2 · Frågor eller ärenden inom jävsområdet

Allmänt

1.Föremål för styrelseledamots, verkställande direktörs och särskild fir­ matecknares jäv är enligt ABL 8:20, 28 och 31 ”fråga om avtal”. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. Av ABL:s förarbeten och doktrinen framgår emellertid, att jävsbestämmelserna har ett vidare tilllämpningsområde än vad ordalydelsen i förstone ger intryck av. Så t.ex. anses bestämmelserna även tillämpliga på ensidiga rättshandlingar, som har betydelse för ett avtals uppkomst, förändring eller upphörande (se prop. 1997/98:99 s. 95 och prop. 1975:103 s. 378 f.). Härmed omfat­ tas t.ex. anbud, accept, bekräftelser på avtal, förlängning, eftergift, reklamation, uppsägning, hävning och allehanda ensidiga rättshand­ lingar (inkl, optioner) inom ramen för ett avtalsförhållande i vid mening. Alla sådana åtgärder med rättsverkningar som sammanhänger med tillkomsten av ett avtal, avtalsförhandlingar, omförhandling, avslu­ tande av avtal, ett avtals tillämpning eller upphörande, eller när skyldig­ heten eller rättigheterna enligt ett avtal görs gällande, kan vara jävsgrundande. Till och med sådana rättsförhållanden som typiskt sett inte anses vara ömsesidiga kategoriseras som jävsgrundande, så t.ex. gåva (se prop. 1975:103 s. 379), skuldebrev, optioner, etc. Med en sådan defi­ nition av begreppet ”frågor om avtal” ligger det nära till hands att utvidga tilllämpningsområdet, direkt eller analogivis, till att omfatta samtliga rättshandlingar som syftar till att grundlägga, bevara, förändra eller upphäva ett rättsförhållande inom förmögenhetsrättens område, varför också t.ex. preskriptionsavbrytande åtgärder, ävensom utfärdan­ det av fullmakt, torde tillhöra jävsfrågorna (se t.ex. Ahman s. 772 f.).s. 73

2.En ”fråga om avtal” behöver emellertid inte ens ha rättsverkningar: Det synes tillfyllest att en sådan fråga har verkningar i ”bevisbördehänseende”, dvs. bevisverkan. Denna utgångspunkt har förelegat i NJA 1982 s. 1 (se s. 9 i referatet), som gällde en styrelseledamots och tillika särskild firmatecknares utfärdande av ett skuldebrev. Högsta domstolen uttalade bl.a. härvid följande: ”Med hänsyn bl.a. till de verkningar i bevisbördehänseende som innehav av ett skuldebrev medför får [styrel-s. 73

3.250s. 73

4.2. Frågor eller ärenden inom jävsområdet seledamoten] ansetts ha handlagt fråga rörande avtal mellan bolaget och [styrelseledamotens hustru]”. Vad således Högsta domstolen uttalar i domskälen ger ingen grund för att betvivla, att också sådana åtgärder som traditionellt sett icke betecknas som rättshandlingar, utgörande rättsfakta med rättsföljder, utan som uteslutande har betydelse i bevis­ hänseende (eller bevisbördehänseende) kan kvalificeras som ”fråga om avtal”. Därmed innefattas olika typer at bekräftelsehandlingar, det fak­ tiska utfärdandet av skuldebrev och liknande instrument, inklusive aktiebrev och andra finansiella instrument, ävensom annan dokumenta­ tion som kan tilläggas bevisvärde. Det saknar härvid betydelse om utfärdandet av dokumentet uteslutande har bevisverkan, eller har såväl rätts- som bevisverkan.s. 74

