1.Barns skydd mot egenmäktiga bortföranden och kvarhållanden ska ses i ljuset av det internationella samarbete för att motverka olovliga bortfö randen av barn i internationella förhållanden som Sverige är delaktigt i genom ett antal internationella fördrag. Utgångspunkten för dessa är 1980 års Haagkonvention som sedan kompletterats av Bryssel ll-förordningen och 1996 års Haagkonvention.17s. 229
2.Ett bortförande eller kvarhållande är enligt 1980 års Haagkonvention artikel 3 och 11 § 2 st. VerkL olovligt om bortförandet eller kvarhållandet strider mot den rätt att ta vård om barnet som vårdnadshavare eller någon annan har i den stat där barnet hade sitt hemvist omedelbart före bortfö randet eller kvarhållandet och om denna rätt också utövades när barnet bortfördes eller kvarhölls. Frågan om vem som vid tiden för bortförandet var vårdnadshavare liksom frågan huruvida bortförandet var olovligt avgörs enligt vad som gällde i den stat där barnet vid tiden för bortförandet hade hemvist.18 Som huvudregel ska domstolen i staten från vilken ett återläm nande begärs meddela beslut inom sex veckor från det att ansökan motta gits. Frågan om barnet ska förbli i landet dit det förts, eller återföras till dens. 229
3.230 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 230
4.stat där barnet hade hemvist före bortförandet, ska avgöras enligt 1980 årss. 230
5.Haagkonvention. Prövningen enligt 1980 års Haagkonvention innebär atts. 230
6.om ett olovligen bortfört barn begärs åter inom ett år ska barnet återlämnass. 230
7.om inga vägransgrunder föreligger. Återlämnande kan vägras på fem gruns. 230
8.der: Således kan återlämnande vägras om det visas att den vårdnadshavares. 230
9.som begärt återlämnandet: (1) inte utövade någon form av vårdnad vids. 230
10.tiden för bortförandet, eller (2) har godtagit bortförandet eller kvarhållans. 230
11.det. Återlämnande kan också vägras om det (3) finns en allvarlig risk förs. 230
12.att barnet då skulle utsättas för fysisk eller psykisk skada eller på annat sätts. 230
13.försättas i en icke-godtagbar situation. Likaså kan återlämnande vägras (4)s. 230
14.om barnet motsätter sig att bli återlämnat och har uppnått en sådan ålders. 230
15.och mognad att hänsyn ska tas till dess åsikt (1980 års Haagkonventions. 230
16.artikel 13 a-b).19 Återlämnande kan också vägras om det (5) skulle varas. 230
17.oförenligt med landets grundläggande principer om skydd av mänskligas. 230
18.rättigheter och grundläggande friheter (1980 års Haagkonvention artikels. 230
19.20). Begärs återlämnandet först efter ett år är ytterligare ett skäl för att intes. 230
20.medge begäran att barnet funnit sig till rätta i den nya miljön (1980 årss. 230
21.Haagkonvention artikel 12). :s. 230
22.De kompletterande reglerna i Bryssel ll-förordningen och 1996 årss. 230
23.Haagkonvention innebär att dessa regelverk, vid sidan av att ha inklus. 230
24.derat 1980 års Haagkonventions regler om återsändande, ger regler oms. 230
25.domsrätt, lagval, erkännande och verkställighet.20 Såväl Bryssel ll-förords. 230
26.ningen (artikel 8) som 1996 års Haagkonvention (artikel 7) föreskriver atts. 230
27.ursprungsstaten behåller domsrätt i frågor om föräldraansvar vid fall avs. 230
28.bortförande. Detta för att en bortförande förälder, som ofta är en förälders. 230
29.som återvänder till sitt ursprungsland, inte ska kunna vinna fördelar genoms. 230
30.en process på "hemmaplan".21 Undantag görs dock om barnet varit i statens. 230
31.dit det olovligen förts under ett år efter det att den kvarlämnade förälderns. 230
32.eller institutionen fått kännedom om var barnet är och inte begärt ett åters. 230
33.förande, alternativt аПа inblandade godtagit att barnet fått ett nytt hemvists. 230
34.(Bryssel ll-förordningen artikel 8, 1996 års Haagkonvention artikel 7).s. 230
