AD 2016 nr 31.
Hänvisas från p. 1 (s. 2260)
Delpension och kompletterande pensionsinbetalningar
1.Under avtalsrörelsen 2013 togs villkor om delpension in i en del för-s. 2259
2.bundsavtal. Under de efterföljande avtalsrörelserna har liknandes. 2259
3.villkor inkluderas i flera förbundsavtal, framför allt på tjänstemanna-s. 2259
4.sidan och inom industrisektorn. Kompletterande inbetalningar tills. 2259
5.den vanliga tjänstepensionen finns också i vissa förbundsavtal. Enligts. 2259
6.Kraftverksavtalet 15 kap. 3 § avsätts en procent av den pensionsmed-s. 2259
7.förande lönen till tjänstepensionen i Svenskt Näringsliv (SN)-LO.s. 2259
8.Det har alltså blivit vanligare att vissa förbund och arbetsgivaror-s. 2259
9.ganisationer kommer överens om en högre pensionsavgift, antingens. 2259
10.i form av delpension eller i form av tillägg till den avgift som anges is. 2259
11.ITP-planen. Ett tänkbart skäl till detta är att den slutgiltiga pensionens. 2259
12.i dagens avgiftsbaserade pensionsplaner inte beräknas utefter hur högs. 2259
13.lön en arbetstagare har haft under en viss period utan efter hur storas. 2259
14.insättningar som görs. Det finns på så sätt incitament för fackförbunds. 2259
15.att förhandla fram större pensionsavsättningar.s. 2259
16.Trots att de svenska tjänstepensionerna är centraliserade på så sätts. 2259
17.att de sluts på huvudorganisationsnivå ger de senaste årens utvecklings. 2259
18.en mer splittrad bild inom det centraliserade systemet. I ekonomiskts. 2259
19.gynnsamma branscher har arbetstagarsidan möjlighet att förhandlas. 2259
20.fram högre pensionsavsättningar som ett komplement till eller iställets. 2259
21.244s. 2259
22.Den svenska tjänstepensionen för höjd tim- eller månadsersättning. Detta har lett till mer differentiering mellan arbetstagares tjänstepensionsförmåner.s. 2260
Förhandling under fredsplikt
1.En fråga som aktualiseras i det här sammanhanget är om förhandlingar om pensionslösningar som görs på förbundsnivå görs under fredsplikt eller om frågor kopplade till pension, till exempel delpension, ska ses som oreglerade mellan parterna på förbundsnivå. I avtalsrörelsen 2016 drev Unionen och Sveriges Ingenjörer frågan om delpension formulerat som ett krav på flexpension. Båda fackförbunden misslyckades att få igenom sina krav i förhandlingarna med tre arbetsgivarförbund – IT & Telekomföretagen, Almega Tjänsteförbunden och Medieföretagen – och varslade därför om stridsåtgärder. Arbetsgivarförbunden gjorde en fredspliktsinvändning och menade att alla frågor rörande pension hade reglerats genom ITP-planen. Arbetstagarparterna menade istället att det rörde sig om intressefrågor som inte reglerats i ITP-planen utan som typiskt sett regleras i förbundsavtal, det vill säga frågor om tjänstgöringsgrad och fördelningen av en viss del av löneutrymmet. Arbetsdomstolen kom i det interimistiska förfarandet fram till att ordalydelsen i ITP-planen talade för att fredsplikt råder för alla överenskommelser som handlar om pension, åtminstone om de inlemmas i det administrativa system som inrättats för ITP. Arbetstagarsidan beslutade sig för att väcka en ordinarie talan för att på så sätt få en mer heltäckande bedömning av frågan. Parterna bestämde sig dock för att, efter det att processen inletts, fortsätta förhandlingarna och enades ett halvår senare om ett avtal innehållande bland annat flexpension. Någon slutlig bedömning av om stridsåtgärden var lovlig eller inte gjordes därför inte i Arbetsdomstolen.s. 2260
2.Eftersom mandatet att förhandla löner och allmänna anställningsvillkor ligger på förbundsnivån och eftersom det är på förbundsnivån, i alla fall på arbetstagarsidan, som beslut om stridsåtgärder fattas kan det ifrågasättas om ITP-planen ska presumeras ha samma fullständiga regleringsfunktion som förbundsavtalen har i relation till lokala kol-s. 2260
3.245s. 2260
4.Caroline Johanssons. 2261
5.lektivavtal. Det talar för att fredsplikt inte skulle gälla vid förhandlings. 2261
6.om pensionsfrågor på förbundsnivå. Å andra sidan är ITP-planen,s. 2261
7.som konstaterats ovan, ett kollektivavtal och vad gäller de frågor soms. 2261
8.reglerats i den råder fredsplikt. Det kan dock argumenteras för att dets. 2261
9.inte gäller alla former av fondering av lön eftersom det skulle begränsas. 2261
10.parterna på förbundsnivån i allt för stor utsträckning. Delpensionens. 2261
11.är visserligen en form av pension, men dess främsta syfte är att till-s. 2261
12.lämpas medan arbetstagaren är yrkesaktiv. Det kan istället ses som ens. 2261
13.omfördelning av lönen från den tid som arbetstagaren arbetar heltids. 2261
14.till en senare period med lägre aktivitetsgrad. Eftersom komplette-s. 2261
15.rande pensionsavgifter i form av delpension innebär att en del av lö-s. 2261
16.neutrymmet fonderas kan det argumenteras för att det rör sig om ens. 2261
17.intressefråga kopplad till det löneutrymme som de centrala parternas. 2261
18.förhandlar om och att det därför borde jämställas med andra lönefrå-s. 2261
19.gor. Det sista argumentet, det vill säga att det handlar om intressefrå-s. 2261
20.gor kopplade till löneutrymmet, har även bäring på kompletterandes. 2261
21.avgifter till ITP-planen.s. 2261