Se Borgekes genomgång av uppsåtsprövningen i NJA 2016 s. 763 på s. 101 f. i hans kommentar i SvJT 2017. Borgeke har tidigare (dvs. före 2016 års fall) uttryckt sig på ett liknande sätt i fråga om vilken metodologi som bör användas vid bevisning av uppsåt, se densamme ”Från Franks första formel till likgiltighetsuppsåt — Vad hände med tanken att uppsåtsläran borde reformeras?”, JT 2008–09 s. 262, särskilt a.a. avsnitt 4.5 och densamme ”Likgiltighetsuppsåt i teori och praktik” SvJT 2015 s. 384–396.
Hänvisas från p. 10 (s. 185)
Se Borgekes genomgång av uppsåtsprövningen i NJA 2016 s. 763 på s. 101 f. i hans kommentar i SvJT 2017. Borgeke har tidigare (dvs. före 2016 års fall) uttryckt sig på ett liknande sätt i fråga om vilken metodologi som bör användas vid bevisning av uppsåt, se densamme ”Från Franks första formel till likgiltighetsuppsåt — Vad hände med tanken att uppsåtsläran borde reformeras?”, JT 2008–09 s. 262, särskilt a.a. avsnitt 4.5 och densamme ”Likgiltighetsuppsåt i teori och praktik” SvJT 2015 s. 384–396.s. 185