NJA 2019 s. 504 punkt 12.
Hänvisas från p. 4 (s. 634)
4.Ett införande av bestämmelser för fastställande av moderskap genom bekräftelse har fördelarna att lagstiftningen blir jämlik, att det genetiska moderskapet utreds och fastställs och att förfarandet är mer tidseffektivt än en adoptionsprocess. Därtill ges genetiska mödrar ett annat alternativ än adoption. Nackdelen är att den tilltänkta moderns lämplighet inte bedöms och att det inte finns någon garanti för att det säkerställs att surrogatmodern verkligen har avstått sin rätt som förälder. Erkännande av utländska fastställelser av moderskap Ett utländskt domstolsavgörande om fastställande eller hävande av faderskap gäller i Sverige om domen har vunnit laga kraft och det med hänsyn till en parts hemvist eller medborgarskap eller annan anknytning fanns skälig anledning att talan prövades utomlands (7 § första stycket IFL). Att barnet vid tidpunkten hade hemvist i den främmande staten kan enligt förarbetena utgöra skälig anledning. Ett erkännande av en utländsk föräldraskapsdom är ett relativt enkelt förfarande som endast innefattar en formell prövning av det utländska avgörandet, medan en adoptionsprocess innebär att socialnämnden gör en omfattande utredning. Ett utländskt domstolsavgörande som anses gälla i Sverige får som huvudregel samma rättsverkningar som ett motsvarande svenskt avgörande. Med familjerättsliga statusdomar avses avgöranden som innebär en klassificering eller omklassificering av personer. Dessa domar kan vara statusskapande eller statuskonstaterande och ett icke-erkännande kan leda till flera problem. Med anledning av ”Det kaliforniska surrogatarrangemanget” har Michael Bogdan påtalat att HD i beslutet bekräftar sin principiellt negativa inställning till erkännande av utländska domar utan lagstöd. Enligt Bogdan framstår denna svenska inställning, som följs även när saken har nära anknytning till det främmande domslandet och avgörandet inte är oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen, i många utländska kollegors ögon som förvånande och trångsynt. Detta gäller särskilt när det handlar om en främmande familjerättslig statusdom, där ett icke-erkännande kan utgöra ett ingrepp i en familjerelation. I ”Det kaliforniska surrogatarrangemanget” uttalade HD att principen om krav på lagstöd för erkännande kan medföra problem för familjerättsliga statusdomar, och att det därför får ”anses finnas ett visst begränsat utrymme att erkänna utländska domar av detta slag också när lagstöd för detta saknas.” Det nu sagda gäller när en faktisk familjerelation har uppkommit mellan barnet och den tilltänkta modern, förutsatt att barnets rätt att få sin identitet fastställd inte kan tillgodoses på annat sätt.s. 634