Erfarenheter från en nedlagd kommitté1 hänvisning
Rättsfall
NJA 2020 s. 3
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2020 s. 3
BibTeX
@misc{nja-2020-s-3,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2020 s. 3}},
year = {2020},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
39 hänvisningar i 7 artiklar · 36 stycken/fotnoter
Renskötselrätten — ett fastighetsrättsligt bekymmer2 hänvisningar
- Upplåtelser — även av jakt- och fiskerätt — kan vidare ske av Girjas sameby (och sannolikt andra samebyar med motsvarande förhållanden) enligt NJA 2020 s. 3. Vad som gäller här är dock omstritt (se avsnitt 9 nedan).
- Det finns skäl att särskilt uppmärksamma den fråga som idag är särskilt kontroversiell inom den samiska fastighetsrätten. Enligt Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) har Girjas sameby i strid med 31 § RNL rätt att upplåta jakt- och fiskerätt, en bedömning vilken föranlett flera andra samebyar att föra talan mot staten om en motsvarande rättighet. Frågan om upplåtelserätten är kontroversiell och har medfört en delvis upprörd diskussion i massmedia. Den var ett väsentligt skäl att tillsätta Renmarkskommittén år 2021 och torde ha varit ett likaså väsentligt skäl att återkalla utredningsuppdraget år 2024, sedan kommittén tycktes vara inne på lösningar som utvidgade Girjasregeln till att gälla i flertalet samebyar. Kommitténs omfattande rättshistoriska undersökningar tydde på att rättsläget i varje fall i Norrbotten och Västerbotten i stort sett liknade läget i Girjas och därför motiverade liknande regler. (Se delbetänkandet SOU 2023:46.) Åtminstone för den borgerliga regeringen torde detta ha framstått som oacceptabelt och kan väntas så småningom leda till en ny utredning med nya direktiv. Det synes emellertid inte vara lätt att komma till ett väsentligen annorlunda resultat med en liknande metod som Renmarkskommittén använde. Renskötselrätten med dess åtföljande rättigheter är ju grundlagsskyddad, och en förändring går därför inte att genomföra med vanlig lagstiftning.
Samers rätt till inflytande i beslut2 hänvisningar
- Alternativt: fritt, informerat och på förhand givet samtycke. FPIC syftar till att säkerställa verkligt inflytande och självbestämmande för urfolk, i beslut och åtgärder som påverkar deras land, resurser eller liv. 1 5 Sametinget inrättades 1993 och är både ett folkvalt organ och en myndighet direkt underställd regeringen. Se vidare <https://sametinget.se/om-sametinget> (hämtad 2025-05-29). 16 SSR är en intresseorganisation som representerar samer anslutna till samebyar eller sameföreningar. Se vidare <www.sapmi.se> (hämtad 2025-05-29). 17 En intervju hölls 2025-04-14 med Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på SSR. En intervju hölls 2025-04-22 med Nadja Åstot och Ellen Blind, jurister på Sametinget. 18 Dessa är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De har gemensamt att de befolkat Sverige under lång tid, har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Se prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna, s. 14. 19 Prop. 2017/18:199, s. 29; prop. 2008/09:158, s. 14. Vad denna särställning innebär anges dock inte. Det bör noteras att Sametinget i flera skrivelser angett att samer inte bör ses som en nationell minoritet utan endast som ett urfolk i Sverige. Se Prop. 2017/18:199, s. 29. 20 Prop. 2008/09:158, s. 126. 21 Prop. 2008/09:158, s. 63. 2 2 Prop. 2008/09:158, s. 14. 23 Se prop. 2008/09:158 (avsnitt 4) och prop. 2017/18:199 (avsnitt 4). En kort redogörelse finns gällande granskningen av Sverige 2017 avseende ramkonventionen och språkstadgan och den kritik Sverige får för bristande implementering, se prop. 2017/18:199, s. 21. 24 Prop. 2017/18:199, s. 13. 25 Prop. 2017/18:199, s. 15–16. 26 Prop. 2008/09:158, s. 16. Jfr prop. 2017/18:199. 