1.föreskrift i en bolagsordning? Frågan om någon interventionsrätt över huvud taget finns i skiljeförfaranden i allmänhet eller i skiljeförfaranden som är baserade på föreskrifter i bolagsordningar i synnerhet — hanteras vare sig i lagen om skiljeförfarande eller aktiebolagslagen.s. 696
2.Även förarbetena saknar konkreta svar. Förarbetena till lagen om skiljeförfarande berör åtminstone frågan om generell interventionsrätt i skiljeförfarande men dessa uttalanden är allmänt hållna. Dock indikerar dessa förarbeten att det bör krävas stöd i avtal för att någon tredjeman ska tillåtas in i ett skiljeförfarande, till exempel genom att det redan i själva skiljeavtalet har avtalats om en sådan rätt.s. 696
3.Avgöranden på området ger heller inte mycket ledning i frågan. I ett publicerat SCC mål, 09/2001, gav den ensamma skiljedomaren uttryck för att det enligt lagen om skiljeförfarande inte var möjligt att låta en tredjeman intervenera som part i ett skiljeförfarande, såvida inte parterna och tredjemannen gemensamt accepterar detta. Ser vi till Högsta domstolens praxis så finns där ett avgörande som åtminstone berör en närliggande fråga. Nämligen den om en konkursborgenär kan intervenera i ett skiljeförfarande rörande en tvistig fordring i konkursen. I NJA 2003 s. 3 konstaterade Högsta domstolen obiter dictum att fastän frågan om interventionsrätt är oreglerad i lagen om skiljeförfarande kan det inte uteslutas att en konkursborgenär skulle ha en motsvarande interventionsrätt i ett skiljeförfarande som den konkursboet och övriga konkursborgenärer har i en rättegång i allmän domstol. Högsta domstolen redogjorde inte närmare för de bakomliggande skälen för detta men de bör rimligtvis ha varit att konkursborgenären annars inte kunnat bevaka sin rätt fullt ut. Avgörandet är omdiskuterat och kritiserat. Både Lindskog och Heuman har kritiserat det utifrån avsaknaden av beaktansvärda tredjemansintressen i skiljedomsrätten liksom principen om partsautonomi. Heuman har dock valt att tolka uttalandet om att en interventionsrätt inte kan uteslutas som att Högsta domstolen ansett det mest sannolikt att interventionsrätt ändå saknas; detta då Högsta domstolen inte angett något skäl för att en skiljenämnd annars skulle kunna bryta den skiljedomsrättsliga partsautonomiprincipen och tillåta intervention utan parternas godkännande. Oaktat Heumans tolkning lämnar likväl NJA 2003 s. 3 frågan om interventionsrätt i skiljeförfaranden öppen.s. 697
4.Ser vi vidare till doktrin så har meningarna historiskt sett gått isär i frågan, men en konsensus tycks ha bildats på senare år. Nial resonerade för knappt hundra år sedan för att en interventionsrätt skulle kunna föreligga för aktieägare när en talan om klander av bolagsstämmobeslut hanteras inom ett skiljeförfarande då frågan, då som nu, var oreglerad. I nutid utesluter däremot Heuman rätten till intervention i skiljeförfaranden då ett avtal om skiljeförfarande endast binder parterna som har ingått det — och inga tredje män. Heuman menar att det endast är avtalsparterna i ett skiljeavtal som kan tvinga in varandra i ett skiljeförfarande och följaktligen kan inga utomstående tredjemän tvinga in sig själva i ett sådant förfarande. Även Lindskog menar att det framstår som osannolikt att tredjeman överhuvudtaget skulle ha någon rätt till intervention i skiljeförfarande då ett sådant förfarande grundar sig på ett avtal mellan två parter — men att majoritetsaktieägaren i den ovan angivna exempelsituationen, möjligen skulle kunna träda in i skiljeförfarandet, inte som intervenient, utan som en slags legalrepresentant för bolaget. Den rådande uppfattningen tycks dock vara att det under alla förhållanden inte bör vara tal om något som är att likna vid självständig intervention utan parternas samtycke; alltså inte den typ av intervention som är aktuell i motsvarande situation i allmän domstol.s. 697
5.Interventionsrätt i skiljeförfaranden bör alltså inte kunna uteslutas helt men i avsaknaden av ett tydliggörande prejudikat från Högsta domstolen och med en fortsatt tyst lagstiftare — bör det knappast vara kontroversiellt att räkna bort den eventuella möjligheten som försvinnande liten. Under alla förhållanden behöver troligtvis möjligheten återspeglas i skiljeavtalet och/eller att de berörda parterna godtar interventionen efter att skiljeförfarandet väl påkallats.s. 698
6.Lägger vi därtill till den omständigheten att skiljeavtalet utgörs av en föreskrift i en bolagsordning bör möjligheten för tredjeman att intervenera i det förfarandet vara än mindre än i fallet med skiljeförfaranden som vilar på vanliga skiljeavtal. Som nämnts inledningsvis ses en föreskrift om att en tvist mellan bolaget och en aktieägare ska avgöras av en eller flera skiljemän som en föreskrift med samma verkan som ett skiljeavtal. Mot den bakgrunden framstår det som möjligt att i skiljedomsklausulen uttryckligen föreskriva en interventionsrätt för andra aktieägare än den som påkallar ett skiljeförfarande mot bolaget avseende klander av beslutet att utse den nya styrelsen enligt exemplet ovan. Det kan dock diskuteras hur troligt det är att aktieägare skulle vara så pass förutseende att sådana skrivningar skulle föras in i aktieböcker i någon vidare utsträckning — men det finns också ett annat problem. Sett till lagtexten är det bara vissa specifika tvister mellan vissa särskilda parter som kan bli föremål för skiljeförfaranden enligt en bolagsordning. Enligt 7 kap. 54 § aktiebolagslagen ska det röra sig om ”en tvist mellan bolaget och styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en likvidator eller en aktieägare”. Skulle en interventionsrätt erkännas en annan aktieägare än den som påkallat förfarandet mot bolaget skulle det kunna öppna upp för skiljeförfaranden som i allt väsentligt avser tvister mellan två aktieägare. Sett till lagtexten framstår det som tveksamt om aktiebolagslagen tillåter sådana extensiva föreskrifter om skiljeförfarande i ett aktiebolags bolagsordning. Därmed framstår det som osannolikt att en aktieägare har möjlighet till intervention i ett skiljeförfarande enligt en föreskrift i bolagsordningen, mellan bolaget och en annan aktieägare, gällande klander av styrelseval.s. 698