2 · En prövning i flera led

Har arbetsgivaren föranlett uppsägningen?

1.Ett anställningsförhållande kan upphöra på olika sätt, beroende på anställningsform och beroende på vem som initierar anställningens avslutande. En arbetsgivare kan exempelvis säga upp en tillsvidare anställd om det finns saklig grund för det, eller avskeda den arbetstagare som grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Arbetstagaren kan å sin sida lämna anställningen med iakttagande av uppsägningstid, och har även rätt att med omedelbar verkan frånträda anställningen,s. 2085

2.67s. 2085

3.Sabina Hellborgs. 2086

4.enligt 4 § st 3 LAS, om arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sinas. 2086

5.åligganden mot arbetstagaren – exempelvis genom att inte betala uts. 2086

6.överenskommen lön.s. 2086

7.Vanligen är en uppsägning av anställningsavtalet, eller ett frånträ-s. 2086

8.dande, från arbetstagarens sida en bindande rättshandling som intes. 2086

9.kan återtas eller prövas. Undantag finns dock, om arbetsgivaren bordes. 2086

10.ha insett att uppsägningen inte var allvarligt menad, eller om dens. 2086

11.kan betraktas som ogiltig enligt avtalslagens regler. I Arbetsdomsto-s. 2086

12.lens praxis har det därtill antagits att en uppsägning från arbetstagarenss. 2086

13.sida kan likställas med en uppsägning eller ett avsked från arbetsgiva-s. 2086

14.rens sida, i det fall uppsägningen föranletts av arbetsgivaren och dennes. 2086

15.handlat på ett sätt som inte stämmer överens med god sed på arbets-s. 2086

16.marknaden eller på något annat sätt måste anses otillbörligt. I sådanas. 2086

17.fall anses det vara en provocerad uppsägning i strid med grundernas. 2086

18.för LAS, och möjlighet finns att pröva huruvida uppsägningen (soms. 2086

19.alltså betraktas som vidtagen av arbetsgivaren) är sakligt grundad. Oms. 2086

20.så inte är fallet, dvs om det inte funnits saklig grund för uppsägning,s. 2086

21.kan den uppsagda arbetstagaren erhålla både ekonomiskt och allmänts. 2086

22.skadestånd i enlighet med anställningsskyddslagen.s. 2086

23.En första förutsättning för att det ska vara en provocerad upp-s. 2086

24.sägning är att arbetsgivaren föranlett arbetstagaren att säga upp sig.s. 2086

25.Arbets givaren behöver inte ha haft något direkt syfte att förmå arbets-s. 2086

26.tagaren att säga upp sig, men ”måste däremot ha insett att handlandets. 2086

27.eller underlåtenheten framkallat en svår situation för arbets tagaren ochs. 2086

28.68s. 2086

29.Om rättsfiguren provocerad uppsägning i kränkningssituationer därmed en risk för att sistnämnde lämnar anställningen”. Arbetsgivarens agerande eller underlåtenhet ska därtill, för att det ska vara en provocerad uppsägning, vara i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt. Vad som kan kvalificeras som i strid med god sed alternativt otillbörligt är ingen lättbesvarad fråga. Bedömningen varierar beroende på vad det är för situation som domstolen har att hantera. Det finns exempel i Arbetsdomstolens praxis på olika situationer och ageranden från arbetsgivarens sida som ansetts ha provocerat fram en uppsägning från arbetstagaren. Dessa situationer kan, vilket Arbetsdomstolen gör i AD 2020 nr 23 (VVS-montören), delas in i två huvudsakliga typer: Dels 1) att arbetsgivaren genom sitt agerande förmått arbetstagaren att sluta mot sin vilja – exempelvis genom att ställa arbetstagaren inför valet att antingen säga upp sig själv eller bli avskedad; dels 2) att arbetsgivaren agerat eller underlåtit att agera på ett sätt som får arbetstagaren att vilja säga upp sig. Det är den sistnämnda kategorin av situationer som främst är relevant när det kommer till trakasserier och kränkningar av olika slag. Det rör sig då om uppsägningar som föranletts av arbetsgivarens agerande under längre tid, vilket gör bedömningsunderlaget brett – såväl tidsmässigt som avseende vilka händelser som kan spela in i prövningen.s. 2087

