Se även NJA 2013 s. 209 p. 6 och NJA 2007 s. 718. Utan att det kommer till uttryck i lagtext är även civilprocessens vanligaste taleform, fullgörelsetalan (RB 13:1), relaterad till rättsförhållanden, se t.ex. SOU 1938:44 s. 188 och 212 och Larsson, Sven, Förutsättningarna för fastställelsetalan, SvJT 1974 s. 474 f. Ibland omnämns även talan som är tänkt att mynna ut i en konstitutiv eller rättsgestaltande dom som en särskild talan (t.ex. talan om äktenskapsskillnad eller faderskap, jfr RB 18:2 ”rättsförhållande, som enligt lag ej må bestämmas annorledes än genom dom”). Benämningen av dessa domar som rättsgestaltande är omdiskuterat av skäl som här inte finns utrymme att utveckla. För en kritik av begreppet konstitutiv dom, se Olivecrona, Karl, Domen i tvistemål, Gleerup, 1943, s. 60 ff.
Hänvisas från p. 2 (s. 63)
Se även NJA 2013 s. 209 p. 6 och NJA 2007 s. 718. Utan att det kommer till uttryck i lagtext är även civilprocessens vanligaste taleform, fullgörelsetalan (RB 13:1), relaterad till rättsförhållanden, se t.ex. SOU 1938:44 s. 188 och 212 och Larsson, Sven, Förutsättningarna för fastställelsetalan, SvJT 1974 s. 474 f. Ibland omnämns även talan som är tänkt att mynna ut i en konstitutiv eller rättsgestaltande dom som en särskild talan (t.ex. talan om äktenskapsskillnad eller faderskap, jfr RB 18:2 ”rättsförhållande, som enligt lag ej må bestämmas annorledes än genom dom”). Benämningen av dessa domar som rättsgestaltande är omdiskuterat av skäl som här inte finns utrymme att utveckla. För en kritik av begreppet konstitutiv dom, se Olivecrona, Karl, Domen i tvistemål, Gleerup, 1943, s. 60 ff.s. 64