Se särskilt Håstad, Köprätt s. 79, Håstad, Säljarens upplysningsplikt s. 608 och 616 samt J. Ramberg & Herre, Köplagen s. 184. Som ett exempel på att vetskap kan ha bety- delse kan nämnas NJA 2007 s. 86 (motocrossbana), i vilket säljarens onda tro medförde att köparens undersökningsplikt föll bort. Målet gällde visserligen fel i fast egendom, men kan antas få betydelse även vid en prövning enligt 20 § köplagen. Se härom, Håstad, Köprätt s. 86. Jfr även Håstad, Säljarens upplysningsplikt s. 616 och Martinson, Sälja- rens upplysningsplikt s. 440 ff. angåen de eventuell möjlighet att utsträcka upplysnings- plikten som följer av 19 § köplagen även för situationer i vilka friskrivningsklausul inte förekommer.
Hänvisas från p. 17 (s. 75)
17.Utgångspunkten enligt köplagen är att det saknas generell upplysningsplikt för en säljare av lös egendom. Ansvaret för faktiska fel enligt köplagen är objektivt, dvs. i huvudsak oberoende av säljarens eventuella insikt om felets förekomst. I doktrinen har diskuterats vilken betydelse en utebliven upplysning på säljarens sida kan, eller bör, ha vid bedömningen av om ett felansvar föreligger. Även om det har förespråkats 152 en möjlighet att tillmäta säljarens vetskap viss betydelse inom ramen för prövningen enligt 17 § köplagen, tycks den dominerande uppfattningen i doktrinen vara att en säljare saknar generell upplysningsplikt.s. 75