35.Avsikten är även att Bryssel ll-förordningen och 1996 års Haagkonven-s. 230
36.Skydd mot egenmäktiga bortföranden och kvarhållanden 231 tion ska gå ett steg längre än 1980 års Haagkonvention och ge ett än bättre skydd för barn inom EU respektive medlemsstaterna till 1996 års Haag konvention. I 1996 års Haagkonvention artikel 7 p. 3 tydliggörs därför att så länge myndigheterna i ursprungsstaten har jurisdiktion så kan staten dit barnet förts endast vidta skyddsåtgärder enligt artikel 11. Bryssel ll-för ordningen artikel 20 lämnar utrymme för interimistiska åtgärder, inklusive skyddsåtgärder.22s. 231
37.Till skillnad från vad som gäller i förhållande till stater utanför EU fast slår Bryssel ll-förordningen att en domstol inte kan vägra återlämnande till en annan EU-stat på den grunden att det finns en allvarlig risk för att bar net skadas om det styrks att lämpliga åtgärder har vidtagits för att garantera barnets skydd efter återlämnandet (Bryssel ll-förordningen artikel 11.4). Vad sådana åtgärder innebär är inte klargjort i förordningen. För svensk rätts del hänvisas till verkställighetsreglerna i 21:10 FB som innebär att rätten kan besluta att barnet vid ett återförande omedelbart ska tas omhand av socialnämnden eller på annat sätt.23 Också enligt 1996 års Haagkon vention får myndighet i en fördragsstat vidta skyddsåtgärder i brådskande fall (1996 års Haagkonvention artikel 9-11). I NJA 2012 s. 269 har över flyttning av två barn till Tjeckien vägrats när, under handläggningen av ärendet i Sverige, en domstol i Tjeckien fattat ett interimistiskt beslut om att barnen har rätt att vara i Sverige. HD motiverade sitt ställningstagande enligt följande: Om en domstol i staten dit barnet förts egenmäktigt kommer fram till att barnet inte ska återlämnas, ska den behöriga domstolen eller central myndigheten i den EU-stat där barnet hade hemvist omedelbart före det olovliga bortförandet omgående informeras (Bryssel ll-förordningen arti kel 11.6). Om talan inte redan är väckt i denna stat, har parterna möjlighets. 231
38.232 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 232
39.att inom tre månader yttra sig inför domstolen enligt bestämmelserna is. 232
40.nationell lagstiftning och domstolen i ursprungsstaten har att pröva vård-s. 232
41.nadsfrågan (Bryssel ll-förordningen artikel 11.7). Prövas vårdnadsfrågan is. 232
42.ursprungsstaten och finner domstol där (till skillnad från domstol i statens. 232
43.dit barnet förts) att barnet ska återlämnas är den domen direkt verkställbar,s. 232
44.utan verkställbarhetsprövning (Bryssel ll-förordningen artikel 11.8). Ens. 232
45.förälder vars barn egenmäktigt bortförts inom EU får en andra chans, ochs. 232
46.en möjlighet att få ett i en annan EU-stat omedelbart verkställbart avgös. 232
47.rande om föräldraansvar från en domstol i sitt land. En likartad funktions. 232
48.fyller den kvarvarande domsrätten i barnets ursprungsstat enligt 1996 årss. 232
49.Haagkonvention. Denna ger en förälder vars barn bortförts möjlighet atts. 232
50.i den egna staten föra en process om vårdnad, boende och umgänge soms. 232
51.sedan kan verkställas i fördragsstaterna till 1996 års Haagkonvention.s. 232
Internationell samhällsvård av barn
1.Internationell samhällsvård av barn omfattar exempelvis frågor oms. 232
2.skyddsåtgärder och placering av barn i en annan medlemsstat än den bars. 232
3.net har hemvist i. I svensk rätt regleras internationell samhällsvård i Bryssels. 232
4.ll-förordningen, 1996 års Haagkonvention, 6:11 a SoL och 6:11 b SoLs. 232
5.samt 5:15 c UtlL och 16 b UtlL.24 Frågan om placering av barn i en EU-s. 232
6.stat är reglerad i Bryssel ll-förordningen. Av artikel 56 om placering avs. 232
7.barnet i en annan medlemsstat framkommer att:s. 232
