Litteratur

Utländska surrogatarrangemang — en intressekonflikt omöjlig att lösa?

Öppna hos källan ↗PDF ↗Rättskälldiskussion
Citera
Michaela Winglycke, Utländska surrogatarrangemang — en intressekonflikt omöjlig att lösa?, SvJT 2021 s. 626–640
BibTeX
@article{svjt-2021-626,
  author       = {Michaela Winglycke},
  title        = {{Utländska surrogatarrangemang — en intressekonflikt omöjlig att lösa?}},
  journal      = {Svensk Juristtidning},
  year         = {2021},
  pages        = {626--640},
  url          = {https://svjt.se/svjt/2021/626}
}
Öppna i bibliografi

Abstract

Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige, men det är inte uttryckligen förbjudet att anlita en surrogatmoder utomlands. Att barn blir till inom ramen för s.k. surrogatarrangemang är därför en verklighet som svensk rätt måste förhålla sig till. I hanteringen av detta uppkommer en motsättning mellan intresset av att markera mot kringgåendet av svensk lag och intresset av att erkänna familjerelationer. Därtill har män och kvinnor inte lika förutsättningar när det kommer till det rättsliga föräldraskapet efter ett utländskt surrogatarrangemang. Det vanligaste är att den tilltänkte fadern är barnets genetiske far och han kan därmed relativt lätt få det rättsliga faderskapet erkänt i Sverige, medan en genetisk tilltänkt mor måste adoptera.

Omtalad i rättsvetenskapen

Ingen rättsvetenskaplig artikel citerar den här källan ännu.