5.I ovan angivna Högsta domstolsavgörande NJA 1982 s. 1, utredde visserligen Högsta domstolen, efter att ha fastställt att även handlingar som har verkningar i bevisbördehänseende skall betecknas som ”fråga om avtal”, frågan huruvida det utfärdade skuldebrevet ifråga utgjorde endast en bekräftelse på ett redan ingånget avtal eller om utfärdandet manifesterade ett självständigt förpliktande (dvs. huruvida skuldebrevet uteslutande skulle ges bevisverkan eller också ha rättsverkan). Denna utredning föranleddes emellertid av att Högsta domstolen ansåg sig behöva pröva tilläggsfrågan, huruvida styrelseledamoten ifråga hade ett väsentligt intresse i saken som kunde strida mot bolagets intressen, dvs., i enlighet med tilläggsrekvisitet i ABL 8:20 p.2 (jfr ABL 28 p. 2; när jävet avser fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, förutsätts att styrelseledamoten [den verkställande direktören eller den särskilda fir­ matecknaren] i fråga har ett väsentligt intresse som kan strida mot bola­ gets). Högsta domstolen fann på grund av de särskilda omständighe­ terna i fallet, att det var ”uppenbart”, att styrelseledamotens intresse av skuldebrevets utfärdande kunde strida mot bolagets intresse. Ahman (op. cit. s. 773 f.) förefaller såtillvida ha har feltolkat rättsfallet. Han utgår visserligen ifrån att en bekräftelsehandling står rättshandlingen så nära att jävsreglerna borde vara analogivis tillämpliga härpå, särskilt med hänsyn till den ofta starka bevisverkan, som en bekräftelse tillerkänns. I en redovisning av rättsfallet drar han emellertid något motvil­ ligt slutsatsen, att jävsbestämmelsen ej skulle vara tillämplig på bekräf-s. 74

6.251s. 74

7.V. Jävsregler telsehandlingar. Slutsatsen är dock ogrundad; härvid är det för tillämp­ ningen av jävsbestämmelserna avseende såväl styrelseledamot, verkställande direktör som särskild firmatecknare tillräckligt att hänvisa till Högsta domstolens uttalande, att utfärdandet av ett skuldebrev redan på grund av de verkningar det har i bevisbördehänseende är att beteckna som ”fråga om avtal”.s. 75

8.Till ”fråga om avtal” skall också räknas avtalsliknande konstruktio­ ner i associationsrätten, såsom t.ex. bildandet av en association, aktie­ ägartillskott eller annan form av tillskott, förvärv av egna aktier, teck­ ning i samband med nyemission av aktier eller andra bolagsrättsliga instrument, liksom fusioner. (Om styrelsens förslag till bolagsstämmobeslut om riktade emissioner, etc. se nedan.)s. 75

Styrelsearvoden och andra ersättningar

1.Fastställandet av anställningsvillkor för den verkställande direktören, innefattande även lön, pensionsförmåner, bonus och andra förmåner, tillhör styrelsens kompetensområde. För det fall den verkställande direktören samtidigt är styrelseledamot, träffas han eller hon givetvis av jäv och kan i enlighet med vad som utvecklas nedan icke i något avse­ ende deltaga i handläggningen av sådana frågor. Styrelseledamöternas egna arvoden och övriga förmåner på grund av uppdrag som styrelsele­ damot skall emellertid beslutas av bolagsstämman. Det ligger nära till hands att antaga, att bolagsstämman, som utser och entledigar styrelse­ ledamöter, också fastställer deras arvoden. Alternativt förekommer i praktiken att bolagsstämman fastställer ett totalbelopp att fördelas enligt styrelsens beslut. Inskränkningen av styrelsens rätt att fastställa styrelseledamöternas arvoden anses inte följa av en i ABL stipulerad kompetensfördelningsregel (se t.ex. Ahman s. 774), utan av den för sty­ relseledamot gällande jävsregeln i ABL 8:20, 1 p., dvs. att en styrelse­ ledamot inte får handlägga fråga om avtal mellan styrelseledamoten och bolaget. Saken skulle också kunna uttryckas så, att styrelsen visserligen har behörigheten att fastställa varje enskild styrelseledamots arvode, men på grund av jävsregeln saknar den befogenheten härtill. Distinktio­ nen är inte helt oväsentlig: Om fastställandet av styrelsens arvode hades. 75

2.252s. 75

3.2. Frågor eller ärenden inom jävsområdet framgått av en för bolagsstämman exklusiv kompetensregel, skulle t.ex. delegation av beslutsrätt i en sådan fråga icke kunna var möjlig, (förut­ satt förstås att rätt till en sådan delegation icke uttryckligen stadgats i lagen). Ett behörighetsöverskridande hade också lett till ogiltighet av nullitetskaraktär.s. 76