8.Internationell samhällsvård av barn 233 Lagen om 1996 års Haagkonvention föreskriver att en fråga om placering av ett barn i Sverige prövas enligt artikel 33. Av 1996 års Haagkonvention artikel 33 framkommer att: - : Förutsättningarna för att godkänna en utländsk myndighets placering av ett barn i Sverige framkommer av 6:11 a SoL. Frågan prövas av socialnämnd i kommunen där barnet ska placeras (4 § lag om 1996 års Haagkonvention). Bestämmelsen i 6:11 a SoL kompletteras av 5:15 c UtlL. Här föreskrivs att: Är barnet fortfarande placerat när det tidsbegränsade uppehållstillståndet löper ut ska barnet enligt 5:16 b UtlL på ansökan av socialnämnd beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här is. 233
9.234 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 234
10.landet. Beslut om avslag kan överklagas till en migrationsdomstol. Endasts. 234
11.socialnämnd har klagorätt (14:4 b UtlL). Således ges här vad gäller barns. 234
12.med hemvist i en EU-stat eller en stat som tillträtt 1996 års Haagkonvens. 234
13.tion möjlighet för socialnämnd att avgöra om ett barn p.g.a. vårdbehov skas. 234
14.medges ett uppehållstillstånd. För utländska barn utan anknytning till ens. 234
15.stat som ingår i EU eller har tillträtt 1996 års Haagkonvention gäller docks. 234
16.huvudregeln, nämligen att Migrationsverket genom beslut om uppehållss. 234
17.tillstånd "äger" frågan om barnet ska beredas vård eller ej. Det innebär atts. 234
18.andra placeringar av utländska barn utan permanent uppehållstillstånd is. 234
19.landet, vanligen asylsökande barn, upphör om barnet får ett avslag på asyls. 234
20.ansökan eller av annan anledning ska avvisas eller utvisas (21 a § LVU).25s. 234
21.Som framkommer får placeringar endast ske om barnets vårdnadshavares. 234
22.samtyckt till placeringen. Det gäller såväl placeringar av ett barn i Sveriges. 234
23.som när socialnämnd placerar ett barn i ett annat land. Även barnet självts. 234
24.ska samtycka till placeringen, om han eller hon fyllt 15 år. Samtyckeskra-s. 234
25.vet innebär att endast placeringar enligt 6:11 a SoL omfattas, dvs. endasts. 234
26.frivilliga placeringar.26s. 234
27.Den uppdelning som görs mellan tvångsvård enligt LVU och vårds. 234
28.med samtycke enligt SoL kan ses som problematisk åtminstone vad gäls. 234
29.ler implementeringen av Bryssel ll-förordningen.27 Förvisso ger artikel 56s. 234
30.Bryssel ll-förordningen den anmodade medlemsstaten rätt att bestämmas. 234
31.formerna för beslut om placering i medlemsstaten. I det perspektivet ärs. 234
32.6:11 a SoL oproblematisk. Det kan dock hävdas att 6:11 a SoL inte endasts. 234
33.reglerar formerna för en placering utan innebär en inskränkning av Bryssels. 234
34.Il-förordningens tillämpningsområde till att endast avse vård med sams. 234
35.tycke. En sådan inskränkning är svårförenlig med EU-domstolens upps. 234
36.fattning att samhällsvård av barn såväl med som utan samtycke omfattas avs. 234
37.Bryssel ll-förordningen (artikel 1).28s. 234
38.Rättsläget är inte lika entydigt vad gäller 1996 års Haagkonvention.s. 234
39.Som framkommer av artikel 61 Bryssel ll-förordningen har dock Bryssel-s. 234
40.Internationell samhällsvård av barn 235 förordningen företräde framför 1996 års Haagkonvention vad gäller skydd av barn med hemvist i en EU-stat alternativt en stat som tillträtt 1996 års Haagkonvention. Ett exempel får illustrera den utsatthet som det svenska regelverket kan försätta barn i: - Som rättsläget är nu kan svensk socialnämnd endast med vårdnadshava rens samtycke placera ett barn i ett svenskt familjehem. Också de svenska reglerna om placering av barn utomlands förefaller problematiska. I 6: 11 a SoL understryks att placering av utländska barn i Sverige endast får ske med stöd av Bryssel ll-förordningen samt 1996 års Haagkonvention. Denna bestämmelse återfinns inte i 6:11 b SoL som reglerar förhållandena när svensk socialnämnd placerar ett barn utomlands. Enligt svensk rätt är socialnämnds möjlighet att placera ett barn utomlands inte begränsad till stater som omfattas Bryssel ll-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Det motiveras i förarbetena enligt följande:29s. 235
