort antal artiklar och mindre arbeten om mera begränsade spörsmål. Litteraturen om CISG är t.o.m. så omfattande och svåröverskådlig att problemet härvidlag närmast består i svårigheterna med att försöka välja ut ett så representativt material som möjligt. De nordiska köplagarna har för finsk del kommenterats utförligt av Routamo & Ramberg i "Kauppalain kommentaari". Verket utgör Routamos översättning och anpassning till finska förhållanden av Rambergs (under medverkan av Herre) "Köplagen". Ytterligare kan nämnas t.ex. Routamos "Kaupan lait. Kotimainen ja kansainvälinen irtaimen kauppa" och Wilhelmssons m.fl.:s "Huvud punkter i köplagen". Utöver dessa arbeten kan här nämnas t.ex. Bergems & Rognliens "Kjopsloven. Kommentarutgave for Kjopsloven 1988 og FN-Konvensjonen om internasjonale losorekjop", Hellners & Rambergs "Speciell avtals rätt I. Köprätt", Håstads "Den nya köprätten", Krügers "Norsk kjopsrett", samt Selvigs "Kjopsrett til studiebruk". Om ännu gällande 1906 års danska köplag kan nämnas Norager-Nielsens & Theilgaards "Kobeloven med kommentarer".s. 48
54.Ytterligare kan här nämnas att kontrollansvaret tidigare bl.a. har behand lats i två uppsatser i Festskrift för Curt Olsson; "Kontrollansvaret" av Hellner, och "Ny ansvarsgrund i köprätten" av Wilhelmsson. En mera omfattande un dersökning är Sandviks "Säljarens kontrollansvar", vilken föreliggande arbete bygger vidare på. Också t.ex. Runesson, "Rekonstruktion av ofullständiga avtal. Särskilt om köplagens reglering av risken för ökade prestationskostnader" be66(...forts) ty and Impossibility s. 18 (skeptiskt inställd), och för fransk del Tallon i Bianca & Bonell (eds) s. 574 f. (negativt inställd). 67 Se UN doc. A/Conf./97/5 (Secretariat's Commentary). 68 Se t.ex. Wetterstein, Sjörättsliga skrifter s. 172. 69 Se allmänt t.ex. Klami s. 54. Jfr beträffande CISG t.ex. Hjerner, Festskr. Jan Hellner s. 288, Ramberg, Köprätten s. 22. Men se även t.ex. Åslund s. 46, som ger uttryck för en stark tilltro till CISG:s förarbeten: "Nya köplagen bygger i stort på CISG, därför kan kanske dess förarbeten till och med få större betydelse än de svenska."s. 48
55.31s. 48
56.VA Metod och materials. 49
57.rör i kap. 4.3 åtskilligt kontrollansvaret.s. 49
58.Iförhållande till CISG föreligger det flera nordiska kommentarer och grunds. 49
59.läggande verk. Utöver det redan ovan nämnda arbetet av Bergem & Rognliens. 49
60.kan här nämnas t.ex. Gomards & Rechnagels "International kobelov. De Forene-s. 49
61.de Nationers konvention om internationale kob", Lookofskys "Understandings. 49
62.the CISG in the Scandinavia. A Compact Guide to the 1980 United Nationss. 49
63.Convention on Contracts for the Internationa Sale of Goods" (jfr även Bernsteins. 49
64.& Lookofsky, "Understanding the CISG in Europe", samt Lookofskys "Unders. 49
65.standing the CISG in the USA"). Vidare bör nämnas Rambergs & Herres omfats. 49
66.tande arbete "Internationella köplagen (CISG). En kommentar".s. 49
67.Bland litteraturen om CISG i övrigt märks t.ex. Bianca & Bonell (eds),s. 49
68."Commentary on the International Sales Law. The 1980 Vienna Sales Convens. 49
69.tion", Caemmerer & Schlechtriem (Hrsg.), "Kommentar zum Einheitlichen UN-s. 49
70.Kaufrecht. Das Übereinkommen der Vereinten Nationen über Verträge übers. 49
71.den internationalen Warenkauf. CISG-Kommentar", Gabriel, "Practioner'ss. 49
72.Guide to the Convention on Contracts for the International Sale of Goodss. 49
73.(CISG) and the Uniform Commercial Code (UCC)", Galston & Smit (eds),s. 49
74."International Sales. The United Nations Convention on Contracts for thes. 49
75.International Sale of Goods", Honnold, "Uniform Law for International Saless. 49
76.Under the 1980 United Nations Convention", Kritzer, "Guide to Practical Applis. 49
77.cations of the United Nations Convention on Contracts for the Internationals. 49
78.Sale of Goods", Schlechtriem, "Internationales UN-Kaufrecht. Ein Studien- unds. 49
79.Erläuterungsbuch zum Übereinkommen der Vereinten Nationen über Verträges. 49
80.über den internationalen Warenkauf (CISG)", samt Schlechtriem (ed.), "Coms. 49
81.mentary on the UN Convention on the International Sale of Goods (CISG)".s. 49
82.Till detta kommer bl.a. en mängd både större verk och mera kortfattades. 49
83.arbeten om särskilda spörsmål. I många fall har de ovan nämnda verken uts. 49
84.kommit i flera upplagor.s. 49
85.32s. 49