27 Prop. 2017/18:199, s. 15–16. 28 Prop. 2017/18:199, s. 13–14. 29 Prop. 2017/18:199, s. 14–15. 3 0 Texten i proposition 2021/22:19 bygger helt på redogörelsen i Lagrådsremissen En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket, 29 oktober 2020. 31 Riksdagen erkände samerna som ett urfolk 1977 och uttalade att det finns folkrättsliga krav på kulturell särbehandling. Se prop. 1976/77:80, s. 1 och 16; KrU 1976/77:43, s. 4, och rskr. 1976/77:289. Det har senare följts upp i olika utredningar, senast vid ändringar i regeringsformen, prop. 2009/10:80 s. 189, där det uttrycks att ”[s]amerna har en särställning som erkänt urfolk här i landet”. 32 Prop. 2021/22:19, s. 15–16. 33 Jfr artikel 3 i FN:s urfolksdeklaration. Se M. Åhrén, “The relevance of the UN Declaration on the rights of Indigenous Peoples to vibrant, viable and sustainable Sámi communities” i D. Cambou and Ø. Ravna (eds.) The significance of Sámi rights – Law, justice, and sustainability for the Indigenous Sámi in the Nordic countries (Routledge 2023), s. 8 och 17. För en djupare analys se t.ex. J. Summers, Peoples and international law (2 uppl., Brill Nijhoff 2014), särskilt s. 7–11 om begreppen folk, minoritet och urfolk samt s. 270–274 om Urfolksdeklarationens artikel 3 och 4. 34 1 kap. 2 § 6 st RF. Samerna har en särställning som erkänt urfolk i förhållande till de övriga nationella minoriteterna. Se prop. 2021/22:19, s. 13. 35 Prop. 2021/22:19, s. 16. 36 Se NJA 2020 s. 3, p. 131. 37 Prop. 2021/22:19, s. 16. 38 Se vidare prop. 2021/22:19, s. 17. 39 Se vidare General Comment No. 23: Article 27 (Rights of Minorities). CCPR/C/21/Rev.1/Add.5, General Comment No. 23. 40 Prop. 2021/22:19, s. 16. 4 1 Ibid., s. 18. 42 Se ibid., s. 18–19. 43 Ibid., s. 18–19. 44 Ibid., s. 24. 45 Ibid., s. 19. 46 Ibid., s. 20. 4 7 Ibid. 48 Mer känd som UPR, Universal Periodic Review, och innefattar en återkommande granskning gällande mänskliga rättigheter i alla FN:s medlemsstater. UPR-granskningen, som genomförs av andra stater, är bred och kan omfatta alla centrala konventionsåtaganden rörande mänskliga rättigheter. 49 Prop. 2021/22:19, s. 23. 50 Primärt rätten till självbestämmande och rätten till traditionella landområden, jfr t.ex. urfolksdeklarationen, artikel 3 och 26. 51 Prop. 2021/22:19, s. 128. 52 Från 2017 till 2021. Lagen antogs 17 aug 2022. Se Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket; Utkast till lagrådsremiss: En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket (2019); Lagrådsremiss: En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket (2020); prop. 2020/21:64 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket (2020, återkallad mars 2021 gnm Skr. 2020/21:164). 53 Ds 2009:40 Vissa samepolitiska frågor. Här föreslogs en regel om konsultation i en ny paragraf i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 54 Ds 2017:43, s. 31–32. 55 Se vidare <www.sametinget.se/samekonvention> (hämtad 2025-03-25). Konventionen bygger på befintliga folkrättsliga regler rörande urfolk och minoriteter som länderna redan är bundna av. 5 6 Se artikel 17–18 i utkastet. Se även prop. 2021/22:19, s. 24. 57 C. Allard, “The Rationale for the Duty to Consult Indigenous Peoples: Comparative Reflections from Nordic and Canadian Legal Contexts” (2018) 9 Arctic Review on Law and Politics. 58 Lov 12 juni 1987 nr. 56 om Sametinget og andre samiske rettsforhold. 59 9–9 b §§ sametingslagen (974/1995). Lagtexten använder begreppet ”förhandling”. 60 Se grundlagsutskottets betänkande GrUB4/2025 s. 3, 12–14 och riksdagens proposition RP 100/2023 s. 48, 82–90. Se även <www.eduskunta.fi/SV/tiedotteet/Sidor/riksdagen-godkande-andringar-i-sametingslagen.aspx> (hämtad 2025-06-28). 61 Se Ds 2017:43, s. 1 och 12. De efterföljande lagförslagen har i stort följt det första förslaget, med vissa modifieringar. 