4 · Prisavdrag

1.I exempelvis köplagens system gäller enligt 37 § att köparen får kräva prisavdrag eller häva köpet ”om avhjälpande inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamation”. Men det hindrar inte att exempelvis prisavdrag kan göras gällande också som en primär påföljd. Detta om köparen inte yrkat på rättelse genom avhjälpande eller omleverans eller inte haft rätt att yrka på det, eller om säljaren inte erbjudit sig att företa en sådan rättelse eller om köparen haft rätt att vägra godta rättelse av säljaren.s. 830

2.Prisavdrag förutsätter som känt är inte vållande på säljarens sida. Man brukar säga att prisavdraget är en rent objektiv påföljd, som endast förutsätter att felet inverkat på priset och som syftar till att återställa den ekonomiska balansen mellan parternas prestationer. I 38 § köplagen uttrycks det så, att prisavdrag ska beräknas ”så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick.” Med vissa variationer återfinns denna värdebaserade metod för bestämmandet av prisavdraget även i CISG (art. 50) och i övrig finsk köplagstiftning. I exempelvis konsumentskyddslagen uttrycks metoden så, att prisavdraget ”ska stå i proportion till minskningen av värdet på den vara som köparen har mottagit jämfört med det värde varan skulle ha” i avtalsenligt skick.s. 830

3.Det är emellertid uppenbart att en värdebaserad beräkningsmetod är förbunden med osäkerhet i form av värderingsproblem. Inte minst egendomens värde i felaktigt skick kan vara särskilt svårt att fastställa. I motiven till köplagen framhålls därför att prisavdragets storlek i många fall inte kan baseras på marknadsvärden, utan att det måste bestämmas utifrån en mera subjektiv metod i form av en skönsmässig uppskattning av felets betydelse för köparen. Om felet är sådant att det kan avhjälpas har i praktiken prisavdrag också mera objektivt knutits till kostnaden för avhjälpande av felet, även om en sådan kostnadsbaserad metod inte har undgått kritik. Metoden medför bland annat risk för att påföljderna blandas ihop så att man på ett olyckligt sätt mer eller mindre sätter likhetstecken mellan prisavdrag, avhjälpande av fel och skadestånd. Det har även konkluderats att prisavdraget egentligen blir ”en överflödig rättsfigur” i (exempelvis) köplagens system frånsett ”alldeles speciella fall”. I all händelse bygger också avhjälpande av fel, avhjälpandeersättning och allmänna stadganden om skadestånd för avhjälpningskostnader som direkt förlust på objektiva förutsättningar.s. 830

4.Intresset i detta sammanhang riktas dock inte mot prisavdraget som sådant eller dess ställning i det kontraktsrättsliga påföljdssystemet. Frågan här är hur man ska ställa sig till nytt för gammalt-problematiken om köparen yrkar kompensation för kostnaden för avhjälpande av felet genom ett krav på prisavdrag. Hur ska man då ställa sig till nytt för gammalt-problematiken om kompensation för kostnaden att avhjälpa felet yrkas genom prisavdrag? Den juridiska litteraturen har ofta inte berört problematiken. Stundom har man dock närmast sig problematiken bland annat utifrån allmänna framställningar om obehörig vinst. I motiven till stadgandena om fastighetsköp i den finska jordabalken noteras problematiken i anslutning till de svårigheter som förknippas med att kostnaden för avhjälpande av felet läggs till grund för prisavdrag. Det konstateras i allmänna ordalag att följden av att felet avhjälps ”kan också vara att fastighetens värde stiger, t.ex. om värmeanläggningen i en gammal fastighet byts ut mot en ny” (kurs. här). Motiven ger ingen närmare vägledning. I detta sammanhang märks dock från rättspraxis HD 2009:39: Vid fastighetsköp har Högsta domstolen även i andra fall haft att ta ställning nytt för gammalt-problematiken i förhållande till prisavdrag. Praxis från Högsta domstolen i Finland om exempelvis köplagen saknas om frågan. Som jämförelse kan dock hänvisas till exempelvis det svenska rättsfallet NJA 2020 s. 951 om prisavdrag enligt den svenska köplagen vid fel i en bostadsrätt till ett radhus: I NJA 2020 s. 951 förefaller tröskeln för att göra ett fördelsavdrag ha varit lägre än i det ovan behandlade NJA 2011 s. 548, som gäller en bostadsrättsförenings skyldighet att reparera en skada (jfr säljarens skyldighet att avhjälpa felet). Detta trots uttalandet i NJA 2020 s. 951 om att ett fördelsavdrag bör tillämpas med försiktighet.s. 832

