Se t.ex. Asp, P., m.fl., Kriminalrättens grunder, 2 u. (2013), s. 27 f. och s. 49. Undan- tag torde vara brott med s.k. normativa rekvisit där något ”typiskt sett” ska vara ägnat att åstadkomma en effekt. I sådana situationer får kontexten betydelse, t.ex. situationen när det olaga hotet uttalades och hur hotet framstod för den som utsattes. Kontexten kan visserligen ha betydelse på brottsbeskrivningsenlighetsnivå också i andra fall, men det handlar då många gånger om att avgöra relationen mellan gärningsman och offer. Ett exempel på det är garantläran där frågan om garantställning bedöms under brottsbeskriv- ningsenligheten, se t.ex. NJA 2013 s. 588 där en styvpappa inte ansågs ha en sådan rela- tion till barnet att han befann sig i garantställning, b.la. för att han inte i tillräcklig omfattning deltagit i omvårdnaden för att ha ställning som garant gentemot barnet. I Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 2632016-08-15 11:06:13
Hänvisas från p. 2 (s. 11)
2.En utgångspunkt i straffrätten är att bedömningen av en gärning i grunden tar sikte på själva gärningen och inte på den person som förövat gärningen, eller den som gärningen förövats mot. Detta är av betydelse för att undvika en diskriminerande rättstillämpning. Det betyder emellertid inte att faktorer knutna till gärningsmannens eller offrets person alltid saknar betydelse för bedömningen av gärningen. Exempelvis är den utsattes tillstånd och ålder av stor betydelse vid bedömningen avs. 11