30.Rättstillämpningen visar att variationen av påverkande omständigheter är stor. Generellt tycks trakasserier, kränkningar och mobbning utgöra ageranden i strid med god sed på arbetsmarknaden, men det finns ingen fastställd standard för när ett agerande passerar gränsen för otillbörlighet. Fysiskt våld och handgripligheter är oftast, inte så förvånande, otillbörligt. Vid sådant agerande behöver det inte handlas. 2087

31.69s. 2087

32.Sabina Hellborgs. 2088

33.om upprepade händelser eller våld av särskilt allvarligt slag, utan ävens. 2088

34.”milt våld” kan bedömas som otillbörligt. Tidigare var sådant age-s. 2088

35.rande som i dagsläget omfattas av förbudet mot sexuella trakasseriers. 2088

36.(1 kap 1 § p 5 DiskL) ett typexempel på otillbörligt agerande.s. 2088

37.I vissa fall får även arbetstagarens eget agerande och dennes bidrags. 2088

38.till händelseutvecklingen betydelse på så vis att arbetsgivaren inte an-s. 2088

39.setts agera i strid med god sed på arbetsmarknaden. Detta har visat sigs. 2088

40.i exempelvis AD 2005 nr 24, där det agerande som arbetstagarsidans. 2088

41.lade arbetsgivaren till last hade utspelat sig under en konflikt där bådas. 2088

42.parter varit upprörda och där även arbetstagaren uttalat sig kränkandes. 2088

43.mot arbetsgivaren. Även om arbetsgivarens agerande bedömdes soms. 2088

44.”olämpligt och överilat”, konstaterade Arbetsdomstolen att det sketts. 2088

45.i ett upprört tillstånd, utan syfte att förmå arbetstagaren att lämnas. 2088

46.arbetet, och att det sammantaget inte var i strid med god sed på ar-s. 2088

47.betsmarknaden.s. 2088

48.I det tidigare nämnda målet med VVS-montören bedömde Arbets-s. 2088

49.domstolen att situationen hade utvecklats på ett sådant sätt att båda des. 2088

50.huvudsakligen inblandade parterna i den pågående konflikten måddes. 2088

51.psykiskt dåligt, och att arbetsgivaren därför borde ha vidtagit åtgär-s. 2088

52.der i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen. Förbundet hade ocksås. 2088

53.krävt vid förhandling att företagshälsovården eller annan utomståendes. 2088

54.skulle utreda situationen. Under tiden som arbetstagaren var sjuk-s. 2088

55.skriven, med uppenbar koppling till arbetsmiljöproblemen, skickades. 2088

56.arbetsgivaren ett mail till denne där det angavs att han brutit mots. 2088

57.sina åtaganden och han avkrävdes svar inom tre dagar. Kritiken soms. 2088

58.riktades mot arbetstagaren angående ett utfört uppdrag och hans age-s. 2088

59.rande i samband med det, ansåg Arbetsdomstolen inte vara tillräckligs. 2088

60.för avsked, och inte heller saklig grund för uppsägning. Påståendenas. 2088

61.var ospecificerade och svåra för arbetstagaren att bemöta, särskilt meds. 2088

62.kort varsel och under sjukskrivningen. Arbetsdomstolen lade ocksås. 2088

63.vikt vid att arbetstagaren inte beretts tillgång till den information soms. 2088

