I avhandlingen behandlas också företagsrekonstruktion, trots att inledandegrunden såvitt avser just företagsrekonstruktion är illikviditet (eller illikviditet inom kort) och inte insolvens, se 2 kap 6 § lagen om företagsrekonstruktion. Jfr 1 kap 2 § konkurslagen, där det framkommer att inledandegrunden vad gäller konkurs är insolvens, samt 7 § skuldsaneringslagen och 8 § lagen om F-skuldsanering, i vilka det kommer till uttryck att inledandegrunden beträffande skuldsanering är kvalificerad insolvens. I förarbetena till lagen om företagsrekonstruktion betecknas inledandegrunden som illikviditet, se prop 1995/96:5 s 180. I lagutskottet lades det till ”eller att sådan oförmåga inträder inom kort”, lagutskottets betänkande 1995/96:LU11 under Den ekonomiska förutsättningen för företagsrekonstruktion. En bättre lämpad term än insolvensrätt, vars lydelse konnote- rar till både konkurs och företagsrekonstruktion, saknas såvitt jag känner till i svensk rätt. Här skulle en ny term kunna lanseras, såsom pankrätt. Det medför antagligen andra pro- blem, och just pankrätt ger antagligen fel konnotationer i en avhandling. I stället används begreppet insolvensrätt här, för att beteckna konkurs, skuldsanering och företagsrekon- struktion. Insolvens har använts för att beteckna ett förfarande som i strikt bemärkelse inte krävde att insolvens förelåg, för att förfarandet skulle inledas, se exempelvis SOU 2010:2, del 1 särskilt s 139 ff, som var ett lagförslag om ett samlat insolvensförfarande, trots att det var tillräckligt att gäldenären var illikvid för att ett förfarande under egen- förvaltning skulle inledas. Den allmänna inledandegrunden var dock insolvens, se SOU 2010:2, del 2 s 6, 1 kap 4 § i lagförslaget. Se även Mellqvist & Welamson, L, Konkurs, som har undertiteln Och annan insolvensrätt. I monografin behandlas även företagsre- konstruktioner. Se även a a s 14, i vilket det uttrycks: ”Konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering är dock alla tre rättsliga förfaranden som kan betraktas som insolvens- förfaranden i vid mening.” Även HD har anammat den något mer vidsträckta betydelsen av begreppet insolvensrätt: ”Genom lagen om företagsrekonstruktion infördes ett nytt insolvensrättsligt förfarande.”, NJA 2019 s 731, HD:s domskäl st 23.
Hänvisas från p. 24 (s. 2)
24.I avhandlingen ska fordrans uppkomst studeras, men inte i bemärkelsen hur ett rättssubjekt blir förpliktat till en fordran (åtminstone inte strängt taget). I stället är studieobjektet fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Lokutionen (eller termen, om du så vill) fordrans uppkomst används nämligen i flera insolvensrättsliga bestämmelser, där det i tilllämpningen av desamma behöver kunna bedömas om en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt. Paradexemplet kan sägas vara att en fordran måste ha uppkommit innan konkursbeslutet meddelades, för att den över huvud taget ska kunna göras gällande i konkursen. 24s. 2