62 Ds 2017:43, s. 40–41. 63 Ibid., s. 41. 64 2 § KL. 65 Prop. 2021/22:19, s. 61, 144. Fler remissinstanser anser att rekvisitet är otydligt och kommer skapa osäkerhet för berörda parter om vilka ärenden som är konsultationspliktiga, se ibid., s. 61–63. 66 Ibid., s. 63. 67 En organisation måste ha anmält sitt intresse att delta i konsultationer samt att organisationens ändamål (uttryckt i stadgarna) ska ha betydelse för ärendet i fråga, se prop. 2021/22:19, s. 150. 6 8 Prop. 2021/22:19, s. 55 och 57. 69 Ibid., s. 56, 142. 70 Ibid., s. 56 och 58. 71 Ibid., s. 142. 72 Ibid., s. 13–14. 73 Ibid., s. 143. 74 Ibid., s. 118–124. 75 Ibid., s. 118–119. 76 Ibid., s. 124. 7 7 Ibid., s. 60, 143. 78 Ibid., s. 143. Riksdagen och Riksbanken omfattas inte av lagen utan den gäller endast regeringen, se ibid., s. 73. 79 Ibid., s. 143. Då statliga organ uppträder i en privaträttslig roll (t.ex. avtalsskrivande) eller s.k. faktiskt handlande är det inte fråga om ett ärende i lagens mening, se ibid., avsnitt 5.4 och s. 60. För att avgöra om det rör sig om en faktisk åtgärd eller ett förvaltningsbeslut anses förvaltningslagen (2017:900) vara vägledande. Se även prop. 2016/17:180, s. 24 härom. 80 Prop. 2021/22:19, s. 65. 81 Dessa kan ge viss vägledning hur närliggande frågor bör behandlas enligt lagstiftaren. Se vidare prop. 2021/22:19, s. 63–65. 82 Ibid, s. 65. Detta löser dock inte grundproblemet med kumulativa effekter vid konsultationer eftersom t.ex. tillståndsprövningar sker som separata ”stuprör”. 83 Ibid., s. 63. 84 Ibid., s. 135. 85 Ibid., s. 49. 8 6 Ibid., s. 137. 87 Ibid., s. 44 och 143. Konsultationsskyldigheten bedöms inte vara förenlig med en domstolsprocess. 88 Här är det tänkt att vägledning kan hämtas från Europadomstolens praxis om rätten till domstolsprövning (artikel 6) och vilka organ som där anses vara eller fungera som domstol, se ibid., s. 144–145 och avsnitt 5.3. 89 Ibid., s. 81. 90 Se s.k. A- och B-verksamheter enligt 6 § miljöprövningsförordningen (2013:251). 91 För andra typer av ärenden som regeringen kan pröva se 21:7 MB. 92 Prop. 2021/22:19, s. 44. 93 Se vidare ibid., s. 69–74. 9 4 Endast frågor om ersättning undantas, inte andra delar av ett ärende, se ibid., s. 74–75. 95 4 § 3 st. KL. 96 Prop. 2021/22:19, s. 77–78, 147. 97 Ibid., s. 147. 98 Ibid., s. 77. 99 Jfr ibid., s. 147. 1 00 Ibid., s. 69 och 84. 101 Ibid., s. 84. 102 8 § 1–2 st. KL. En skälig tidsfrist bör normalt vara en månad. Se vidare prop. 2021/22:19, s. 151. 103 9 § 2 st. KL; prop. 2021/22:19, s. 152–153. 104 9 § 1 st. KL; prop. 2021/22:19, s. 152. 105 10 § KL; prop. 2021/22:19, s. 105, 153. 106 Prop. 2021/22:19, s. 152. 107 Ibid., s. 154. 1 08 Ibid., s. 154. 109 Ibid., s.104–105. 110 Detta stämmer även överens med motsvarande norska bestämmelse: ”Konsultasjonene skal gjennomføres i god tro og med formål om å oppnå enighet”. Se sameloven § 4–6. I den finska sametingslagen (974/1995) 9 § används begreppet ”förhandla”, inte konsultera. Det begreppet kanske ännu bättre ringar in vad konsultation innefattar enligt internationell urfolksrätt. 111 Prop. 2021/22:19, s. 42 och 102. Se vidare ibid. s. 99, 105–106. 112 Ibid., s. 41–42, 154. 1 13 Ibid., s. 128; 2021/22:KU4. 114 Prop. 2021/22:19, s. 128. 115 Ibid., s. 128–129. 116 Ibid., s. 139–140. 117 Ibid., s. 141. 118 Ibid., s. 139–140; remissvar för utkastet till lagrådsremiss. Det kom även in motionsyrkande (V) om vikten av resurstilldelning, som avstyrktes, se 2021/22:KU4. 119 Prop. 2021/22:19, s. 135–136. Av remissvar från främst länsstyrelser, Naturvårdsverket, Statens fastighetsverk och Bergsstaten framkommer att de anser att lagförslaget kommer att leda till ökad administration, merarbete (och längre handläggningstider), se ibid., s. 135. 1 20 Ibid., s. 137–139. 121 Ibid., s. 138. 122 Dessa specialdomstolar infördes genom miljöbalken. 