1.7 · Något om terminologin

1.Det är av värde att det klarläggs vad som avses med vissa i denna studies. 52

2.använda uttryck och begrepp.s. 52

3.1. 7 Något om terminologin 53 Beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd När det gäller tolkningsoperationen civil-och eller skatterättslig analys av rättshandlingar och rättslig kvalificering finns det olika terminologi som använts av HFD över tiden. Genomsyn, se igenom, skatterättslig genom syn, beskattning utifrån skatterättslig innebörd, beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd är använda begrepp. Jag har valt det sist nämnda dels på gri.md av att HFD idag använder denna terminologi (se t.ex. RÅ 1998 ref. 19, RÅ 2004 ref. 27, RÅ 2008 not. 169 och RÅ 2010 ref. 51), dels för att det uttrycket är mest klargörande.s. 53

4.Under mitt metodavsnitt (avsnitt 1.6) återfinns en första mera kortfat tad beskrivning av hur jag ser på hur man bör gå tillväga när man prövar rättshandlingars verkliga innebörd.Där återfinns även hur jag definierar vad en beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd är för något. I avsnitt 4 återfinns min genomgång av slutsatser om hur HFD bedömer sammansatta rättshandlingskedjor. Sammansatta rättshandlingsketfjor HFD har klargjort att allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd. En sådan bedömning kan enligt HFD avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna inne börden av flera rättshandlingar (set.ex. RÅ 1998 ref. 19). När flera rätts handlingars verkliga innebörd ska bedömas kan man använda t.ex. följande samlade begrepp för dessa händelseförlopp: simultana rättshandlingar, sammansatta transaktionskedjor och kopplade avtal. Enligt HFD:s mening bör de skattemässiga konsekvenserna av transaktioner som är nära knutna till varandra och avhängiga varandra ske utifrån en helhetssyn. Detta är en prin cip som kan utläsas av praxis (set.ex. RÅ 1990 ref. 115). HFD har även klargjort att allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshand lingars verkliga innebörd. En sådan bedömning kan enligt HFD avse inte bara enstaka rättshandlingar utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar (se t.ex. RÅ 2004 ref. 27). När det är fråga om bedömning av verklig innebörd av flera rättshandlingar och helhetssyn av transaktioner som är nära knutna och avhängiga varandra har jag valt att använda sam-s. 53

5.54 1. Inledning och allmän bakgrunds. 54

6.mansatta rättshandlingskedjor som samlande begrepp för dessa företeelser.s. 54

7.En närmare analys av rättsfallenvisar enligt min mening att när det ärs. 54

8.fråga om sammansatta rättshandlingskecijor är det lämpligt att skilja mellans. 54

9.två typer:s. 54

10.På forhand planerade (men ej vid samma tidpunkt ingångna) rättshands. 54

11.lingar. Dessa händelseförlopp har jag valt att förkortat benämna ''på fors. 54

12.handp lanerade rättshandlingskecijor', dvs. när parterna redan från börjans. 54

13.planerat att den inledande transaktionen ska kompletteras med en ellers. 54

14.flera transaktioner (typiskt sett ingås inte de på förhand planerade rättss. 54

15.handlingarna samtidigt).s. 54

16.Två (eller flera) rättshandlingar som ingås samtidigt och som är näras. 54

17.knutna till varandra och beroende av varandra (dvs. inte på förhand plas. 54

18.nerade och ingångna efterhand i den mening som avses i punkten ovan).s. 54

19.Det är således fråga om vid en och samma tidpunkt ingångna rättshands. 54

20.lingar (två ellerjlera) som är nära knutna till varandra och beroende av vars. 54

21.andra. Dessa händelseförlopp har jag valt att förkortat benämna "rättss. 54

22.handlingar som är nära knutna och beroende av varandra".s. 54

23.Att göra ovan nämnda åtskillnad möjliggör analysen av om det finns skills. 54

24.nader i hur HFD bedömer dylika företeelser.s. 54

25.Skatterättslig genomsyns. 54

26.När skatterättslig genomsynsprincip, skatterättslig genomsyn, särskild genoms. 54

27.synsprincip används av mig syftar jag på den metod som Gäverth behandlats. 54

28.(se avsnitt 1.8.4).s. 54

29.Omkvalifi-cering, dissimulerad rättshandling, transaktioners ekonomiskas. 54

30.innebörds. 54

31.När den enskildes beteckning på en rättshandling inte godtas kan mans. 54

32.tänka sig att följande terminologi används, t.ex. omklassificering, omrubris. 54

33.cering, omkvalificering. I realiteten medför en ändrad bedömning av ens. 54

34.rättshandlings verkliga innebörd att en rättrubricering, rättklassificerings. 54

