NJA 2013 s. 548, s. 554. Hovrätten hänvisade till RH 2010:9, som jag nämnt i kapitel 5.3.
Hänvisas från p. 1 (s. 21)
1.Jag konstaterade ovan att det inte är sexualhandlingarna i sig som är problematiska i Högsta domstolens avgöranden rörande sexualbrotten. NJA 2013 s. 548 utgör dock ett undantag. Gärningen bestod i att en man fört upp sina fingrar i sin sambos slida. Hovrätten anförde att det var uppenbart att den tilltalade kränkt målsägandens sexuella integritet genom sitt handlande, men att gärningen inte hade en sådan sexuell prägel som förutsätts för att bedöma gärningen som en sexuell handling. Detta eftersom den tilltalades syfte var att kontrollera om målsäganden varit otrogen med en annan man. Gärningen bedömdes som olaga tvång.s. 21
2.Högsta domstolen gjorde motsatt bedömning. Domstolen hänvisade till propositionen 2004/05:45 och anförde att begreppet sexuell handling träffar sådana handlingar som dels har en påtaglig sexuell prägel, dels har varit ägnade att kränka offrets sexuella integritet. HD utvecklade inte mer allmänt vad påtaglig sexuell prägel innebär, men fastslog:s. 21
3.Vissa handlingar ska alltid anses ha en påtaglig sexuell prägel. Exempel på sådanas. 21
4.handlingar är vaginala, orala och anala samlag. Hit hör även handlingar som att föra ins. 21
5.fingrar eller föremål i en kvinnas underliv. Avsikten med handlingen saknar betydelse.s. 21
6.En handling av det aktuella slaget är alltid ägnad att kränka den sexuella integriteten,s. 21
7.om den utförs utan ett giltigt samtycke. I likhet med hur skyddsvärdhet konstrueras i de avgöranden jag har diskuterat ovan konstrueras en kroppslig integritet som skyddsvärd i avgörandet. Det specifikt skyddsvärda med den sexuella integriteten villkoras inte av gärningspersonens avsikt.s. 21
8.HD anförde att vissa handlingar alltid ska anses ha en påtaglig sexuell prägel, men i domskälen framkommer inte ställningstaganden i fråga om andra handlingar än de uppräknade. I justitierådet Bäcklunds tillägg till avgörandet resonerades däremot kring andra handlingar.s. 21
9.Bäcklund anförde att vid bedömningen av om en handling är en sexuell handling är det avgörande om den haft en påtaglig sexuell prägel och varit ägnad att kränka offrets sexuella integritet. Påtaglig sexuell prägel föreligger enligt Bäcklund, med hänvisning till proposition 2004/05:45, om handlingen varit av sådan art att den typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa bådas eller enderas sexuella drift. Enligt Bäcklund saknar det betydelse om ”handlingen medfört en tillfredsställelse av könsdriften” och inte heller finns något krav på att handlingen i det enskilda fallet 226 haft ett sådant syfte. Dock anfördes att en handling som typiskt sett inte syftar till att väcka eller tillfredsställa den sexuella driften, kan anses ha en påtaglig sexuell prägel om den faktiskt har haft ett sådant syfte.s. 21
10.Angående kravet på att handlingen ska ha varit ägnad att kränka den utsattes sexuella integritet anfördes, i likhet med i andra sammanhang, att en objektiv bedömning av de faktiska omständigheterna ska göras, handlingen ska typiskt sett innebära en sådan kränkning. Vidare anförde Bäcklund att det torde ”ligga i sakens natur att en person som mot sin vilja tvingas att företa eller att tåla en sexuell handling utsätts för en sexuell kränkning”.s. 22
11.I princip är det resonemang från prop. 2004/05:45 som upprepas i Bäcklunds yttrande. En distinktion görs mellan å ena sidan sådana handlingar som i sig har en påtaglig sexuell prägel, då den tilltalades avsikt är oväsentlig (vaginala, orala och anala samlag, föra in fingrar eller föremål i en kvinnas underliv, att onanera åt en annan person eller att förmå någon att själv onanera), å andra sidan handlingar ”som typiskt sett inte syftar till att väcka eller tillfredsställa den sexuella driften, t.ex. att urinera på någon”. Vad gäller den sistnämnda kategorin anförs att de kan bedömas som sexuell handling om handlingen ”företas i sexuellt syfte” och i dessa fall kan således gärningsmannens syfte med handlingen påverka bedömningen.s. 22
12.Jag tolkar avgörandet som att vissa kroppsdelar görs skyddsvärda på ett annat sätt än andra. Vad gäller den förstnämnda kategorin fall i Bäcklunds resonemang görs ingen åtskillnad mellan kroppslig integritet och något som går utöver detta (frihet från att utsättas från annans sexuella begär). Den sexuella integriteten placeras i könsorganen. Samtidigt är det tydligt, menar jag, att skyddsvärdhet och straffvärdhet inte konstrueras oberoende av sexuellt begär och erotisk sexualitet. Det återkommer i resonemang om att handlingar som till sin art typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa bådas eller enderas sexuella drift är sexuella handlingar, men också i resonemang om den andra kategorin, där det straffvärda subjektets syfte ges betydelse.s. 22