Det tydligaste exemplen handlar dock om Europakonventionen. Se den s k Ne bis in idem historien, som ledde till bl a ett behov av ställningstagande i plenum NJA 2013 s 502 (Ne bis in idem). För en kortfattad beskrivning av de konstitutionella aspekterna se Robert Påhlsson, Konstitutionell skatterätt, 4 u, 2018 s 71–80. För en förvarning om tre andra möjliga exempel, se Stefan Lindskog, Straffliknande ekonomiska påföljder utom straffrätten, i Bertil Bengtsson
Hänvisas från p. 2 (s. 264)
2.Av de nämnda normerna är EUdirektivet överordnat. Detta följer av rättskälleläran såsom den får förstås med hänvisning till normativa utsagor om vad som kallas ”direkt effekt” och ”indirekt effekt”. Med direkt effekt 12 (H) Riskfördelning avseende kontokort under period då Sverige … 265 avses att direktivet skall användas av nationella rättstillämpande myndig heter trots att den nationella lagstiftaren inte implementerat den. Den indirekta effekten går ut på att rättstillämpande myndigheter skall tillämpa den nationella lagstiftningen med beaktande av direktivet, i så hög grad som möjligt. Ett problem med normerna om direkt och indirekt effekt är att båda är relativt komplexa normer. De har internationellrättslig karaktär och bygger på praxis. Vad de närmare skall innebära är därför inte lika tydligt som för andra normer. Inte minst går det att peka på oklarheter kring i vilken mån normerna skall användas mellan enskilda. Istället för en horisontell tillämp ning kan ett alternativ vara att rättsföljden begränsas till att den enskilde som drabbas av att ett direktiv inte implementerats får kräva kompensation av staten. Beträffande normernas komplexitet hör det också till saken att de har klara ideologiska implikationer. EUlagstiftningen har inte sällan en annan karaktär än den nationella. Den annorlunda karaktären används inte sällan i juridisk argumentation. Eftersom normerna anses innebära att den nationella lagstiftaren är underordnad kan de användas för att uttrycka missnöje och opposition mot nationella lösningar som man inte sympati serar med. Eftersom denna ideologiska belastning kan vara betydande, kan det vara svårt att hantera normerna. De uppfattas helt enkelt i särskilt hög grad olika av olika personer. Av nämnda skäl kan det diskuteras om det aktuella direktivet skall anses ha direkt effekt, indirekt effekt eller någon annan effekt. Något avgörande från EUdomstolen kring just det aktuella direktivet finns inte. Sanno likheten för att rättstillämpare, och i första hand då EUdomstolen, skulle ge direktivet direkt effekt i detta förhållande är sannolikt liten. Eftersom 266 12 (H) Riskfördelning avseende kontokort under period då Sverige … det handlar om enskilda parter är det svårt att få stöd ur normargumenten för en sådan tillämpning. Däremot bedömer jag att sannolikheten är högre för att en rättstillämpare skulle tillmäta direktivet indirekt effekt. I min undersökning har jag utgått från att det inte är uteslutet att åtminstone indirekt effekt är relevant att beakta och jag har prövat vilken lösning som en normhierarkisk metod skulle kunna leda till om en rättstillämpare skulle göra den bedömningen.s. 264