35.eller rättkvalificering görs av HFD. Jag har i framställningen inte uteslus. 54

36.tande valt enbart ett av dessa uttryck då samtliga enligt min mening är mers. 54

37.eller mindre ändamålsenliga. Då det kan sägas vara fråga om en rättsligs. 54

38.analys och klassificering av faktumsidan och kvalificering på normsidan ärs. 54

39.1. 7 Något om terminologin 55 möjligen omklassijicering alternativt rättklassijicering de mest ändamålsen liga termerna. Den växelverkan som görs av faktumsidan vid subsuine ringen mot normsidan när det bestäms vilken normtillämpningstyp som ska prövas kan sägas handla om klassificering (sakfrågan), medan själva prövningen mot normen kan sägas handla om kvalificering under denna (rättsfrågan). Sakfrågan och rättsfrågan går emellertid ofta in i varandra när fall gällande verklig innebörd prövas varför samtliga uttryck enligt min mening är ändamålsenliga.s. 55

40.När en rättshandling (eller flera rättshandlingar) blir föremål för om klassificering brukar detta kallas för att den är fe/rubricerad, oriktigt beteck nad eller att rättshandlingen är dissimulemd.Samtliga är ändamålsenliga och används av mig i framställningen.s. 55

41.När transaktioners ekonomiska innebörd används syftar jag på ekonomiska konsekvenser som inträder genom företagna rättshandlingar. Skatterättsliga normerande principer Tidigare i framställningen framgår att jag gjort en uppdelning i huvudka tegorier av mål utifrån normtillämpningstyp och motiverat varför detta gjorts.Att precisera vad jag avser med att skatterättsliga normerande prin ciper är avgörande vid bedömning av rättshandlingars verkliga innebörd (kategori 3) och skillnaden mot när skatterättsliga bestämmelser/termino logi är avgörande (kategori 2) är befogat.Detta i och med att utform ningen av inkomstbeskattningens grundstruktur och systematik i stort styrts av principer, som på olika sätt återfinns i skatterättsliga bestämmelsers. 55

42.56 I. Inledning och allmän bakgrunds. 56

43.och terminologi. Dessutom är en normtillämpning utifrån principargus. 56

44.mentation många gånger förenad med mycket avancerad tolkning.s. 56

45.För att med tillräcklig precision kunna beskriva min uppdelning av fall is. 56

46.kategori 2 och 3 behöver det kort sägas något om principer och teorier soms. 56

47.legat till grund för inkomstbeskattningen. Vad som utgör en princip ochs. 56

48.t.ex. dess bindande kraft vid rättstillämpningen har diskuterats av mångas. 56

49.rättsvetenskapsmänniskor. s. 56

50.Skatteförmågeprincipen är allmänt accepterad som grunden för ins. 56

51.komstbeskattningens utformning.Det är sannolikt rätt att säga att självas. 56

52.utgångspunkten hos vem en inkomst ska anses ~ppstå och beskattas koms. 56

53.mer ur denna princip och realisationsprincipen. Aven inkomstbegreppet ärs. 56

54.en utgångspunkt för hos vem en inkomst uppstår genom att inkomsten ärs. 56

55.ett relevant mått på skatteförmågan hos den som uppbär inkomsten.Avs. 56

56.enbart skatteförmågeprincipen följer givetvis inte samtliga utgångspunkters. 56

57.för hur inkomstbeskattningen ska utformas, t.ex. vad som ska ses som skats. 56

58.tepliktig inkomst, när en inkomst anses uppstå, hur hög skatt som ska uttas.s. 56

59.Att inkomst övergripande betraktat utgör ett bra mått för att betala skatts. 56

60.utifrån skatteförmågeprincipen är en truism. Vad som ska inkomstbeskattass. 56

61.kan kortfattat sägas styras av att det bör finnas en regelbundenhet hos ins. 56

62.komsten ur en stadig källa, vilket också återkommer i den s.k. källteorin.s. 56

63.Ur denna teori har våra inkomstslag arbetats/vuxit fram. Realisationsprins. 56

64.cipen har varit styrande för när och hos vem beskattning ska ske.Storles. 56

65.ken på skatteuttaget har sin utgångspunkt i bl.a. minsta-offer-principen.s. 56

66.Så här långt bör man enligt min mening kunna tala om principer av allmäns. 56

67.karaktär som haft betydelse för inkomstbeskattningens utformning. Ytters. 56

68.ligare principer av allmän karaktär som haft stor betydelse för inkomstbes. 56

