I

NJA [^2012]s. 1095

1.I NJA [^2012]s. [^1095]återkommer domstolen till [^1974]års fall.Detta görs i olika delar, där den går igenom olika varianter av avtalsinnehåll och de rättsverkningar som uppstår vid överträdelser av ogiltiga förpliktelser. Redogörelsen nedan följer samma ordning som domstolens resonemang i punkterna Inledningsvis återger domstolen den tidigare nämnda tvingande huvudregeln, att överträdelse av en ogiltig utfästelse att överlåta fast egendom inte medför någon skyldighet att utge skadestånd enligt (det positiva) kontraktsintresset.Därefter radar domstolen upp ett antal kompletterande regler till huvudregeln. Den första är den regel som förekom i [^1974]års fall, det vill säga ovan, och lyder med domstolens ord i [^2012]års fall enligt följande.s. 158

2.Om (1) parterna har ingått ett handpenningsavtal, (2) hand-s. 158

3.penningsavtalet innebär att köparen ska ersätta säljaren den-s. 158

4.nes skada vid uteblivet infriande, (3) tillitsutgifterna understi-s. 158

5.ger handpenningen samt (4) köparen inte infriar sin utfästelses. 158

6.köparen skadeståndsskyldig för tillitsutgifterna. Om avtalet istället anger att handpenningen i sin helhet ska vara förverkad vid bristande uppfyllelse är inställningen i svensk rätt att en sådan överenskommelse »inte är bindande i den utsträckning som den ger säljaren en rätt till ersättning för mer än tillitsintresset«. Detsamma gäller om parterna har avtalat om att vite ska utgå om avtalet inte kommer till s. 149 ff. och Jingryd, 0. (2018), Culpa in contrahendo vid uteblivet fastighetsköp -ens. 158