4.Om å andra sidan ursprunglig behörighet för styrelsen föreligger, men jävsreglema inskränker befogenheten, blir rättshandlingens giltig­ het beroende av bl.a. god tro hos motparten (vilken torde vara sällsynt förekommande), en eventuell, efterföljande ratihabition (konkludent eller uttrycklig) av bolagsstämman, etc. Dessutom föreligger icke hin­ der för bolagsstämman att delegera beslutsfattandet till styrelsen, i vart fall om aktieägarna är överens härom. (Beträffande vilka krav på kvali­ ficerad majoritet, enhällighet, etc. som skall gälla för en sådan delega­ tion, se diskussionen ovan). En annan sak är sedan att delegation inte är lämplig och, i vart fall i marknadsnoterade bolag, inte särskilt praktisk. (Se även Johansson, Bolagsstämma s. 336 f.) För stiftelser, som saknar ägare, medlemmar, etc., är situationen av givna skäl en annan: Enligt stiftelselagen 2:15 ”får” beslut om arvode fattas av styrelsen. (Se även stiftelselagen 2:22.)s. 76

5.En allmän omfattad ståndpunkt i den aktiebolagsrättsliga doktrinen är att jävsbestämmelserna förhindrar en styrelse från att fatta beslut om arvode till enskild ledamot, trots att denne inte deltagit i beslutet eller i handläggningen av frågan; eljest vore det möjligt för styrelsen att med ett formellt upprätthållande av jävsregeln i varje enskilt fall besluta om arvode till samtliga styrelseledamöter genom beslut till varandras för­ mån, (se härom t.ex. SOU 1971:15 s. 217 och Johansson s. 337 med hänvisningar till andra företrädare för den aktiebolagsrättsliga doktri­ nen. Se även Åhman s. 774). Området för analogitillämpning av jävsbestämmelsen vidgas därigenom till att omfatta jävsliknande situationer eller till de fall där det föreligger risk för att bolagets intressen inte till­ varatas i tillräcklig utsträckning. Med en sådan analogitillämpning måste emellertid ifrågasättas, om styrelsen över huvud kan fatta beslut om, eller verkställa rättshandlingar, rörande någon av styrelseledamö­ terna: Risken för att bolagets intressen eftersätts är i jämförelse med frå­ gan om styrelsearvode säkerligen lika stor vid sedvanliga förvärv ellers. 76

6.253s. 76

7.V. Jävsregler försäljningar med styrelseledamot som motpart. Om t.ex. en styrelsele­ damot säljer en fastighet eller en post aktier till bolaget, eller deltar i en riktad nyemission (se nedan), men inte själv deltar i styrelsens beslut härom, finns på samma sätt som i arvodesfrågan risk för att styrelsele­ damöterna långsiktigt kommer att gynna varandra med liknande försälj­ ningar samtidigt som jävsbestämmelsen i formell mening städse iakttas. Det är svårt att inse varför just arvodesfrågan skulle vara särbehandlad i detta avseende vid en tillämpning av jävsbestämmelsen. Ordalydelsen i bestämmelsen ger inget skäl härtill. Situationen vore självfallet en annan, om frågan om styrelsearvode förbehållits bolagsstämmans exklusiva kompetens; såsom konstaterats ovan har så icke skett i ABL. Utan en sådan kompetensregel får den av den aktiebolagsrättsliga dok­ trinen förordade analogitillämpningen av jävsbestämmelsen mycket vittgående följder. Det kan antas, att det föreligger risk för jäv vid varje tillfälle när styrelsen skall besluta om eller verkställa ”fråga om avtal” mellan bolaget, å ena sidan, och en styrelseledamot, dess närstående eller närståendebolag, å den andra. (Se exempel på ett sådant resone­ mang hos Ahman s. 775, som utgår ifrån jävsregelns funktion av att för­ hindra, ”att misstanke uppstår om att ovidkommande hänsyn tas när bolagsföreträdarna ingår avtal med bolaget” och beaktar de ”missbruksmöjligheter som det för med sig ifall styrelsens ledamöter ges möjlighet att avtala med varandra”.)s. 77

