3.I tre HD-avgöranden från 2004 var fråga om ansvar för arbetsmiljöbrott och även om ansvarsbefriande delegation av arbetsmiljöansvar. I det första fallet, NJA 2004 s. 34 (militär hinderbana) hade en värnpliktig under en militärövning drunknat i ett vattenhinder. Fråga var om övningsledaren haft ett arbetsmiljöansvar och om han underlåtit att vidta säkerhetsåtgärder gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott alternativt vållande till annans död. HD konstaterade att TT hade ett sådant arbetsmiljöansvar och att hans underlåtenhet att iaktta korrekta säkerhetsåtgärder varit en orsak till den värnpliktiges död. Trots det bedömdes att TT:s ”på felbedömning grundade underlåtenhet att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra dödsolyckan inte som en oaktsamhet av det klandervärda slag som förutsätts för att han skall anses ha gjort sig skyldig till något av de brott som avses i 3 kap. 7–9 §§ BrB”. Därmed kunde inte heller ansvar för arbetsmiljöbrott komma ifråga. I fallet konstaterade HD också att arbetsmiljöansvaret normalt vilar på den högsta chefen, men att delegation kan ske. Det är dock av stor vikt att den är tydlig. Konsekvensen av en otydlig delegering är att ansvaret kvarstår på den närmast högre nivån. Även utan delegation kan underordnade arbetstagare ha ett visst arbetsmiljöansvar som följer med deras ställning.s. 20
Citat i kontext
Stycket
Citerar