I avhandlingen behandlas också företagsrekonstruktion, trots att inledandegrunden såvitt avser just företagsrekonstruktion är illikviditet (eller illikviditet inom kort) och inte insolvens, se 2 kap 6 § lagen om företagsrekonstruktion. Jfr 1 kap 2 § konkurslagen, där det framkommer att inledandegrunden vad gäller konkurs är insolvens, samt 7 § skuldsaneringslagen och 8 § lagen om F-skuldsanering, i vilka det kommer till uttryck att inledandegrunden beträffande skuldsanering är kvalificerad insolvens. I förarbetena till lagen om företagsrekonstruktion betecknas inledandegrunden som illikviditet, se prop 1995/96:5 s 180. I lagutskottet lades det till ”eller att sådan oförmåga inträder inom kort”, lagutskottets betänkande 1995/96:LU11 under Den ekonomiska förutsättningen för företagsrekonstruktion. En bättre lämpad term än insolvensrätt, vars lydelse konnote- rar till både konkurs och företagsrekonstruktion, saknas såvitt jag känner till i svensk rätt. Här skulle en ny term kunna lanseras, såsom pankrätt. Det medför antagligen andra pro- blem, och just pankrätt ger antagligen fel konnotationer i en avhandling. I stället används begreppet insolvensrätt här, för att beteckna konkurs, skuldsanering och företagsrekon- struktion. Insolvens har använts för att beteckna ett förfarande som i strikt bemärkelse inte krävde att insolvens förelåg, för att förfarandet skulle inledas, se exempelvis SOU 2010:2, del 1 särskilt s 139 ff, som var ett lagförslag om ett samlat insolvensförfarande, trots att det var tillräckligt att gäldenären var illikvid för att ett förfarande under egen- förvaltning skulle inledas. Den allmänna inledandegrunden var dock insolvens, se SOU 2010:2, del 2 s 6, 1 kap 4 § i lagförslaget. Se även Mellqvist & Welamson, L, Konkurs, som har undertiteln Och annan insolvensrätt. I monografin behandlas även företagsre- konstruktioner. Se även a a s 14, i vilket det uttrycks: ”Konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering är dock alla tre rättsliga förfaranden som kan betraktas som insolvens- förfaranden i vid mening.” Även HD har anammat den något mer vidsträckta betydelsen av begreppet insolvensrätt: ”Genom lagen om företagsrekonstruktion infördes ett nytt insolvensrättsligt förfarande.”, NJA 2019 s 731, HD:s domskäl st 23.
Hänvisas från p. 24 (s. 2)
1.”Det vanligaste – och viktigaste – sättet på vilket förpliktelser uppkommers. 1
2.är utan tvekan genom avtal, och då naturligen det ömsesidigt förpliktandes. 1
3.avtalet. Här ska nu ges en översiktlig framställning av grundreglerna oms. 1
4.avtals ingående.”, Mellqvist & Persson I, Fordran & skuld, Förpliktelserss. 1
5.uppkomst, Avtal s 20 (Noter uteslutna ur citatet).s. 1
6.”En ytterligare grund för en fordrings uppkomst är skadegörande handling.s. 1
7.Här kan man urskilja två typfall. För det första de fall där någon utanförs. 1
8.kontraktsförhållanden orsakar skada för vilken han eller hon är ersättnings-s. 1
9.skyldig. Han eller hon ådrar sig då en förpliktelse att gentemot den skade-s. 1
10.lidande ersätta skadan.”, Mellqvist & Persson, I, Fordran & skuld, Förplik-s. 1
11.telsers uppkomst, Skadegörande handling s 43.s. 1
12.”Fordringar kan uppkomma på många olika sätt. Ofta uppkommer ens. 1
13.fordran på grund av ett avtal. […] En fordran kan också grundas på skade-s. 1
14.görande handling.”, Ingvarsson, T, Fordringsrätt, Fordringars uppkomst ochs. 1
15.upphörande s 16.s. 1
16.”Den vanligaste fordringsgrunden är utan tvivel avtal, särskilt kredit- ochs. 1
17.låneavtal. […] Även utan avtal kan fordringar ibland uppstå på grund avs. 1
18.tjänster som utförs för någon. Framför allt skall uppmärksammas den all-s. 1
19.männa grunden negotiorum gestio […]. En viktig grund för fordringars upp-s. 1
20.komst […] är skadegörelse. Härmed avses då i första hand förorsakande avs. 1
21.skada utan samband med kontraktsåtaganden […].”, Tiberg, Fordringsrätt,s. 1
22.Fordringars uppkomst s 15. Bilden av fordrans (eller förpliktelsens) uppkomst i den fordringsrättsliga litteraturen visar oss att fordrans uppkomst handlar om hur en fordran uppkommer i bemärkelsen hur ett rättssubjekt blir förpliktat till en fordran. I huvudsak ger reglerna om hur avtal sluts och hur utomobligatoriskas. 1
23.23 skadestånd uppstår svaret på om en fordran har uppkommit, eftersom en fordran uppkommer genom avtalet eller den skadegörande handlingen.s. 1
24.I avhandlingen ska fordrans uppkomst studeras, men inte i bemärkelsen hur ett rättssubjekt blir förpliktat till en fordran (åtminstone inte strängt taget). I stället är studieobjektet fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Lokutionen (eller termen, om du så vill) fordrans uppkomst används nämligen i flera insolvensrättsliga bestämmelser, där det i tilllämpningen av desamma behöver kunna bedömas om en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt. Paradexemplet kan sägas vara att en fordran måste ha uppkommit innan konkursbeslutet meddelades, för att den över huvud taget ska kunna göras gällande i konkursen. 24s. 2
25.Redan här kan det framhållas att av 5 kap 1 § konkurslagen följer det uttryckligen att en fordran får göras gällande i konkurs även om den är beroende av villkor eller inte är förfallen till betalning. Att fordran har uppkommit (villkorad eller inte) innan konkursbeslutet meddelades är emellertid inte tillräckligt för att fordran ska vara utdelningsberättigad i konkursen, men det är alltså nödvändigt för att fordran ska kunna göras gällande i konkurs.s. 3
26.Huruvida en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt ingår även i bedömningen av frågorna om en fordran ska omfattas av ett offentligt ackord i en företagsrekonstruktion, om kvittning i konkurs ska medges, om en fordran ska omfattas av en skuldsanering och om en betalning av en skuld eller en ställd säkerhet ska kunna återvinnas (vilka är frågor som regleras i insolvensrättsliga bestämmelser). Frågan om fordrans uppkomsttidpunkt aktualiseras sålunda i en mängd insolvensrättsliga bestämmelser, där det i tillämpningen av desamma behöver kunna bedömas om en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt. Dessa tidpunkter benämns kritiska tidpunkter. För att iterera: Studieobjektet är fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Närmare bestämt studeras i denna avhandling fordrans uppkomst såvitt avser de kritiska tidpunkter som de insolvensrättsliga bestämmelserna aktualiserar.s. 3