5.Det är givet att man också beträffande prisavdrag kan förutsätta att kostnaden bör avse nödvändiga åtgärder för att avhjälpa felet. Till den del åtgärderna inte varit nödvändiga i praktiskt, tekniskt, juridiskt eller annat avseende ska de inte kompenseras genom prisavdrag eller på annat sätt. Vad som är en nödvändig åtgärd får liksom i övrigt ses utifrån köparens befogade förväntningar, vilket i sista hand är en fråga om avtalstolkning. Men som framgått ovan i flera repriser kan även nödvändiga åtgärder medföra förbättringar.s. 834

6.För att en fördel över huvud taget ska kunna avdras kan vidare allmänt förutsättas att fördelen bör vara av ekonomisk natur. En fördel av ideell karaktär bör över huvud taget inte beaktas vid bestämmandet av prisavdrag, lika lite som vid bestämmandet av omfattningen av de andra här behandlade påföljderna. Det kan ifrågasättas om en fördel som inte på något sätt kan visas inverka förhöjande på egendomens värde är av relevant ekonomisk natur. Med denna utgångspunkt innebär en fördel givetvis detsamma som att säga, att avhjälpandet av felet medför en värdeökning jämfört med egendomens värde i avtalsenligt skick.s. 834

7.Man kan inte utan vidare utgå från att ett prisavdrag baserat på kostnaden för avhjälpande av felet motsvarar skillnaden mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick, dvs. värdeminskningen på grund av felet. I praktiken kan kostnaden för avhjälpande till och med betydligt överstiga (eller understiga) värdeminskningen. Samtidigt utgår den samlade köplagstiftningen från att prisavdraget ska motsvara värdeminskningen. Prisavdrag beräknat utifrån kostnaden för nödvändiga åtgärder för avhjälpande av felet bygger egentligen på presumtionen att kostnaden motsvarar värdeminskningen på grund av felet. Om emellertid presumtionen bryts genom att kostnaden visas vara större än värde minskningen, ska en sådan kostnad normalt inte kompenseras genom prisavdrag. I sådana fall får prisavdrag som utgångspunkt utgå med värdeminskningen på grund av felet. De skadebegränsningshänsyn som ligger till grund för att skadestånd normalt utgår med det mindre av antingen kostnaden för reparation eller värdeminskning, kan i vart fall analogt överföras till även prisavdrag. Liksom beträffande skadestånd torde det dock bli fråga om en skälighetsbedömning där man kan beakta bland annat köparens särskilda behov och intresse av att felet avhjälps.s. 834

8.Om kostnaden för en nödvändig åtgärd för avhjälpande av felet i och för sig kan läggas till grund för prisavdrag men åtgärden medför en värdeökande förbättring jämfört med egendomens värde i avtalsenligt skick, borde denna förbättring normalt inte kompenseras genom prisavdrag. Detta med hänsyn till grundprincipen i exempelvis 38 § köplagen om beräkningen av prisavdrag. Det är en skillnad mellan å ena sidan prisavdrag och å andra sidan avhjälpandeersättning och skadestånd enligt allmänna regler som återspeglingar av säljarens skyldighet att på egen bekostnad stå för alla nödvändiga kostnader för avhjälpande av felet. Det grundläggande syftet med prisavdrag är inte att kompensera köparens kostnader. Det gäller även om yrkandet på prisavdrag grundas på kostnaden att avhjälpa felet. Som framgått syftar prisavdraget enbart till att återställa den ekonomiska balansen mellan parternas prestationer, vilket reflekteras i exempelvis 38 § köplagen.s. 835

9.Att förankra ett särskilt fördelsavdrag i allmänna principer om obehörig vinst eller compensatio lucri cum damno blir således lite som att gå över ån efter vatten. Samtidigt kan inte bortses från att den värdebaserade metoden för prisavdrag som lagstiftningen stannat för kan vara förbunden med värderingsproblem och osäkerhet. Det finns redan därför utrymme för skönsmässighet. Värdena måste inte sällan uppskattas utifrån rätt osäkra faktorer. Det kunde då anses att det borde krävas en förhållandevis betydande eller i vart fall klar diskrepans mellan kostnaden för avhjälpande och den uppskattade värdeminskningen eller värdeökningen för att avvika från en kostnadsbaserad metod. Det är i varje fall i linje med den ofta uttalade uppfattningen, att tröskeln för ett fördelsavdrag bör vara förhållandevis hög – fördelen bör vara ”påtaglig”, ”klar” eller ”betydande” – och att avdraget bör tillämpas med försiktighet.s. 835