1 · Bakgrund

1.På en arbetsmarknad som omvandlas i en allt snabbare takt och innebär förändrade kunskapskrav för arbetstagare har det betydelse för anställningstryggheten, vilken rätt till kompetensutveckling en arbetstagare har i bestående anställning. LAS avser att skydda arbetstagares befintliga anställningsförhållande, främst genom att arbetsgivare måste ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare (7 § LAS). Före en uppsägning kan aktualiseras ska arbetsgivaren ha undersökt möjligheten att omplacera arbetstagaren i enlighet med 7 och 22 §§ LAS (turordningsreglerna). Vid båda dessa omplaceringssituationer krävs att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för aktuell anställning hos arbetsgivaren. Arbetstagarens kvalifikationer har även betydelse för om en tidigare uppsagd arbetstagare får företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS. De nämnda kärnparagraferna i LAS som ska ge arbetstagare anställningstrygghet är således i samtliga fall kopplade till villkoret att arbetstagare ska uppfylla vissa kvalifikationer. De kompetenser som inryms i begreppet tillräckliga kvalifikationer omfattar utbildning, yrkeserfarenhet, färdighet och personliga egenskaper, vilket inkluderar arbetstagarens personliga förutsättningar att kunna fullgöra arbetet.s. 613

2.Sveriges medlemskap i EU innebär att den europeiska sysselsättningspolitiken påverkar den normbildning som ligger till grund för den svenska arbetsrättens innehåll och tillämpning. Av kommissionsmeddelandet om gemensamma principer för flexicurity framgår bl.a. att det måste bli lättare för europeiska företag att anställa och säga upp arbetstagare för att målen i Europa 2020 ska kunna uppnås. Flexicurity är en del av den europeiska sysselsättningsstrategin och normerna i denna icke rättsligt bindande strategi påverkar medlemsländernas arbetsmarknadspolitik genom den öppna samordningsmetoden. Av flexicuritystrategin kan utläsas att företag behöver rekrytera medarbetare med färdigheter som bättre tillgodoser deras krav och som är mer produktiva och anpassningsbara. Arbetstagares livslånga lärande framhålls som en nyckelfaktor för att arbetstagarna ska klara av förändringar på arbetsmarknaden och uppnå sysselsättningstrygghet. Det synsätt som framträder i flexicurity bygger på en flexibilitet i anställningsrelationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagare förutsätts växla mellan bl.a. arbete och kompetensutveckling samt utveckla en förmåga att anpassa sig till karriärbyten under sina aktiva år i arbetslivet. Det skiljer sig från den normbildning som ligger till grund för LAS. LAS är inriktad på att skapa ett skydd för att anställningen ska bestå hos nuvarande arbetsgivare. Anställningsrelationen i den svenska rättsliga kontexten ses som ett personligt förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare med en ömsesidig lojalitetsplikt. För arbetsgivare innebär det att försöka undvika att säga upp arbetstagare och för arbetstagare medför lojalitetsplikten bl.a. att när det uppstår intressekonflikter ska arbetstagaren sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget och undvika lägen där han/hon kan komma i pliktkollision.s. 614

3.Den svenska arbetsmarknaden står inför ett antal identifierade utmaningar som påverkar villkoren i arbetslivet. Några av dem är att det sker en snabb teknisk utveckling inom många yrkesområden, landet har en hög arbetslöshet, det finns ett glapp mellan de kvalifikationer som innehas av de arbetslösa och dem som arbetsgivare efterfrågar och att äldre skulle behöva arbeta längre för att minska försörjningsbördan för den arbetande befolkningen. Mot den bakgrunden är det värdefullt att undersöka om arbetstagare kan påverka sin anställningsbarhet genom kompetensutveckling med stöd av LAS, och om normerna om det livslånga lärandet i flexicurity har fått något genomslag i den svenska rättstillämpningen vid arbetsbrist.s. 614

4.I den här artikeln redovisas i avsnitt två den rätt arbetsgivaren har att vidta förändringar i sin verksamhet och ställa krav på kvalifikationer. I avsnitt tre analyseras arbetstagarens rätt eller skyldighet till kompetensutveckling med stöd av LAS vid arbetsbristrelaterade omställningar. Resultatet från en genomgång av Arbetsdomstolens (AD) rättspraxis som rör tvister i samband med arbetsbristuppsägningar och villkoret om tillräckliga kvalifikationer behandlas i avsnitt fyra. Där åskådliggörs i vilken utsträckning arbetstagarparten, som en del i sin argumentation och sina yrkanden åberopat kompetensutveckling och hur dessa krav har bemötts av domstolen. I det avslutande avsnittet fem diskuteras studiens resultat.s. 615

5.Rätten värderas kritiskt med utgångspunkt i LAS:s ändamål att skydda mindre konkurrenskraftiga arbetstagares anställning genom ett starkare anställningsskydd kopplat till längre anställningstid.s. 615