41.236 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 236
42.Det får dock förutsättas att socialnämnderna är exceptionellt försiktigas. 236
43.med att placera barn i stater som inte tillträtt Bryssel ll-förordningen,s. 236
44.1996 års Haagkonvention eller 1980 års Haagkonvention då förutsätts. 236
45.ningarna för socialnämnd att ingå med hjälp av svensk myndighet verks. 236
46.ställbara avtal om barnets vård i sådana fall är synnerligen begränsade.s. 236
47.Generellt gäller att verksamhet som innebär svensk myndighetsutövnings. 236
48.genom direkt fysiskt tvång, t.ex. verkställighet genom att barnet hämtas avs. 236
49.polis, endast kan ske i Sverige. Verkställighet genom vite kan dock ske oms. 236
50.det finns tillgångar i Sverige.30s. 236
Utländska barns rättigheter i Sverige —
1.FN:s barnkommitté konstaterade år 2000 att en stats ansvar omfattars. 236
2.alla barn inom Jurisdiktionen.31 I linje med detta jämställs barn som fåtts. 236
3.uppehållstillstånd i Sverige med andra barn i landet. T.ex. har ensamkoms. 236
4.mande barn som fått uppehållstillstånd rätt att få en särskilt förordnads. 236
5.vårdnadshavare.32s. 236
6.För barn som vistas som asylsökande eller papperslösa är situationens. 236
7.annorlunda och deras rättigheter begränsade. Till frågor som fått stor upps. 236
8.märksamhet hör hälso- och sjukvård för asylsökande och gömda. Asylsös. 236
9.kande barn har rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som andras. 236
10.barn i Sverige.33 Enligt lag (2013:405) om hälso- och sjukvård till vissas. 236
11.utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd har utländskas. 236
12.barn som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författnings. 236
13.rätt till subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård.34 Från sommas. 236
14.Sammanfattande kommentar 237 ren 2013 erbjuds de även rätt till utbildning, förskola, förskoleklass, skol barnsomsorg samt grund- och gymnasieskola (29:2-5 SkolL).s. 237
15.Skolplikt enligt 7:2 SkolL föreligger vare sig för asylsökande eller papperslösa barn. Barnets vistelsekommun ska svara för att utbildningen kan komma till stånd senast en månad efter ett asylsökande barns ankomst till Sverige. FN:s barnkómmitté har tidigare riktat kritik mot Sverige och anser att Sverige bryter mot icke-diskrimineringsprincipen i artikel 2 barn konventionen genom att i fråga om utbildning särskilja gömda barn från övriga barn i Sverige.35s. 237
16.Parallellt med att gömda barns rätt till utbildning samt hälso- och sjuk vård har stärkts har även polismyndighets möjlighet att ta barn i förvar ökat. Numera kan barn tas i förvar som ett led i förberedandet av verkstäl landet av ett beslut om avvisning (10:2 2 st. UtlL).36 Beslut om avvisning kan avse situationen att barnet saknar pass (8:7 UtlL).s. 237
17.Att i synnerhet asylsökande, men också papperslösa, barn har en något mindre utsatt position än vuxna innebär att s.k. åldersbestämningar är cen trala. JO har konstaterat att svenska myndigheter är skyldiga att godta en asylsökandes uppgift om sin ålder, såvida den inte är uppenbart felaktig, fram till den rättsliga prövningen.37 Till de frågor som inte förefaller ha prövats hör de om samtyckeskompetens, mänskliga rättigheter och medi cinering med lugnande medel av ensamkommande barn i samband med avvisning.38s. 237
: Sammanfattande kommentar .
