Ett känt exempel från svensk rätt är det så kallade barnmorskemålet, AD 2001 nr 13, där Arbetsdomstolen fann att könsrelaterade löneskillnader var ett resultat av ”marknaden” och följaktligen inte berodde på könsdiskriminering. Karin Lundström visar i sin avhandling om jämlikhet mellan män och kvinnor i EG-rätten hur EG- domstolen konsekvent undergrävt könsdiskrimineringsförbudens potential genom att tolka dem utifrån samma slags logik som den som gett upphov till diskrimineringen. Jfr K. Lundström, Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten: en feministisk analys (1999).
Hänvisas från p. 33 (s. 2088)
33.Rättspraxis kring diskriminering har dock tidigare kritiserats för att systematiskt undgå att pröva faktiskt förekommande förhållanden på arbetsmarknaden mot ett sådant ideal. Det arbetsrättsliga marknadsbegreppet har analyserats som en rättslig dogm med innebörden att marknaden ses som en given faktor, i förhållande till vilken rättens roll antingen är att underlätta dess funktion eller att begränsa dess inflytande; ”ge den ett mänskligt ansikte”. Detta kan tänkas vara en förklaring till att marknaden så ofta tycks gå fri från granskning i arbetsrättslig praxis. Marknadsbegreppet i arbetsrätten tycks, utifrån en undersökning av mål om lönediskriminering på grund av kön, till och med vara starkt outvecklat vid en jämförelse med konkurrensrättens marknadsbegrepp, liksom vid en jämförelse med numera vedertagna marknadsbegrepp inom ekonomisk forskning.s. 2088