Litteratur
Bevisfrågor vid användning av avancerade elektroniska underskrifter — har Högsta domstolen missat halva poängen?
Öppna hos källan ↗PDF ↗RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
Mathias A. Bjerkhaug, Bevisfrågor vid användning av avancerade elektroniska underskrifter — har Högsta domstolen missat halva poängen?, SvJT 2023 s. 562–578
BibTeX
@article{svjt-2023-562,
author = {Mathias A. Bjerkhaug},
title = {{Bevisfrågor vid användning av avancerade elektroniska underskrifter — har Högsta domstolen missat halva poängen?}},
journal = {Svensk Juristtidning},
year = {2023},
pages = {562--578},
url = {https://svjt.se/svjt/2023/562}
}Abstract
Att ingå avtal på elektronisk väg har i många sammanhang blivit standardförfarandet. Det är därför centralt att samhällets olika aktörer har förtroende för elektroniska underskrifter, samtidigt som konsumenter och mindre näringsidkare inte får lämnas med endast illusoriska möjligheter att göra invändningar mot komplicerade tekniska lösningar. eIDAS-förordningen2 kom till med syfte att harmonisera regelverket för hur avtal ingås elektroniskt på EU:s inre marknad, men genom NJA 2017 s. 1105 skapade
Omtalad i rättsvetenskapen
Ingen rättsvetenskaplig artikel citerar den här källan ännu.