Stycket

1.Förväntningar på en utveckling mot en koherent normkontroll som bl.a. uttrycks av Carl Josefsson i hans artikel, kräver en viss omläggning av HD:s traditionella rättstillämpning, en ibland smärtsam process (som ”klart stöd”-doktrinens öde visar) som ännu pågår. Men en konkretisering av grundlagen och dess fri- och rättigheter är inte samma sak som skapandet av enskilda prejudikat. Det är en stor skillnad mellan att å ena sidan konkretisera ett sammanhängande system och att å andra sidan skapa enskilda prejudikat inom ett visst rättsområde, t.ex. straffmätning vid narkotikabrott. Ola Wiklund har noterat hur lagprövning och rättighetsfrågor i större utsträckning förefaller bli föremål för prejudikatbildning i takt med europeiseringen och den globala kapitalismens utveckling. Mattias Derlén och Johan Lindholm har också noterat en ökad tillämpning av europarätten i svenska domstolar i stort sedan 2010. NJA 2014 s. 323 (medborgarskap) och NJA 2014 s. 332 (fisket i Torneå) är två exempel på att HD har tagit nya tag. Det återstår att se om detta början på den ”genomgripande förändring” som Carl Josefsson efterlyser i sin artikel för att grundlagens bestämmelser i praktiken ska slå igenom som materiell rättskälla. Kraven på koherens är i dessa fall helt andra än i den traditionella prejudikatbildningen.s. 533