Närliggande

89.En förutsättning för tillämpningen av regeln om förmögenhetshörighetsgrundande egendomens värde och fordringens storlek är svårt. Frågan måste avgöras utgående från omständigheterna in casu och med beaktande av bl.a. ändamåls­ enlighets- och rimlighetssynpunkter. Från nordisk rättspraxis kan nämnas NJA 1966 s. 450, där Sveriges HD inte godtog som behörighetsgrund en svaranden tillkommande fordran hos käranden på ersättning för rättegångskostnader, vilken fordran uppkommit när i tidigare rättegång väckt talan rörande samma sak avvisats eller eljest lämnats utan prövning; NJA 1981 s. 386, där Sveriges HD ansåg att i landet tillfälligt införd egendom, avsedd för gäldenärens personliga bruk inte utgjorde grund för domstolsbehörighet och det danska avgörandet U/R i926 s. 17, där Hojesteret ansåg att en tysk banks danska banktillgodohavande om ca 212 kronor var tillräckligt för att grunda domstolsbehörig­ het i ett mål angående ca 62 000 kronor. Det bör också noteras att svaranden kan ha utmätningsbar egendom på många orter i landet, se närmare Halila 1982 s. 425. Här kan dock också sägas att enär domstolsbehörighet baserad på en regel om en utlännings förmögenhetsforum anses exorbitant inom EU/EFTA-området (ovan not 78), kan detta tala för en restriktiv tillämpning av ifrågavarande behörighetsregel även utanför detta område. Jfr ND 1998 s. 39 (Hovrätten för Västra Sverige). Men utanför EU/EFTA-området förvägras i allmänhet utländska förmögenhetsrättsliga domar erkännande och verkställighet, se t.ex. Koulu 1998 s. 229 ff. Det kan sålunda vara skäl att förfara med viss försiktighet vid ”skyddandet” av gäldenärens i Finland befintliga egendom. Borgenären kan ju ha intresse att få ut även en relativt obetydlig del av sin fordran, eller han kan endast vara intresserad av att erhålla dom i ärendet, tex. till grund för förhandlingar. Även processekonomiska synpunkter, t.ex. förefintligt bevismaterial i vårt land, kan tala för domstolsbehörighet. Ifall vidare den i Finland givna domen undantagsvis skulle vinna erkännande utomlands, t.ex. i svarandens hemland och kunna verkställas där, är detta en omständighet som kan sänka kravet på den här befintliga egendomens värde. Och även om den finska domen inte erkänns kan den dock ha bevisvärde vid en utomlands förd process.s. 437