Närliggande

14.En principkollision kan, enligt Dworkin, ge upphov till tre möjliga resultat: för det första att skälen för princip x väger tyngre än princip y; för det andra att princip y väger tyngre än princip x och slutligen att princip x och y väger lika. Den fjärde möjligheten, som Dworkin, enligt Peczenik, bortser ifrån är, att de båda principerna alls icke kan jämföras, att de är inkommensurabla. Med andra ord tillhör principerna skilda värdesammanhang eller ‘paradigm.’ Problemet är att olika värde– eller kontextberoende principer ofta gör anspråk på tillämplighet i samma rättsliga område. Denna principkollision kan leda till antingen att båda principerna förklaras som icke tillämpliga eller att de måste 44 underställas en prioritering utifrån något tredje externt värde, en tredje princip. Men en sådan värdeprioritering är, i vissa fall, inte möjlig att genomföra eller att rangordna, eftersom värdeavvägningen inte är hierarkiskt definierbar, utan tvärtom ingår i en ‘heterarki.’ Det slutgiltiga avgörandet innebär att de djupjustifierade värdepreferenserna blir, om inte avgörande, så i vart fall vägledande för att prioritera en princip eller ett kluster av principer. En principkollision har således förmågan (eller, om man så vill: ‘bristen’) att förbli oförlöst eller måste avgöras på ‘paradigmatiska’ och interna värdepreferenser. Ytligt sett kan detta te sig olyckligt, men principkollisionen är samtidigt ett uttryck för rättens ofrånkomliga flexibilitet – en dynamik präglad av värdekontext, historik och intressemotsättningar. En regel har här uttryckts som varande definitiv, medan en princip kan optimeras. Reglernas giltighet är i viss mening därför beroende av den formella tillhörigheten till ett konkret normkomplex, medan principerna baseras på graden av acceptans eller godtagbarhet.s. 452