Jfr här även Bertil Bengtsson, Svensk rättspraxis. Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1993–1996, SvJT 1998 s. 93 som i relation till NJA 1994 s. 194 (dvs. det nyss redovisade skadeståndsavgörandet) skriver: ”Man kan nog inte vänta sig samma välvilliga bedömning om en domstol förbiser ett prejudikat som borde vara direkt vägledande i det aktuella fallet. En oaktsam avvikelse skulle i så fall kunna leda till ansvar, men inte en uppsåtlig som motiveras på rimligt vis.” Också här kan sägas att en uppsåtlig och godtagbart motiverad avvikelse från ett prejudikat inte utgör uppsåtligt fel eller uppsåtlig försummelse, utan ett handlande som ligger helt i linje med uppgiften.
Hänvisas från p. 7 (s. 468)
7.6. Det finns emellertid ibland en tendens att diskutera huruvida avvikelser från enstaka rättskällor kan utgöra tjänstefel. Fråga kan t.ex. vara om tjänstefel kan följa på ett åsidosättande av ett prejudikat. Antag att två domare oberoende av varandra åsidosätter ett viktigt prejudikat. Den ena gör det efter ingående överväganden, eftersom han anser att prejudikatet ger upphov till en oriktig rättstillämpning, medan den andre helt har förbisett prejudikatets existens. Som jag ser det står det inte i god överensstämmelse med vanliga straffrättsliga principer om man skulle betrakta den senare domarens handlande, men inte den förres, som straffbart. Någon kunde ju t.o.m. vara frestad att bedöma den förres handlande strängare eftersom det är uppsåtligt. 7. Jag tror att det här sättet att framställa problemet beror just på att man relaterar till en viss källa och inte till den rättsliga situationen i sin helhet. Givet att bundenhet aldrig kan medföra något krav på blind lydnad, liksom att det till och med finns möjlighet att avvika från ett prejudikat i dess kärna, kan den som efter ingående överväganden väljer att åsidosätta prejudikatet visserligen sägas ha gjort detta uppsåtligen — dvs. sägas ha uppsåtligen åsidosatt prejudikatet — men hen kan normalt inte anses ha uppsåtligen åsidosatt vad som gäller för uppgiften. I uppgiften ingår just att överväga just detta: Finns det skäl att avvika från prejudikatet? Det kommer visserligen sällan att vara rätt att avvika från prejudikatet, men någon enstaka gång så… Och huruvida det är fallet beror bl.a. på hur prejudikatet förhåller sig till rättsordningen i övrigt.s. 468