123 Här skrivs att lagstiftning som rör mark och naturtillgångar särskilt påverkar urfolk med anledning av deras traditionella näringar och kulturmönster: ”[i] dessa ärenden bör det finnas en skyldighet att konsultera”, se prop. 2021/22:19, s. 61. 1 24 Se Bilaga 2 till regeringsbeslut 2020-06-25 ”Nationell plan för moderna miljövillkor”, Förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft, sammanfattningen s. IV. 125 Bilaga 2, s. 51. Ingenting nämns om samebyarna eller SSR som organisation. 126 Ibid. 127 Det är viktiga frågor för samebyarna som nyttjar hela landskapet, inklusive vattenvägarna som flyttleder och rastplatser under vinterhalvåret, samt till fiske. Se Stockholm Environment Institute, Luleå tekniska universitet, Svenska Samernas Riksförbund och Sametinget, ”Inkludering av renskötseln i vattenkraftens omprövning: vattenkraftens konsekvenser för renskötseln, åtgärdsförslag och myndigheternas skyldigheter”, 2025. <www.sei.org/publications/renskotseln-vattenkraftens-omprovning/> (hämtad 2025-05-29). 128 I båda länderna sker beslutsprocesserna av myndigheter och/eller departement (inte av domstol). Om Norge se punkt 1 i ”Prosedyrer for konsultasjoner mellom statlige myndigheter og Sametinget”, 2005; C. Allard och D. Curran, ”Indigenous influence and engagement in mining permitting in British Columbia, Canada: Lessons for Sweden and Norway?” (2023) 72 Environmental Management, s. 14. De motsvarande nya norska reglerna i sameloven är än mer knapphändiga men man har över tid upparbetat en konsultationspraxis och dessa bottnar i konsultationsavtalet (”prosedyrer”) mellan norska regeringen och Sametinget. 129 The United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples Act, 2021. 1 30 Allard och Curran (n 128), s. 13. 131 3–4 §§ ML. 132 Prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna, s. 19. Begreppet förekommer i annan författning, inte minst regeringsformen. Se vidare t.ex. prop. 2021/22:229, s. 8. 133 I tillägg finns språklagen (2009:600). 134 20–21 §§ ML. Det sker genom uppföljningsrapporter och det är Sametinget som har ansvar för uppföljning vad gäller det samiska folket, se 3 § förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 135 1 § ML. 136 Prop. 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, s. 91. 137 Prop. 2008/09:158, s. 1, 14. 1 38 4 § 2 st. ML; prop. 2017/18:199, s. 30. 139 Prop. 2017/18:199, s. 13, 29, 77; prop. 2008/09:158, s. 18, 66–67. Det framkommer dock inte hur bestämmelserna relaterar till varandra och det saknas en analys av en möjlig fördragskonform tolkning av artikel 27 i förhållande till minoritetslagen. 140 Prop. 2017/18:199. 141 Ibid., s. 26–27. 142 Ibid., s. 31, 41. 143 Ibid., s. 40. 144 Ibid., s. 39. 1 45 Prop. 2017/18:199. Lagändringen trädde i kraft 2019. 146 Prop. 2021/22:19. 147 Vidare anges i förarbetena att förvaltningsmyndighet inte bara bör samråda med representanter som är utsedda av föreningar som företräder de nationella minoriteterna, utan även med personer som tillhör de nationella minoriteterna men som inte är organiserade inom föreningslivet. Se prop. 2017/18:199, s. 93. 148 Prop. 2017/18:199, s. 41. 149 Begreppet förvaltningsmyndighet är ett nyckelbegrepp i både nya och gamla förvaltningslagen och avser både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Regionerna ingår i de kommunala förvaltningsmyndigheterna. Förarbetena hänvisar till regler i RF samt förarbeten. Se vidare prop. 2016/17:80, s. 25–26; prop. 1985/86:80, s. 57. 150 Prop. 2017/18:199, s. 93. 151 Ibid., s. 40. 1 52 Ibid., s. 42. Koden är en guide för medlemsländerna att involvera det civila samhället med råd och exempel för beslut som fattas på lokal, regional och nationell nivå. 153 Ibid., s. 42. 154 Ibid., s. 93. 155 Ibid., s. 93. 156 Ibid., s. 39. 