69.skattningens utformning är neutralitetsprincipenkontinuitetsprinci-s. 56

70.. 1. 7 Något om terminologin 57 penreciprocitetsprincipensamt principen om symmetri[^8889]Nämnda principer har enligt min mening en vaghet sett till innehållet. Dessa kan sä gas ge uttryck för mål/ambitioner med lagstiftningen.Med detta sagt finns det enligt min mening rättssäkerhetsrisker med allmänna synsätt att principer skulle vara normativa, dvs. att mål/ambitioner med lagstiftningen ograverat ska beaktas vid rättstillämpningen. Principerna är till nytta vid tillskapandet av skattelag och för att i bredare mening förstå innehållet i gällande rätt; dvs. har en deskriptiv funktion.Vid rättstillämpningen är principer i meningen mål/ambitioner med lagstiftningen för vaga för att dessa generellt sett ska kunna ha avgörande betydelse enligt min mening. Om principerna/målen/ambitionerna med lagstiftningen kan härledas ur auktoritativ källa (dvs. lagtext eller praxis) är de emellertid normerande.s. 57

71.Nämnda teoretiska utgångspunkter och principer/mål/ambitioner ligger således till grund för de materiella skattereglerna, dvs. vem som är skatt skyldig, vilket inkomstslag som gäller och beräkningen av den beskatt ningsbara inkomsten samt när beskattning ska ske.s. 57

72.Något mer bör också sägas om hur principerna/målen/ambitionerna kommer till uttryck i våra inkomstbeskattningsregler. Vissa av målsätt ningarna med principerna finner man formulerade i en direkt regel (t.ex. avyttring av kapitaltillgångar i 44 kap. 3 och 26 §§ IL, dvs. utformning som styrts av realisationsprincipen). Andra återfinns utifrån en studie av hur ett regelverk i form av flera paragrafer byggts upp (t .ex. hur beskattningen skjuts upp och det mottagande subjektet övertar det obeskattade värdet vid en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL, dvs. utformning som styrts av kontinuitetsprincipen). En del principer finner man utifrån att studera flera regelverks uppbyggnad när dessa jämförs Gämför bolagsbeskattningen, inklusive ägarbeskattningen, med exempelvis beskattningen av enskild näringsverksamhet, dvs. utformning som styrts av neutralitetsprincipen).s. 57

73.58 1. Inledning och allmän bakgrunds. 58

74.Principerna/målen/ambitionerna har vid det faktiska lagstiftningsarbe-s. 58

75.tet påverkat grundstrukturen och systematiken i inkomstskattereglerna.s. 58

76.Principerna har naturligtvis även medfört konkret skattelagstiftning därs. 58

77.hela regelverk och särskilda begrepp återfinns (dvs. normtillämpning enligts. 58

78.min typkategori 2 av rättsfall). Exempelvis har koncernbidragsregelverket is. 58

79.35 kap. IL sin utgångpunkt i neutralitetsprincipen. Själva definitionen/s. 58

80.begreppet koncernbidrag återfinns i 35 kap. 1 §, andra stycket IL samt hars. 58

81.tydliggjorts ytterligare i praxis. Regelverket i 35 kap. IL sett i sin helhet hars. 58

82.sin utgångspunkt i en princip, medan själva begreppet/definitionen kons. 58

83.cernbidraghar sin uppkomst ur begreppsjuridiskt arbete i lagstiftningss. 58

84.processen som blir nödvändigt när grundstrukturen för regelverket klarnats. 58

85.Att begreppet har varit nödvändigt att definiera tekniskt har sin förklarings. 58

86.i principen, dvs. att det ska vara neutralt mellan att bedriva verksamhet i etts. 58

87.bolag och i flera sett ur resultatutjämningssynpunkt. En konsoliderads. 58

88.beskattning när verksamheten bedrivs i flera juridiska personer i en kons. 58

89.cern, dvs. det som är slutsatsen utifrån principen, kan tekniskt lösas pås. 58

90.många olika sätt med vilken det av nödvändighet normalt följer en kvalitas. 58

91.tiv begreppsjuridik.s. 58

92.När jag relaterar till och använder mig av "skatterättsliga normerandes. 58

93.principer" (dvs. min kategori 3) är det inte i betydelsen att dessa medfört/s. 58

94.kan härledas med lätthet ur en bestämmelse eller ett sammanhållet regels. 58

95.verk Uämför avyttringsbegreppet respektive koncernbidragsreglerna), utans. 58

96.i stället principers betydelse och påverkan normativt på inkomstskattelags. 58

97.stiftningen vilka kan härledas ur flera i lagstiftningen åtskilda bestämmelsers. 58

98.Uämför dubbelbeskattningsprincipen av aktiebolags vinster) alternativts. 58

99.normerande principer som kan härledas ur praxis. Utifrån min definition ärs. 58

100.således särskilda skatterättsliga bestämmelsereller begrepp som framtas. 58

101.gits i begreppsjuridiskt arbete i lagstiftningsprocessensom i och för sigs. 58

