Käranden hänvisar till rättsfallen NJA 2014 s. 323 och NJA 2018 s. 103.
Hänvisas från p. 30 (s. 2125)
Pågående rättsprocesser
1.Det saknas forskning om hur vanligt det är att arbetsgivare i Sveriges. 2124
2.tillämpar förbud att bära religiösa klädesplagg eller religiösa symbolers. 2124
3.med hänvisning till neutralitetsregler. Regeringen har i oktober 2021s. 2124
4.gett DO i uppdrag att analysera diskrimineringsanmälningar rörandes. 2124
5.religion eller annan trosuppfattning. Denna kartläggning som ska slut-s. 2124
6.redovisas den 1 december 2022 kommer att ge information om hurs. 2124
7.stor andel av anmälningarna till DO som handlar om hinder för an-s. 2124
8.ställningstryggheten genom förbud mot huvudduk.s. 2124
9.Det pågår flera rättsprocesser som handlar om neutralitetsregler ochs. 2124
10.huvudduksförbud. Ett fall gäller Skurups kommun. Efter en motions. 2124
11.från Sverigedemokraterna tog Skurups kommunfullmäktige i decem-s. 2124
12.ber 2019 ett beslut om att i kommunens förskolor och grundskolors. 2124
13.införa förbud mot ”huvudduk, burka, niqab och andra plagg som hars. 2124
14.till syfte att dölja elever och personal”. Det motiverades med riskers. 2124
15.för proselytism och framställdes också som en kamp mot patriarkalts. 2124
16.förtryck.s. 2124
17.Efter överklagande i förvaltningsrättslig ordning har kommunenss. 2124
18.beslut underkänts i första och andra instans såsom stridande mot rät-s. 2124
19.ten till religionsfrihet såväl enligt Europakonventionens artikel 9 soms. 2124
20.enligt svensk grundlag (2 kap. 1 § 6 RF). I sin dom 2021-06-23 (måls. 2124
21.nr 7171-20) hänvisar Kammarrätten i Göteborg också till skyddet förs. 2124
22.yttrandefriheten. ”Att bära huvudduk kan, även när det i första hands. 2124
23.grundas på religiösa skäl, samtidigt anses ge uttryck för tankar, åsikters. 2124
24.och känslor på så sätt att det omfattas av skyddet för yttrandefrihetens. 2124
25.enligt 2 kap. 1 § 1 RF.” Kommunen har överklagat kammarrättenss. 2124
26.dom till Högsta förvaltningsdomstolen som meddelat prövningstill-s. 2124
27.106s. 2124
28.Anställnings(o)trygghet för kvinnor med huvudduk stånd. Något avgörande föreligger inte när detta skrivs. Staffanstorps kommun är svarande i ett liknande mål.s. 2125
29.Organisationen Civil Rights Defenders (CRD) företräder en kvinna som arbetat som trygghetsvärd i Stockholms tunnelbana och som varit timanställd i företaget Rapid Säkerhet AB, en underleverantör till Storstockholms lokaltrafik (SL). Målet gäller diskriminering på grund av religion. När kvinnan bestämde sig för att bära huvudduk och informerade sin arbetsgivare om detta fick hon inte fortsätta arbetet. Arbetsmiljöskäl kopplat till riskbedömningar var arbetsgivarens motivering. Med detta avsågs att kvinnan riskerade att utsättas för hot och hat på grund av huvudduken, vilket skulle drabba bolaget kostnadsmässigt genom skadeståndskrav. Det kan tilläggas att SL uppgett sig inte ha någon sådan neutralitetspolicy som Rapid Säkerhet AB hänvisar till.s. 2125
30.I stämningsansökan till Solna tingsrätt den 25 februari 2020 har CRD yrkat att förbudet att bära slöja på arbetsplatsen ska förklaras ogiltigt och bolaget betala diskrimineringsersättning till kvinnan. I andra hand har yrkats ideellt skadestånd enligt 3 kap. 4 § skadeståndslagen. I ett pressmeddelande i samband med stämningsansökan skriver organisationens chefsjurist John Stauffer: ”Vi ser en oroande utveckling i samhället där muslimer i allt större utsträckning ifrågasätts, inte minst kvinnor. Därför är det viktigt att arbetsgivare, både offentliga och privata, tar sitt ansvar och säkerställer att personer inte diskrimineras på grund av sin religion.”s. 2125
31.Bolaget har bestritt talan och hävdat att man tillämpar den typ av neutralitetspolicy som både EU-domstolen och DO har förklarat laglig. I dom den 29 mars 2022 avslog tingsrätten käromålet i sin helhet. Stor vikt lades vid arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Någon avvägning gentemot kvinnans rätt till religionsfrihet gjordes inte. CRD har överklagat domen och Arbetsdomstolen har gett prövningstillstånd.s. 2125
Neutralitetspolicy en täckmantel för diskriminering?
1.På ytan kan neutralitetspolicies se ungefär likadana ut. De består av förbud mot att en anställd har klädsel eller attribut som knyter an till en religion – ofta utökat med förbud mot kännetecken för filoso-s. 2125
2.107s. 2125
3.Lena Svenaeuss. 2126
4.fiska och politiska riktningar. Argumenten till försvar för regler oms. 2126
5.neutralitet visar dock en brokig mångfald. Det tyska företaget WABEs. 2126
6.hänvisar till att barnen i förskolan inte får påverkas av pedagogernas. 2126
7.när det gäller religion. En sådan rädsla – eller låtsad rädsla – för om-s. 2126
8.vändelseförsök är också ett av Skurups kommuns argument. Ett annats. 2126
9.argument är att syftet handlar om jämställdhet. Muslimska flickor ochs. 2126
10.kvinnor är förtryckta och förbud mot huvudduk ska hjälpa dem ut urs. 2126
11.detta förtryck.s. 2126
12.I andra fall anges kunders eller omgivningens islamofoba åsikters. 2126
13.som skäl för att tillämpa en neutralitetspolicy. Så har t.ex. Rapid Säker-s. 2126
14.het AB förbjudit huvudduk därför att man vill skydda trygghetsvärdens. 2126
15.mot islamofoba attacker. Företag med uniformskrav brukar förklaras. 2126
16.förbudet mot religiös klädedräkt med att de vill att de anställda ska ses. 2126
17.neutrala, snygga och prydliga ut. Det är tveklöst en diskriminerandes. 2126
18.värdering att förknippa muslimsk huvudduk med brist på snygghet.s. 2126
19.Jag konstaterar sammanfattningsvis att begreppet neutralitetspolicys. 2126
20.fungerar som ett paraplybegrepp för högst olika önskemål och beve-s. 2126
21.kelsegrunder, varav flera är klart diskriminerande och andra helt negli-s. 2126
22.gerar den mänskliga rättighet som religionsfrihet innebär.s. 2126