64.behövdes för att bemöta anklagelserna, samt att arbetsgivaren i direkts. 2088

65.anslutning till att arbetstagaren förklarat att han inte kunde bemötas. 2088

66.70s. 2088

67.Om rättsfiguren provocerad uppsägning i kränkningssituationer anklagelserna varslat honom om uppsägning. Domstolen bedömde därför att arbetsgivaren agerat i strid med god sed på arbetsmarknaden, och föranlett arbetstagaren att säga upp sig. Men prövningen tog inte slut där, utan frågan som följde var om det fanns saklig grund för (den visserligen provocerade) uppsägningen. Arbetsdomstolens bedömning i den frågan tas upp i slutet av nästföljande avsnitt, efter en kort tillbakablick över hur prövningen av provocerade uppsägningar har förändrats – från de första förarbetsuttalandena i frågan till idag.s. 2089

Finns det saklig grund för uppsägning?

1.Såsom bedömningen av en provocerad uppsägning hanterats i senare tids praxis, följs konstaterandet av att arbetsgivaren föranlett arbetstagaren att säga upp sig av en prövning av huruvida det funnits en saklig grund för uppsägningen. Men bakgrunden till möjligheten att se en uppsägning som provocerad ger en annan bild av vad som ingår i bedömningen och vilka värderande moment den faktiskt innehåller. I förarbetena till LAS formuleras det såhär:s. 2089

2.”Visar det sig att en arbetsgivare genom otillbörligt handlande har för-s. 2089

3.mått en anställd att själv säga upp sig, är det i själva verket fråga om ens. 2089

4.situation som är helt jämförlig med den som föreligger när en arbetsgivares. 2089

5.säger upp en arbetstagare utan saklig grund.” Citatet antyder att prövningen är klar redan efter första ledet. Situationen ”att föranleda någon att säga upp sig”, jämställs med att den skett utan saklig grund. Något utrymme för ytterligare en prövning eller värdering av arbetstagarens agerande ges alltså inte, vilket också bekräftas i äldre praxis (AD 1985 nr 65, AD 1985 nr 112 och AD 1991 nr 65) där det enbart konstaterades att uppsägningen var att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida och att skadestånd skulle utgå med stöd i grunderna för LAS.s. 2089

6.I ett senare fall, AD 1991 nr 93, verkar det som att arbetsgivarsidan utvecklat sin argumentation, och gjort gällande att även om uppsägningen skulle anses vidtagen från arbetsgivarens sida så fanns det sakligs. 2089

7.71s. 2089

8.Sabina Hellborgs. 2090

9.grund för den. Arbetsdomstolen var däremot inte öppen för en sådans. 2090

10.prövning:s. 2090

11.”Arbetsdomstolen saknar anledning att gå in på hur saken skulle be-s. 2090

12.dömas om så vore fallet. Det framstår nämligen som helt klart att des. 2090

13.brister som (X) må ha uppvisat i arbetet och som åberopats till stöd förs. 2090

14.påståendet om saklig grund hängt samman med (arbetsgivarens) bete-s. 2090

15.ende mot honom på ett sådant sätt att man inte av dessa brister kan dras. 2090

16.några slutsatser om (x) lämplighet för yrket.”s. 2090

17.Någon egentlig prövning av om det förelåg saklig grund, som en frågas. 2090

18.separerad från den framprovocerade uppsägningen i strid med gods. 2090

19.sed, gjordes alltså inte.s. 2090

20.Det går att märka en förändring från de nämnda fallen till AD 2002s. 2090

21.nr 18. I det fallet hade en arbetstagare sagt upp sig efter ogrundade var-s. 2090

22.ningar och skarp kritik från arbetsgivarsidan, vilket Arbetsdomstolens. 2090

23.bedömde ha åsyftat att förmå arbetstagaren att lämna anställningen.s. 2090

24.I domskälen finns ingen hänvisning till förarbetena till LAS, eller dets. 2090

