Svensk rättspraxis1 hänvisning
Rättsfall
NJA 1982 s. 1
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1982 s. 1
BibTeX
@misc{nja-1982-s-1,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1982 s. 1}},
year = {1982},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
4 hänvisningar i 2 artiklar · 4 stycken/fotnoter
- En ”fråga om avtal” behöver emellertid inte ens ha rättsverkningar: Det synes tillfyllest att en sådan fråga har verkningar i ”bevisbördehänseende”, dvs. bevisverkan. Denna utgångspunkt har förelegat i NJA 1982 s. 1 (se s. 9 i referatet), som gällde en styrelseledamots och tillika särskild firmatecknares utfärdande av ett skuldebrev. Högsta domstolen uttalade bl.a. härvid följande: ”Med hänsyn bl.a. till de verkningar i bevisbördehänseende som innehav av ett skuldebrev medför får [styrel-
- I ovan angivna Högsta domstolsavgörande NJA 1982 s. 1, utredde visserligen Högsta domstolen, efter att ha fastställt att även handlingar som har verkningar i bevisbördehänseende skall betecknas som ”fråga om avtal”, frågan huruvida det utfärdade skuldebrevet ifråga utgjorde endast en bekräftelse på ett redan ingånget avtal eller om utfärdandet manifesterade ett självständigt förpliktande (dvs. huruvida skuldebrevet uteslutande skulle ges bevisverkan eller också ha rättsverkan). Denna utredning föranleddes emellertid av att Högsta domstolen ansåg sig behöva pröva tilläggsfrågan, huruvida styrelseledamoten ifråga hade ett väsentligt intresse i saken som kunde strida mot bolagets intressen, dvs., i enlighet med tilläggsrekvisitet i ABL 8:20 p.2 (jfr ABL 28 p. 2; när jävet avser fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, förutsätts att styrelseledamoten [den verkställande direktören eller den särskilda fir matecknaren] i fråga har ett väsentligt intresse som kan strida mot bola gets). Högsta domstolen fann på grund av de särskilda omständighe terna i fallet, att det var ”uppenbart”, att styrelseledamotens intresse av skuldebrevets utfärdande kunde strida mot bolagets intresse. Ahman (op. cit. s. 773 f.) förefaller såtillvida ha har feltolkat rättsfallet. Han utgår visserligen ifrån att en bekräftelsehandling står rättshandlingen så nära att jävsreglerna borde vara analogivis tillämpliga härpå, särskilt med hänsyn till den ofta starka bevisverkan, som en bekräftelse tillerkänns. I en redovisning av rättsfallet drar han emellertid något motvil ligt slutsatsen, att jävsbestämmelsen ej skulle vara tillämplig på bekräf-
- Vid handläggningen av en fråga om avtal mellan bolaget och tredje man föreligger enligt den andra punkten i jävsbestämmelserna jäv endast om ställföreträdaren i frågan har ”ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets” (s.k. intressejäv). Denna jävsbestämmelse tar främst sikte på fråga om avtal med närstående fysiska eller juridiska personer till ställföreträdaren. Det förutsätts emellertid att fråga är om ett ”väsentligt” intresse. Det förefaller också vara naturligt att intresset skall vara av ekonomisk karaktär. Ett klassiskt exempel på detta är NJA 1982 s. 1, där ett befogenhetsöverskridande befanns vara för handen när en styrelseledamot (tillika särskild firmatecknare) utfärdade ett skulde brev till förmån för sin hustru (som befanns vara i ond tro om befogenhetsöverskridandet och jävet). Varken lagen eller dess förarbeten läm nar emellertid besked om vad som skall avses med ”väsentligt” intresse, men det får antas att endast sådant som är av obetydligt intresse faller utanför jävsbestämmelsen. Ledstjärnan bör städse vara kravet för en ställföreträdare att undvika intressekonflikter och att verka lojalt för bolaget. Såsom avgörande får också betecknas ställföreträdarens sub jektiva intresse i en fråga, som i och för sig skall vara av någon ekono misk betydelse.