När HD i NJA 2021 s. 1017, p. 21, skriver: ”För att en tillitsfullmakt ska föreligga krävs att tredje man har faktisk tillit till att mellanmannen är behörig att företräda huvudmannen. Det fordras också att denna tillit är befogad.”, så följer domstolen en – doktrinär – tradition av att se det som två separata krav: Dels, ska det finnas tillit, dels, ska den vara befogad. Såvitt gäller det första kravet, på faktisk tillit, borde det dock förstås som ett krav på avsaknad av ond tro om att mellanmannen inte är behörig företräda huvudmannen, se i och kring not 49 ovan. Se även ”t.ex.” portalfallet för tillitsfullmakten, NJA 2013 s. 659, där något krav på subjektivt intryck inte synes uppställas alls. ”Den som skapar en befogad tillit” står det bara, i en lokution jag läser som ett krav, snarare än som två – det står ju inte t.ex. ”en subjektiv tillit, som också är befogad”. Jfr även t.ex. J. Samuelsson, Fullmaktsläran s. 194 (bl.a.: ”I svensk rätt är […] tredje mans subjektiva inställning enligt huvudregeln irrelevant vid fastställande av den behörighet som följer med en självständig fullmakt.”). Saken kan möjligen uttryckas som att en befogad tillit är en objektiv konstruktion (men jfr not 51 ovan och 92 nedan).
Hänvisas från p. 10 (s. 90)
När HD i NJA 2021 s. 1017, p. 21, skriver: ”För att en tillitsfullmakt ska föreligga krävs att tredje man har faktisk tillit till att mellanmannen är behörig att företräda huvudmannen. Det fordras också att denna tillit är befogad.”, så följer domstolen en – doktrinär – tradition av att se det som två separata krav: Dels, ska det finnas tillit, dels, ska den vara befogad. Såvitt gäller det första kravet, på faktisk tillit, borde det dock förstås som ett krav på avsaknad av ond tro om att mellanmannen inte är behörig företräda huvudmannen, se i och kring not 49 ovan. Se även ”t.ex.” portalfallet för tillitsfullmakten, NJA 2013 s. 659, där något krav på subjektivt intryck inte synes uppställas alls. ”Den som skapar en befogad tillit” står det bara, i en lokution jag läser som ett krav, snarare än som två – det står ju inte t.ex. ”en subjektiv tillit, som också är befogad”. Jfr även t.ex. J. Samuelsson, Fullmaktsläran s. 194 (bl.a.: ”I svensk rätt är […] tredje mans subjektiva inställning enligt huvudregeln irrelevant vid fastställande av den behörighet som följer med en självständig fullmakt.”). Saken kan möjligen uttryckas som att en befogad tillit är en objektiv konstruktion (men jfr not 51 ovan och 92 nedan).s. 97