1.De välfärdsrättsliga områden som berörts i detta kapitel är vid sidan av barnrätt, utlänningsrätt, diskrimineringsrätt, civil- och offentlig rätt, EUrätt samt internationell privat- och processrätt. Ämnesspridningen ger en bild av frågornas komplexitet.s. 237
2.Centrala traktat är Bryssel ll-förordningen, 1980 samt 1996 års Haag konventioner. Domar om vårdnad, boende och umgänge meddelade i en stat som omfattas av Bryssel ll-förordningen eller 1996 års Haagkonven-s. 237
3.238 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 238
4.tion erkänns och kan verkställas i Sverige. På motsvarande sätt erkänns ochs. 238
5.verkställs svenska domar av de andra medlemsstaterna. 1996 års Haagkons. 238
6.vention ger även regler om vilken stats lag som ska tillämpas. Vanligen föls. 238
7.jer lagval och domsrätt barnets hemvist. Som huvudregel följer barns hems. 238
8.vist vårdnadshavarnas. Har dessa olika hemvist, och olika uppfattningars. 238
9.om var barnets hemvist är, vilket kan vara fallet efter ett egenmäktigt borts. 238
10.förande eller kvarhållande ska barnets hemvist avgöras med utgångspunkt is. 238
11.var dess livscentrum är. En riktlinje är att barn efter en egenmäktighet kans. 238
12.etablera ett nytt hemvist ett år efter det att föräldern som barnet förts borts. 238
13.från informerats om var barnet befinner sig och under förutsättning av atts. 238
14.barnet funnit sig tillrätta i det nya landet och att rättsprocesser inte pågår.s. 238
15.1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella borts. 238
16.föranden av barn reglerar varken domsrätt eller erkännande men ger reglers. 238
17.för hur barn ska återföras till en tidigare hemvistsstat. Dess huvudprincipers. 238
18.är inkluderade i Bryssel ll-förordningen och 1996 års Haagkonvention.s. 238
19.Regelverket för återsändande av barn i Bryssel ll-förordningen förstärkers. 238
20.1980 års Haagkonvention.s. 238
21.Rättsliga frågor om föräldraansvar och i synnerhet samhällsvård av barns. 238
22.med internationell anknytning har nära nog revolutionerats de senaste åren.s. 238
23.Detta då svensk lag sedan 1 januari 2013 tillåter placering av barn för sam-s. 238
24.hällsvård utanför landets gränser. Kommer barnet från en stat som tillträtts. 238
25.Bryssel ll-förordningen eller 1996 års Haagkonvention öppnas även ens. 238
26.möjlighet för socialnämnd om samtycke kan fås från vårdnadshavare ochs. 238
27.barn över 15 år att besluta om vård enligt SoL. Vårdbeslutet kan sedans. 238
28.läggas till grund för uppehållstillstånd för barnet. Vårdinsatser enligt LVUs. 238
29.för barn utan uppehållstillstånd i Sverige upphörvid utvisning.s. 238