Se t.ex. Asp, P., m.fl., Kriminalrättens grunder, 2 u. (2013), s. 27 f. och s. 49. Undan- tag torde vara brott med s.k. normativa rekvisit där något ”typiskt sett” ska vara ägnat att åstadkomma en effekt. I sådana situationer får kontexten betydelse, t.ex. situationen när det olaga hotet uttalades och hur hotet framstod för den som utsattes. Kontexten kan visserligen ha betydelse på brottsbeskrivningsenlighetsnivå också i andra fall, men det handlar då många gånger om att avgöra relationen mellan gärningsman och offer. Ett exempel på det är garantläran där frågan om garantställning bedöms under brottsbeskriv- ningsenligheten, se t.ex. NJA 2013 s. 588 där en styvpappa inte ansågs ha en sådan rela- tion till barnet att han befann sig i garantställning, b.la. för att han inte i tillräcklig omfattning deltagit i omvårdnaden för att ha ställning som garant gentemot barnet. I Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 2632016-08-15 11:06:13
Hänvisas från p. 2 (s. 11)
1.Bestämmelsen i BrB 4:4a omfattar både kvinnor och män i såväl heterosexuella som samkönade relationer, vuxnas våld mot närstående barn och barns våld mot närstående vuxna. Vidare omfattar bestämmelsen inte bara pågående relationer utan också kränkningar av tidigare närstående faller inom bestämmelsens tillämpningsområde. Det ger vid handen att de situationer som bestämmelsen är avsedd att träffa kan vara både mångfacetterade och komplexa. En bestämmelse där konstruktionen medger att hänsyn ska tas till den utsattes hela situation måste därför fånga upp stora variationer, men också tillgodose en likvärdig bedömning oavsett t.ex. kön, ålder och social status.s. 11
2.En utgångspunkt i straffrätten är att bedömningen av en gärning i grunden tar sikte på själva gärningen och inte på den person som förövat gärningen, eller den som gärningen förövats mot. Detta är av betydelse för att undvika en diskriminerande rättstillämpning. Det betyder emellertid inte att faktorer knutna till gärningsmannens eller offrets person alltid saknar betydelse för bedömningen av gärningen. Exempelvis är den utsattes tillstånd och ålder av stor betydelse vid bedömningen avs. 11
3.263 huruvida sexualbrott (BrB 6 kap.) har förövats. På samma sätt förhåller det sig vid t.ex. ocker (BrB 9:5). Olika former av utsatthet är också en vanlig faktor vid konstruktionen av brott och omständigheter knutna till person kan t.ex. ha betydelse vid gradindelning av brott eller vid straffmätningen i form av försvårande och förmildrande omständigheter. Det kan uttryckas så att straffrätten visserligen fokuserar på gärningen, men att kontexten naturligtvis påverkar innebörden av de gärningar som människor företar.s. 11
4.Med brottskonstruktionen för fridskränkningsbrotten blir det emellertid än tydligare att kontexten, dvs. den situation i vilken den utsatte befinner sig, och personliga förhållanden blir en viktig omständighet att beakta vid bedömande av kravet på brottsbeskrivningsenlighet.s. 12
5.Syftet med bestämmelsen är enligt motiven att hänsyn ska kunna tas till den utsattes hela situation. Denna hänsyn kan enligt motiven tas genom att de enskilda gärningarna kan ses i sitt sammanhang och med de rekvisit som ger brottet dess fridsstörande karaktär – att gärningarna var och en utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada självkänslan.s. 12