1.Det har kommit en uppsjö av avgöranden från underinstanserna i svallvågorna av NJA 2017 s. 1105. Jag har granskat en handfull av dessa domar, samt i vissa delar den bevisning som lämnats in av kärandena till stöd för att en avancerad elektronisk underskrift eller motsvarande har använts. En generell iakttagelse från dessa domar är att domstolarna i domskälen inte problematiserar på vilket sätt käranden lyckas visa att den underskrift som använts är en avancerad elektronisk underskrift. Domstolarna tycks utgå från att det rör sig om en avancerad elektronisk underskrift så snart BankID i någon mån har nyttjats. Någon närmare genomgång av huruvida alla rekvisit för en avancerad elektronisk underskrift är uppfyllda görs inte. Alla genomgångna domar refererar till NJA 2017 s. 1105, men få gör alltså en konkret prövning av det första ledet i Högsta domstolens formel.s. 573
2.Även i NJA 2021 s. 1017 saknas en skarp åtskillnad mellan en e-legitimation och en elektronisk underskrift. Det bör därför än en gång påminnas om skillnaden mellan BankID:s identifieringsfunktion och underskriftsfunktion. En jämförelse från den analoga världen skulle återigen kunna vara på sin plats. Om en person går in och identifierar sig på ett bankkontor med sitt id-kort går det att dra slutsatsen att personen har befunnits sig på bankkontoret vid den angivna tiden, men det går inte att utan ytterligare information dra några slutsatser om vilka eventuella förpliktelser som har ingåtts av personen vid besöket på bankkontoret. Om banken sedan påstår att personen har ingått en låneförpliktelse vid besöket bör banken kunna uppvisa någon form av dokumentation kring detta. Skulle det visa sig att banken har valt en lösning som innebär att kunden skriver under på en whiteboardtavla istället för på papper bör det tas med i domstolens bedömning att det är lätt att sudda ut och ändra innehållet på en whiteboardtavla utan att det upptäcks. På motsvarande sätt bör en domstol ta i beaktande om banken har valt en teknisk lösning som innebär att den elektroniska låneförpliktelsen inte har förseglats genom en digital signering i samband med underskriften.s. 573