Rättsfall

NJA 2003 s. 3

Citera

NJA 2003 s. 3

BibTeX

@misc{nja-2003-s-3,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2003 s. 3}},
  year         = {2003},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

12 hänvisningar i 5 artiklar · 12 stycken/fotnoter

Frågor om kontradiktion vid skiljeförfarande om klander av styrelseval1 hänvisning

Erik Orehall · SvJT 2025 s. 695–704 · 1 ställe

Avgöranden på området ger heller inte mycket ledning i frågan. I ett publicerat SCC mål, 09/2001, gav den ensamma skiljedomaren uttryck för att det enligt lagen om skiljeförfarande inte var möjligt att låta en tredjeman intervenera som part i ett skiljeförfarande, såvida inte parterna och tredjemannen gemensamt accepterar detta. Ser vi till Högsta domstolens praxis så finns där ett avgörande som åtminstone berör en närliggande fråga. Nämligen den om en konkursborgenär kan intervenera i ett skiljeförfarande rörande en tvistig fordring i konkursen. I NJA 2003 s. 3 konstaterade Högsta domstolen obiter dictum att fastän frågan om interventionsrätt är oreglerad i lagen om skiljeförfarande kan det inte uteslutas att en konkursborgenär skulle ha en motsvarande interventionsrätt i ett skiljeförfarande som den konkursboet och övriga konkursborgenärer har i en rättegång i allmän domstol. Högsta domstolen redogjorde inte närmare för de bakomliggande skälen för detta men de bör rimligtvis ha varit att konkursborgenären annars inte kunnat bevaka sin rätt fullt ut. Avgörandet är omdiskuterat och kritiserat. Både Lindskog och Heuman har kritiserat det utifrån avsaknaden av beaktansvärda tredjemansintressen i skiljedomsrätten liksom principen om partsautonomi. Heuman har dock valt att tolka uttalandet om att en interventionsrätt inte kan uteslutas som att Högsta domstolen ansett det mest sannolikt att interventionsrätt ändå saknas; detta då Högsta domstolen inte angett något skäl för att en skiljenämnd annars skulle kunna bryta den skiljedomsrättsliga partsautonomiprincipen och tillåta intervention utan parternas godkännande. Oaktat Heumans tolkning lämnar likväl NJA 2003 s. 3 frågan om interventionsrätt i skiljeförfaranden öppen.Finns det någon interventionsrätt i ett skiljeförfarande baserat på en · p. 3 · s. 697

Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen?1 hänvisning

Åke Frändberg · SvJT 2023 s. 21–49 · 1 ställe

Rättshistoriska avsnitt är vanligt förekommande i avhandlingarna och åtskilliga sådana är mycket omfattande. Av särskilt intresse från vår synpunkt är motiveringarna för att man anlägger ett historiskt perspektiv. I Almkvist möter oss ett sådant omfattande historiskt parti, som behandlar förmögenhetsbrottens historiska framväxt från medeltiden till brottsbalken (s. 87–124). Författaren anför två skäl för detta: ”För det första bottnar det i min uppfattning att det historiska perspektivet på nutiden är, eller åtminstone tills nyligen har varit, underskattat i svensk rättsvetenskap. För det andra var de flesta ledamöterna av SRK [straffrättskommittén] mycket välbevandrade i en begreppsvärld där tysk och romersk rätt var i högsta grad levande referenspunkter. För att förstå förmögenhetsbrottens begreppsvärld bättre har detta material underlättat” (s. 43). Också i Walleng återfinns ett omfattande historiskt avsnitt, som beskriver ”hur relationer mellan par utom äktenskap har bemötts av det omgivande samhället och behandlats i lagstiftningen från mitten av 1700-talet fram till nutid” (s. 37–61). En sådan tillbakablick, hävdar författaren, är nödvändig för att man skall kunna förstå syftet med dagens samboreglering (s. 37). Tillbakablicken avses belysa hur fokus genom tiderna har ”förflyttats och förändrats vad avser vilka förbindelser som ansetts skyddsvärda” och ”vilken part i förhållandet som ansetts vara i behov av skydd” (s. 59). I Keller ägnas en hel avdelning åt konkursprocessrättens historiska utveckling (s. 143–230). På detta rättsområde, framhåller författaren, är äldre rättskällor alltjämt av stor betydelse i rättstillämpningen (s. 39 och 143 f.). Som ett exempel omnämns NJA 2003 s. 3, där praxis från tiden före 1862 års konkurslag blev bestämmande för utgången av målet (s. 144 n. 482). Det intima sambandet mellan äldre rätt och gällande rätt inom detta rättsområde gör det än mer välmotiverat i jämförelse med många andra avhandlingar att anlägga ett historiskt perspektiv. Ytterligare ett arbete, som innehåller en omfattande rättshistorisk exposé, är Stenlund. Ofta avser avhandlingsförfattare att med sina rättshistoriska framställningar påvisa en kontinuitet i rättsutvecklingen. Hos Stenlund förhåller det sig tvärtom. Författaren hävdar att idéerna om mänskliga rättigheter, ehuru sådana idéer i en eller annan form har uråldriga anor — de har rentav funnits ”så länge människan vandrat på jorden” (s. 54) och artikulerats under antiken, gammaltestamentlig tid och upplysningstiden, ja t.o.m. i Hammurabis lagar — så sent som under de senaste decennierna fått en helt annan karaktär, de är i mångt och mycket ”en samtida företeelse” (s. 59). Vår nutida uppfattning om mänskliga rättigheter har i själva verket skapats under 1970-talet (s. 94). Medan äldre rättighetsdokument ofta hade till syfte att legitimera nya regimers maktutövning används i dag rättighetskataloger för att i domstolar begränsa regimers maktutövning (s. 53–60). Vidare innehåller avhandlingen en omfattande teorihistorisk exposé över rättighetsterminologin i svensk skadeståndsrätt under de senaste 150 åren (kap. 4). Denna tjänar — i linje med avhandlingens kontinuitetskritiska poäng — syftet att visa hur uppfattningen om förhållandet mellan synen på rättigheter och skadeståndsrätten starkt skiftat under denna tidsperiod. I Krzymowska anförs att någon djupare rättshistorisk undersökning inte företas, vilket helt enkelt sägs bero på ”att sådana studier redan genomförts av andra” (s. 29).Rättsdogmatikens intellektualisering av den gällande rätten · p. 45 · s. 40

Prioritet och avtal - intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens6 hänvisningar

Sara Göthlin · 2023, s. 1–338 · 6 ställen

Aktieägaravtal i ett processuellt perspektiv – särskilt om skiljedomsmässighet i kontexten av tvingande regler3 hänvisningar

Niklas Arvidsson · JT 2022 s. 158–173 · 3 ställen

Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis1 hänvisning

Lars Heuman · SvJT 2020 s. 453–512 · 1 ställe

Sedan HD i plenifallet 1913 s. 191 antagit en rättsgrundsats i en fråga om ett skiljeavtals giltighet erinrade HD om rättsgrundsatsen i två avgöranden från 1993 och 1997. I NJA 2003 s. 3 uppkom fråga om rättsgrundsatsen borde ändras. Det fattades inte något beslut om att frågan skulle avgöras av HD i dess helhet.Möjligheten att avstå från att ändra en rättsgrundsats utan något · p. 2 · s. 511