102.styrts i sin utformning av en princip inte skatterättsliga normerande prins. 58

103.ciper. Om principerna utmynnat/återfinns i direkta skatteregler eller bes. 58

104.grepp i skattelagstiftningen ser jag dessa som just skattebestämmelser ochs. 58

105.inte normerande principer. När principerna inte med lätthet återfinns is. 58

106.direkta regler utan det krävs ett mera brett studium av flera i lagstiftningens. 58

107.åtskilda bestämmelser är dessa skatterättsliga normerande principer i dennas. 58

108.1. 7 Något om terminologin 59 undersökning.Även principer som kan härledas ur praxis är normerande principer i denna undersökning.s. 59

109.Påhlsson menar att principerna (rättsprinciperna) på skatteområdet blir lättare att förstå om de preciseras med hänsyn till (1) omfattning, (2) upp hov och (3) användning.Vad avser (1) kan man enligt honom skilja mel lan allmänna principer Qämför legalitetsprincipen) som är relevanta för hela eller stora delar av rättssystemet och sådana speciella skatterättsliga principer som har särskild betydelse för just detta rättsområde Qämför kontinuitets principen). Under (2) kan enligt Påhlsson en indelning göras mellan sådana principer som kommer till uttryck i lagtextens ordalydelse Qämför kontinu itetsprincipen), och sådana principer som är inducerade (dvs. som fram ·kommer vid en närmare systematisk analys av ett regelområde, som utveck lats inom ramen för rättspraxis, eller som identifierats i rättsvetenskaplig diskussion). Den tredje (3) distinktionen kommer enligt Påhlsson till ut tryck genom att delar av skatterättens utformning ursprungligen motiverats med vissa principer, medan andra principer främst tänks utgöra hjälpmedel vid tolkning av regler. När jag i denna undersökning använder mig av "nor merande skatterättsliga principer" relaterat till Påhlssons precision är det fråga om (1) speciella skatterättsliga principer, (2) sådana principer som är in ducerade, dvs. kan härledas utifrån en närmare systematisk analys av ett regelområde, som utvecklats inom ramen för rättspraxis, eller som identi fieras i rättsvetenskapligt undersökningsarbete och (3) principer som utgör hjälpmedel vid tolkning av regler.s. 59

110.Melz menar att det förekommer att man i praxis skapar en regel på grundval av skatterättsliga ändamåls-eller principresonemang, när en på omständigheterna tillämplig regel inte framtolkas ur skattelagens bestäm melser med traditionella tolkningsmetoder. Detta kan enligt Melz beteck nas som en egen typ av normer, vilka han kallat skatterättsliga principer. . Skatterättsliga principer kan enligt Melz användas i rättstillämpningen som argument för ett visst tillämpningsalternativ varför dessa bör ha en förankring i det aktuella rättssystemet, dvs. dessa utgör en viss om än svag kon textuell tillämpning. Kontexten är enligt Melz hela det aktuella skattesys temet (inkomstbeskattningen etc.) eller en väsentlig del av det (kapitalvinstbeskattningen etc.). Principerna härleds enligt Melz från skat-s. 59

111.60 1. Inledning och allmän bakgrunds. 60

112.telagstiftningen och syftena med dess utformning. Enligt Melz kräver ens. 60

113.användning av skatterättliga principer ordentliga överväganden vilka helsts. 60

114.bör anges öppet i domskälen. Ytterst finns det en risk enligt honom att skas. 60

115.pandet av regler kommer i strid med föreskriftskravet. När jag i dennas. 60

116.undersökning använder mig av "normerande skatterättsliga principer" relas. 60

117.terat till Melz normtyp skatterättsliga principer måste dessa ha en föranks. 60

118.ring i det aktuella rättssystemet genom härledning från skattelagstiftningens. 60

119.och syftena med dess utformning.s. 60

120.Man kan möjligen invända att den skatterättsliga normerande principens. 60

121.Gämför dubbelbeskattningsprincipen) är en målsättning/ambition soms. 60

122.återfinns genom att analysera olika delar av inkomstskattelagstiftningen,s. 60

123.varför dylika fall mycket väl skulle kunna inkluderas i kategori 2, dvs. närs. 60

124.skatterättsliga bestämmelser är avgörande. Även normerande principer urs. 60

125.praxis är i grunden en tolkning av skattebestämmelser varför även dylika falls. 60

126.argumentationsvis skulle kunna inordnas under kategori 2. I och med atts. 60

127.principerna ska kunna härledas ur skattebestämmelserna genom studiets. 60

128.och tolkningen av ett system av lagbestämmelser för att utgöra normerandes. 60