25.tidigare nämnda uttalandet om att en uppsägning föranledd av arbets-s. 2090

26.givarens agerande i strid med god sed på arbetsmarknaden är ”helts. 2090

27.jämförlig med den som föreligger när en arbetsgivare säger upp ens. 2090

28.arbetstagare utan saklig grund”. En nedkortad version av formulering-s. 2090

29.arna i AD 1985 nr 65 upprepas, men med uteslutande av att rättsfölj-s. 2090

30.den inträder direkt i och med den provocerade uppsägningen. Efters. 2090

31.konstaterandet att uppsägningen föranletts av arbetsgivarens agerande,s. 2090

32.ställs frågan under ny rubrik: Fanns det saklig grund? Arbetsdomstolens. 2090

33.prövade dock inte den frågan särskilt ingående, då arbetsgivarsidans. 2090

34.inte åberopat några konkreta omständigheter till stöd för att det fun-s. 2090

35.nits skäl att säga upp arbetstagaren. Konsekvenserna för den enskildes. 2090

36.arbetstagaren i det fallet av att göra en separat saklig grund-prövnings. 2090

37.blev därför inte särskilt märkbara.s. 2090

38.En liknande bedömning gjordes i AD 2005 nr 30, där arbetsg ivarenss. 2090

39.agerande (ett fysiskt ofredande genom att fösa fram arbetst agaren meds. 2090

40.ett grepp om nacken) ansågs vara i strid med god sed på arbetsmark-s. 2090

41.naden och uppsägningen jämställdes med en uppsägning från arbets-s. 2090

42.givarens sida. Arbetsdomstolen prövade inte vidare om det fanns sakligs. 2090

43.grund för uppsägningen, eftersom något sådant påstående inte ”ens”s. 2090

44.gjorts från arbetsgivarens håll. Det tycks således vara en fråga om hurs. 2090

45.72s. 2090

46.Om rättsfiguren provocerad uppsägning i kränkningssituationer arbetsgivarsidan formulerat sin talan. I AD 2006 nr 42, som har stora likheter med nyss nämnda fall från 2005 (handgripligt agerande från arbetsgivaren), är bedömningen densamma och Arbetsdomstolen finner att uppsägningen föranletts av arbetsgivarens agerande och ska likställas med en uppsägning utan saklig grund. Alltså, i det fallet får kränkningen en omedelbar betydelse för synen på uppsägningen som osaklig. Någon bedömning av andra eventuella skäl till att säga upp arbetstagaren görs inte (i likhet med vad som framgår av de tidiga förarbetena).s. 2091

47.Skillnaden mellan den tidiga inställningen till frågorna och den som framgår i senare praxis är tydlig i det ovan nämnda fallet med VVSmontören. I domen beskriver Arbetsdomstolen rättsläget kring institutet provocerad uppsägning, och att en uppsägning från arbetstagarens sida under särskilda omständigheter kan vara att betrakta som en uppsägning från arbetsgivarens sida. Här hänvisas visserligen till propositionen från år 1973, men med utelämnande av det avslutande ledet, dvs, att uppsägningen är jämförlig med en uppsägning från arbetsgivarens sida ”utan saklig grund”. Vidare redogör Arbetsdomstolen för de övriga förutsättningarna för provocerad uppsägning, och att om dessa är uppfyllda, uppfattas situationen som att det är arbetsgivaren som sagt upp arbetstagaren. Uppsägningen kan därmed, om det inte finns saklig grund för den, ogiltigförklaras och arbetstagaren kan tillerkännas ekonomiskt och allmänt skadestånd enligt anställningsskyddslagens regler. Någon rätt till skadestånd med stöd i grunderna för LAS endast baserat på att uppsägningen provocerats fram finns inte. Den tudelning av prövningen som numera sker inom ramen för en provocerad uppsägning innebär att figuren har reducerats från en omedelbar rätt till skadestånd till en formell fråga om vem som egentligen företagit uppsägningen och om det överhuvudtaget ska bli en prövning av om uppsägningen är saklig.s. 2091

48.För VVS-montören innebar det att Arbetsdomstolen punkt för punkt gick igenom det som arbetsgivaren lagt honom till last, och fann att det visserligen fanns skäl att rikta kritik mot hans agerande som arbetstagare men att det sammantaget inte räckte som grund förs. 2091