157 Ibid., s. 39. 158 Se även 2 § ML. 1 59 Europarådets rådgivande kommitté om Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. 160 Advisory committee on the framework convention for the protection of national minorities: Commentary on the effective participation of persons belonging to national minorities in cultural, social and economic life and in public affairs, No. 2. Adopted on 27 February 2008, ACFC/31DOC(2008)001. 161 Ibid., p. 19. Kommitténs uttalanden är förvisso rådgivande, men inte desto mindre har den i uppgift att övervaka parternas tolkning och tillämpning av konventionen. Deras uttalanden om artikel 15 bör tillmätas vikt. 162 Ibid., p. 22. 1 63 Ibid., s. 5 och p. 53. 164 Femte yttrandet om Sverige – Sammanfattning: Rådgivande kommittén för ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter. Antagen den 11 oktober 2023 (publicerad 19 februari 2024), ACFC/OP/V(2023)4. 165 Ibid., p. 13 och 15. 166 Ibid., p. 16. Regionala och statliga myndigheter bör fullt ut tillämpa konsultationslagens och minoritetslagens bestämmelser. 1 67 Prop. 2017/18:199, s. 82. 168 Notera att det finns vägledning om konsultationer från Sametinget och SSR. Sametinget: <https://sametinget.se/konsultationsordning> ; SSR: <www.sapmi.se/- vart-arbete/konsultationsordningen/ > (hämtad 2025-04-04). 169 Att få en överblick av samebyarnas erfarenheter låter sig inte göras enkelt. Se även avsnitt 1 om metod. Genom intervju med Sametinget (2025-04-22) framkommer att de ofta får höra att det är svårt att få tag i samebyar för konsultation, något som Sametinget menar kan vara en grogrund för missnöje hos konsultationsskyldiga. 170 Sametingets årsredovisning 2023, s. 16. I en del konsultationer ingår flera konsultationsförfrågningar, exempelvis ett stort antal ärenden om naturreservat har räknats som en och samma konsultation med Länsstyrelsen i Norrbottens län. 171 Sametingets årsredovisning 2024, s. 19. I en del konsultationer ingår flera förfrågningar. 1 72 Mejlsvar 2025-04-24 från Hanna Nutti, jurist/konsultationshandläggare på SSR. 173 Årsredovisning 2024, s. 19; Årsredovisning 2023, s. 16. 174 Årsredovisning 2024, s. 19. 175 Ibid., s. 19; Årsredovisning 2023, s. 16. 176 För en sammanställning och typer av ärenden se Tabell 5 i Årsredovisning 2024, s. 20. 177 Årsredovisning 2024, s. 19. Deltagande från Sametingets politiker är inte medräknad i antalet arbetstimmar. 178 Ibid., s. 19. 179 Intervju med SSR 2025-04-14. 1 80 Intervju med SSR 2025-04-14; intervju med Sametinget 2025-04-22. 181 Ibid. 182 Ibid. 183 Intervju med Sametinget 2025-04-22. 184 Intervju med SSR 2025-04-14. 185 Ibid. 1 86 Intervju med Sametinget 2025-04-22. Se även Sametingets förväntningar med konsultationsordningen i punktlista i Årsredovisning 2023, s. 16. 187 Intervju med SSR 2025-04-14. 188 Intervju med Sametinget 2025-04-22. 189 Intervju med SSR 2025-04-14; intervju med Sametinget 2025-04-22. 190 Intervju med Sametinget 2025-04-22. 191 Intervju med SSR 2025-04-14; intervju med Sametinget 2025-04-22. 192 Intervju med Sametinget 2025-04-22. 193 Intervju med SSR 2025-04-14; intervju med Sametinget 2025-04-22. 194 Intervju med Sametinget 2025-04-22. 1 95 Se avsnitt 2 och prop. 2017/18:199, s. 29. 196 Prövningssystemet håller på att utredas. Miljötillståndsutredningen har föreslagit att tillståndsprövningen under miljöbalken ska samlas i en ny miljöprövningsmyndighet och att denna myndighet ska undantas från konsultationsskyldigheten. Se SOU 2024:98 (del 1), s. 41, 51, 237, 1129. 1 97 För Norges del har Skogvang kommenterat att införandet av konsultationsordningen varit något av det viktigaste som skett för samernas rättsställning. Det har gett möjlighet för samerna att delta och påverka i alla stadier av beslutsprocesserna. Se S. F. Skogvang, Samerett (Universitetsforlaget 2017), s. 82.