8.Det saknas således genuina, sakliga skäl att särskilja arvodesfrågan från andra bolagets rättshandlingar med en eller flera styrelseledamöter som motparter. Följaktligen aktualiseras också en analogitillämpning av samma snitt när t.ex. styrelsen skall fatta beslut om utbetalning av andra ersättningar än arvoden till styrelseledamöter, inte för genomförandet av styrelseuppdragen, utan för tillhandahållandet av andra tjänster, t.ex. konsultarvoden, löner m.m. Aktiebolagskommitténs uttalande (se SOU 1995:44 s. 209), att ett styrelsebeslut om ersättning till en enskild sty­ relseledamot för ett arbete som helt klart faller utanför styrelseuppdra­ get är förenligt med ABL:s ”kompetensfördelningsregler”, brister åtminstone i två avseenden. För det första förutsätts i uttalandet att sty­ relseuppdraget kan avgränsas enligt allmänna normer till att gälla ett visst arbete, så att ett annat arbete ”helt klart” faller utanför styrelseupp-s. 77

9.254s. 77

10.2. Frågor eller ärenden inom jävsområdet draget. En sådan avgränsning är i regel mycket besvärlig, och endast i undantagsfall kan de ”helt klara” fallen identifieras; det är långt ifrån givet att ett styrelseuppdrag skall begränsas till att innefatta styrelsemö­ ten och förberedelser inför dessa. Variationer i styrelseledamöters insat­ ser skall avspeglas i arvodesnivåerna och inte i allehanda sidoersättningar. För det andra tycks Aktiebolagskommittén vara av uppfatt­ ningen, att principen om att styrelsen inte skall fastställa sina egna arvoden är en kompetensfördelningsnorm. Så är emellertid inte fallet, utan principen om att bolagsstämman skall besluta om arvodena kan härledas ur jävsbestämmelsen. Jävsbestämmelsen är självfallet tillämp­ lig såtillvida, att den styrelseledamot som skall erhålla sidoersättningar för utfört arbete eller sådant som kan anses ligga utanför styrelseuppdra­ get är förhindrad att deltaga i styrelsens handläggning eller beslut i frå­ gan. Den i den aktiebolagsrättsliga doktrinen förordade analogitillämp­ ningen av jävsbestämmelsen på styrelsens fastställande av varandras arvoden förefaller emellertid leda till att konsultarvoden och andra sido­ ersättningar skall behandlas på samma sätt, med följden, att styrelsen icke kan handlägga frågor om vare sig arvode, eller andra sidoersätt­ ningar. Med ett sådant omfattande styrelsejäv måste samtliga här aktu­ aliserade frågor behandlas av bolagsstämman.s. 78

11.Denna, extensiva tolkning och tillämpning av jävsbestämmelsen för emellertid med sig stora krav på återhållsamhet och försiktighet så snart en styrelseledamot (eller verkställande direktör) har intressen i ”fråga om avtal” med bolaget. Risken för ett befogenhetsöverskridande och avtals ogiltighet är påfallande. En kvalificering av arvodesfrågan som tillhörande bolagsstämmans exklusiva kompetens förenklar emellertid inte problematiken: Svårigheten att avgränsa styrelsearvodet från andra ersättningar skulle kvarstå. En extensiv tillämpning i enlighet med det sagda leder emellertid ytterst till att samtliga frågor om avtal med sty­ relseledamot, närstående och närståendeföretag i praktiken förflyttas från styrelsens kompetensområde till bolagsstämmans. Situationen är strängt taget densamma när styrelsen skall fatta beslut om nyemission på grund av bolagsstämmans bemyndigande enligt ABL 4:15 eller under förutsättning av bolagsstämmans godkännande enligt ABL 4:14.s. 78

