NJA 2011 s. 109, punkt 9.
Hänvisas från p. 1 (s. 709)
1.NJA 2011 s. 109 innebär att samernas rätt till renskötsel utanför åretruntmarkerna under perioden 1 oktober till 30 april skall prövas enligt 3 § rennäringslagen (RNL) och inte enligt regler som anknyter till rättsinstitutet urminnes hävd på så sätt som tidigare skett i flera underinstanser. HD konstaterar att det aldrig har föreskrivits i lag att samerna har rätt till vinterbete endast i den utsträckning sådan rätt kan åberopas med stöd av reglerna om urminnes hävd i 15 kap. gamla jordabalken (GJB). HD sammanfattar rättsläget i frågan enligt följande: ”Sammanfattningsvis måste det anses att det inte finns stöd i någon lagtext eller några förarbeten för att gamla jordabalkens regler om urminnes hävd ska tillämpas på rätten till vinterbete.” Detta är ett mycket viktigt påpekande från HD:s sida. I det så kallade Härjedalsmålet hade exempelvis Hovrätten för Nedre Norrland kommit fram till följande: ”…rätten till vinterbete har i samtliga lagstiftningsprocesser ansetts grundad på en sedvana vilken uppfyller villkoren för urminnes hävd enligt bestämmelserna i 15 kap. jordabalken i 1734 års lag.” Direkt därefter anför hovrätten följande: ”Sedan 1993 framgår det direkt av rennäringslagen (1 §) att renskötselrätten anses grundat på urminnes hävd.” Det är närliggande att uppfatta den senare meningen dithän att hovrätten anser att det efter 1993 inte föreligger någon tvekan om att rätten till vinterbete skall prövas enligt reglerna för urminnes hävd i 15 kap. GJB.s. 709