49.73s. 2091

50.Sabina Hellborgs. 2092

51.uppsägning. Kritiken mot arbetstagarens agerande fick dock betydelses. 2092

52.i den slutliga bestämningen av nivån på det allmänna skadeståndet.s. 2092

Skadeståndsbestämningen som sista möjlighet till justering

1.I det ovanstående har de första två leden i prövningen av provoce-s. 2092

2.rad uppsägning belysts och problematiserats – nämligen frågan oms. 2092

3.vem som anses ha vidtagit uppsägningen och om uppsägningen varits. 2092

4.saklig. Arbetstagarens och arbetsgivarens ageranden i dessa delpröv-s. 2092

5.ningar värderas på olika sätt, och i de fall en uppsägning anses bådes. 2092

6.provocerad och osaklig ska ekonomiskt och allmänt skadestånd utgess. 2092

7.i enlighet med grunderna för LAS. Det ekonomiska skadeståndet av-s. 2092

8.ser att ersätta förluster såsom utebliven lön eller andra konkreta ochs. 2092

9.mätbara värden. Det allmänna skadeståndet kan bäst förklaras i förhål-s. 2092

10.lande till det ekonomiska skadeståndet – ett ideellt skadestånd för dens. 2092

11.kränkning som LAS-överträdelsen innebär, något som inte kan mätass. 2092

12.i pengar eller översättas till ett ekonomiskt värde. Eftersom det all-s. 2092

13.männa skadeståndet inte motsvarar ett monetärt värde i det avseendet,s. 2092

14.följer dess bestämmande inte några särskilda beräkningsgrunder, ävens. 2092

15.om vissa standardbelopp utvecklats för olika situationer. Bestämman-s. 2092

16.det av det allmänna skadeståndet lämnar därför en öppning för atts. 2092

17.värdera de inblandade parternas agerande i fall av provocerad uppsäg-s. 2092

18.ning, och beakta omständigheter som väger till arbetstagarens nackdels. 2092

19.men som inte givit utslag i tidigare led av prövningen.s. 2092

20.Fallet med VVS-montören är, återigen, ett exempel. Arbetstaga-s. 2092

21.ren ifråga hade föranletts att säga upp sig av arbetsgivarens agerande,s. 2092

22.och arbetsgivarens agerande bedömdes vara i strid med god sed pås. 2092

23.arbetsmarknaden. Alltså, uppsägningen var framprovocerad, och dens. 2092

24.efter följande saklig grund-prövningen visade att den också vara felak-s. 2092

25.tig, osaklig. Arbetstagarens agerande skärskådades visserligen, och dets. 2092

26.konstaterades att han hade gjort fel, men likväl var uppsägningen intes. 2092

27.sakligt grundad. En ”vinst” för arbetstagaren, med andra ord, i bådas. 2092

28.leden av prövningen. Men, vinstens värde justerades i ersättningsbe-s. 2092

29.stämningen, eftersom arbetstagaren varit med och bidragit till de sam-s. 2092

30.74s. 2092

31.Om rättsfiguren provocerad uppsägning i kränkningssituationer arbetsproblem som förelåg. Arbetstagaren fick 35 000 kr, vilket är en påtagligt låg summa jämfört med skadestånd vid andra fall av osakliga uppsägningar i liknande situationer som under en lång tid legat på ca 60 000 kr. Arbetsdomstolen gav arbetstagaren upprättelse för den svåra situation arbetsgivaren ställt denne i, vilken föranlett arbetstagaren att säga upp sig. Arbetsdomstolen gav även arbetstagaren rätt i att det inte fanns någon grund för uppsägningen. Genom en avslutande justering av ersättningsbeloppet, reducerar dock domstolen det belopp som symboliserar upprättelse för den kränkning som nämnda överträdelser inneburit.s. 2093