Se t.ex. Asp, P., m.fl., Kriminalrättens grunder, 2 u. (2013), s. 27 f. och s. 49. Undan- tag torde vara brott med s.k. normativa rekvisit där något ”typiskt sett” ska vara ägnat att åstadkomma en effekt. I sådana situationer får kontexten betydelse, t.ex. situationen när det olaga hotet uttalades och hur hotet framstod för den som utsattes. Kontexten kan visserligen ha betydelse på brottsbeskrivningsenlighetsnivå också i andra fall, men det handlar då många gånger om att avgöra relationen mellan gärningsman och offer. Ett exempel på det är garantläran där frågan om garantställning bedöms under brottsbeskriv- ningsenligheten, se t.ex. NJA 2013 s. 588 där en styvpappa inte ansågs ha en sådan rela- tion till barnet att han befann sig i garantställning, b.la. för att han inte i tillräcklig omfattning deltagit i omvårdnaden för att ha ställning som garant gentemot barnet. I Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 2632016-08-15 11:06:13
Hänvisas från p. 2 (s. 11)
Se t.ex. Asp, P., m.fl., Kriminalrättens grunder, 2 u. (2013), s. 27 f. och s. 49. Undan- tag torde vara brott med s.k. normativa rekvisit där något ”typiskt sett” ska vara ägnat att åstadkomma en effekt. I sådana situationer får kontexten betydelse, t.ex. situationen när det olaga hotet uttalades och hur hotet framstod för den som utsattes. Kontexten kan visserligen ha betydelse på brottsbeskrivningsenlighetsnivå också i andra fall, men det handlar då många gånger om att avgöra relationen mellan gärningsman och offer. Ett exempel på det är garantläran där frågan om garantställning bedöms under brottsbeskriv- ningsenligheten, se t.ex. NJA 2013 s. 588 där en styvpappa inte ansågs ha en sådan rela- tion till barnet att han befann sig i garantställning, b.la. för att han inte i tillräcklig omfattning deltagit i omvårdnaden för att ha ställning som garant gentemot barnet. I Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 2632016-08-15 11:06:13s. 11