12.255s. 78

13.V. Jävsreglers. 79

Riktade nyemissioner

1.Med samma analogitillämpning av jävsbestämmelsen som ovan beträf­ fande styrelsearvoden och möjligen också andra avtal med styrelseleda­ mot om ersättningar och annat föreligger jäv, om styrelsen fattar beslut om att en nyemission skall riktas till förmån för en eller flera styrelsele­ damöter. I egenskap av aktieägare hindras dock inte en styrelseledamot som föreslås delta i en riktad emission från att rösta härför på bolags­ stämman. Bolagsstämman kan emellertid bemyndiga styrelsen att fatta ett sådant beslut om riktad nyemission, eller i efterhand godkänna ett sådant beslut. (Se om dessa frågor bl.a. Johansson och Pehrson, Styrel­ sejäv, JT 1992/93 s. 417, 424 f.) Enligt ett uttalande av Aktiebolagskommittén (SOU 1995:44 s. 207) kan en styrelseledamot i egenskap av adressat inte delta i ett styrelsebeslut om en riktad nyemission. Det­ samma gäller enligt kommittén ledamotens deltagande i beslut av sty­ relsen att föreslå bolagsstämman en sådan emission, oaktat att styrelse­ beslutet inte är bindande för bolagsstämman, med hänsyn till att jävsbestämmelsen är avsedd att vara tillämplig också på överläggningar som föregår ett beslut. I den proposition som kommitténs betänkande så småningom utmynnade i (1997/98:99) upptas denna fråga inte speci­ fikt; kommitténs lagtolkning förefaller emellertid vara grundad på gäl­ lande rätt och skulle sålunda inte förutsätta en lagändring. Kommitténs uttalande träffar med all säkerhet inte endast avvikelse från företrädes­ rätt stadgad i ABL utan också sådan företrädesrätt som är föreskriven i bolagsordningen. Härvid aktualiseras återigen frågan, huruvida det är tillfyllest att iaktta bestämmelserna om kvalificerad majoritet i ABL 4:14, 2 st., och 4:15, 1 st. (2/3 av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna), eller om fråga är om aktiemarknadsbolag enligt lag [1987:464] om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbo­ lag, m.m. 3 § (minst 9/10 av såväl de avgivna rösterna som de vid stämma företrädda aktierna), eller om det vid förekomsten av en jävssituation är förutsatt, att samtliga aktieägare skall godkänna en avvikelse från jävsreglerna genom bemyndigandet eller det i efterhand avgivna godkännandet. (Bemyndigande kan dock inte lämnas vid riktade emis­ sioner av aktiemarknadsbolag.) I enlighet med vad som ovan anförts, fårs. 79

2.256s. 79

3.2. Frågor eller ärenden inom jävsområdet det antas, att en avvikelse från jävsbestämmelsen förutsätter samtliga aktieägares godkännande. Ogiltighetspåföljden kvarstår följaktligen och kan göras gällande av en aktieägarminoritet även i de fall förutsätt­ ningar för kvalificerad majoritet uppfyllts i nyssnämnda bestämmelser: Ett godkännande i efterhand av ett styrelsebeslut om riktad nyemission till en eller flera styrelseledamöter skall uteslutande avse frågan om nyemission och icke eventuellt förekommande jäv; jävet får sägas ratihaberas enligt den grundläggande regeln för minoritetsskyddsbestämmelsen, nämligen genom att samtliga aktieägare godtagit jävet. Ett arrangemang av sistnämnt slag är med all säkerhet ogörligt i aktiebolag med spritt ägande, varför styrelsen inte bör befatta sig med beslut härom, utan endast verkställandet av bolagsstämmobeslut. När bolags­ stämman självständigt (dvs. utan förhandsbeslut av styrelsen eller bemyndigande) beslutar om en riktad nyemission till förmån för en eller flera styrelseledamöter, föreligger inte styrelsejäv (och ej heller aktieägarjäv enligt ABL 9:36), varför besluten med giltig verkan kan fattas med angivna pluralitetskrav.s. 80