- Bestämmelsen om rätten kultur för minoriteter, artikel 27 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, är central här, och det nämns att minoriteters kulturer vanligen är sammankopplad med användandet av mark och naturresurser. Man hänvisar här till det Högsta domstolen i Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) uttryckt om artikeln. Artikel 27 kan innebära att det kan vara nödvändigt att tillförsäkra samer fortsatt tillgång till mark som de traditionellt har brukat om det utgör en förutsättning för vidmakthållandet av kulturen. Förutom att kort nämna några avgöranden från FN:s människorättskommitté gällande tillämpningen av artikel 27, erinrar man om den allmänna rekommendationen från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter gällande tolkningen av artikel 27, där det uttrycks att skyddet för rätten (…) may require positive legal measures of protection and measures to ensure the effective participation of members of minority communities in decisions which affect them. Med andra ord, ett effektivt deltagande av samerna i beslutsfattande som rör nyttjande av traditionella marker är en del av skyddet i artikel 27. När det gäller FN:s urfolksdeklaration nämner man att deklarationen, trots att den inte är bindande, ändå i vissa delar kan ge uttryck för en rådande politisk och folkrättslig syn på urfolksfrågor. Här lyfts särskilt de bestämmelser som rör konsultation och samtycke (artikel 18 och 19). Artikel 19 innehåller principen om FPIC.
Retentionsrätt efter Speditörpanten1 hänvisning
- NJA 2020 s. 3, p. 91–93.
- NJA 2020 s. 3, p. 94–95.
- I ett fall hade polisen informerat personer som deltog i s.k. grannsamverkan mot brott. Polisens information innehöll ett antal uttalanden om personer som bl.a. ägnade sig åt bostadsinbrott i ett visst område i södra Stockholm. De grupper av personer som det rörde sig om identifierades genom sin härkomst och etniska tillhörighet. JO Axberger konstaterade att det i och för sig är tillåtet att identifiera enskilda på detta sätt förutsatt att det finns ett tillräckligt sakligt underlag för det. Han ansåg dock samtidigt att informationen i det aktuella materialet blev alltför generaliserande. Han betonade därvid särskilt betydelsen av RF 1:2 och skyddet för allas lika värde. I JO:s praxis finns således vissa exempel på att bestämmelser till skydd för den enskildes privatliv, värdighet och frihet har ansetts vara relevanta vid bedömningen av huruvida myndigheter överskridit sina befogenheter eller tolkat annan lagstiftning på ett rimligt sätt. 3.2 RF 1:2 i domstolarnas praxis Det tycks som om RF 1:2 i tolkningspraxis i domstolarna används som ett sätt att ge enhetlighet åt skilda bestämmelser i syfte att tillförsäkra enskilda ett effektivt rättsskydd. Vad gäller systematisk tolkning finns också en viss tendens, bl.a. i HFD 2014 not. 65, HFD 2018 not 6, HFD 2018 ref. 7, NJA 2019 s. 969 och NJA 2020 s. 3 att betona att bestämmelser i RF också ska tolkas i ljuset av målsättningsstadgandena i RF 1:2.
Om medlemskap i sameby3 hänvisningar
Rättsliga följder av HD:s dom i Girjasmålet26 hänvisningar