4.Godtas den nu redovisade tolkningen av jävsbestämmelsen, är styrel­ sen i enlighet med den ovan berörda analogitillämpningen över huvud förhindrad att befatta sig med riktade emissioner, i vilka styrelseleda­ mot (en eller flera) deltar. Det är härvid likgiltigt om fråga är om förbe­ redelse inför beslut, själva styrelsebeslutet eller förslag till bolagsstäm­ man om ett beslut av aktuellt slag. Slutsatsen ändras inte av det förhål­ landet att en styrelseledamot samtidigt är aktieägare: Det är i egenskap av styrelseledamot och en del av styrelsen som personen ifråga förebereder styrelsebeslut, deltar i beslutet eller framlägger ett beslutsförslag för bolagsstämman. Konsekvensen av en sådan analogitillämpning av jävsbestämmelsen är att styrelsen blir mer eller mindre handlingsförla­ mad i frågor om riktade nyemissioner så snart någon ledamot skall delta i emissionen. Grundprincipen enligt den i doktrinen förordade analogi­ tillämpningen är, att så snart en ledamot är jävig, kan jävet utsträckas till att omfatta samtliga ledamöter. Doktrinuttalandet (se ovan avsnitt 2.2) hänför sig visserligen till beslut om styrelsearvoden, men som ovan har konstaterats, saknas principiella skäl att skilja mellan arvodesbeslut ochs. 80

5.257s. 80

6.V. Jävsreglers. 81

7.andra styrelsebeslut om förmåner eller ersättningar, etc. till styrelsele­ damöter.s. 81

8.En förmedlande ståndpunkt är att styrelsen inte anfäktas av jäv is. 81

9.sådana situationer där styrelsen uteslutande framlägger ett beslutsför­s. 81

10.slag till bolagsstämman utan att själv ta ställning i beslutfrågan. I etts. 81

11.sådant fall skulle de sedvanliga bestämmelserna om kvalificerad majo­ ritet vid avvikelse från företrädesrätten bli tillämpliga. Härigenom för­ hindras också den handlingsförlamning som en analogitillämpning avs. 81

12.den typ som avser styrelsearvoden ger upphov till. Enligt ett uttalandes. 81

13.av Aktiemarknadsnämnden, AMN 2002:1 föreligger oklarhet om såväls. 81

14.styrelseledamots som styrelsens jäv vid handläggning och beslut om riktade nyemissioner. I ett tidigare beslut (1989:1) var styrelseledamöter med hänvisning till god sed på aktiemarknaden förhindrade att delta i incitamentsprogram, om de samtidigt ej var anställda i emittentbolaget.s. 81

15.Särskilda skäl kunde emellertid föranleda annat. I uttalandet 2002:1s. 81

16.ändrade AMN sin inställning såtillvida, att det är förenligt med god seds. 81

17.att delta i särskilda incitamentsprogram oavsett anställning. Enskilda,s. 81

18.deltagande styrelseledamöter får emellertid inte vara engagerade i beredningen av programmet och inte heller i framläggandet av förslaget till bolagsstämman. Om jäv för hela styrelsen i linje med ovan redovisads. 81

19.analogitillämpning uttalar sig AMN icke.s. 81

Interna bolagsfrågor

1.Utanför området för jäv för styrelseledamöter (verkställande direktörs. 81

2.och särskilda firmatecknare) ligger interna bolagsrättsliga frågor. Här­s. 81

3.med avses enligt förarbetena (prop. 1975:103 s. 379) sådana ärendens. 81

4.som faller inom ramen för bolagsstämmans exklusiva kompetensom­s. 81

5.råde, t.ex. beslut om utdelning, ändring av bolagsordning, nyemissions. 81

6.(som ej är riktad), nedsättning av aktiekapital, likvidation, etc. Såsom ens. 81

7.sådan intern bolagsrättslig fråga torde också betecknas val av styrelse­s. 81

8.ordförande vid styrelsemöte. När således styrelsen skall besluta om atts. 81

9.lägga fram förslag i olika frågor till bolagsstämman, kan jäv inte sägass. 81

10.föreligga för en styrelseledamot som samtidigt är aktieägare. Sakens. 81

11.förehåller sig emellertid annorlunda i det fall bolagsstämmobeslutet kans. 81

12.258s. 81

13.3. ”Handläggning” av frågan komma att beröra tredje mans intressen, t.ex. vid fusion, riktad nyemis­ sion, förvärv av egna aktier, etc. Eftersom sådana beslut grundas på avtalsliknande förhållanden, får jävsbestämmelsen anses bli tillämplig (jfr Åhman s. 777).s. 82