Hela artikeln

1.3.2 Djurskyddslagstiftningens historiska bakgrund -s. 12

2.sammanfattning och avslutande synpunkter 64s. 12

Djurförsöksreglerna i 1944 års djurskyddslag 72

1.4.1 Bakgrunden till 1944 års djurskyddslag - utrednings-s. 12

2.betänkandet 72s. 12

3.4.2 Propositionen och utskottsbetänkandet 75s. 12

4.4.3 Något om 1944 års djurförsöksregler 77s. 12

5.4.4 Djurförsöksreglerna i 1944 års djurskyddslag -s. 12

6.sammanfattning och avslutande synpunkter 80s. 12

Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder m.m. 87

1.5.1 Djurskyddet under efterkrigstiden 87s. 12

2.5.1.1 Djurskyddsreglerna under 1960-talet 87s. 12

3.5.1.2 Djurförsöksreglerna och djurplågeribrottet is. 12

4.brottsbalken 91s. 12

5.5.1.3 Målsägande vid djurplågeri 93s. 12

6.5.2 Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder 94s. 12

7.5.2.1 Bakgrunden till 1979 års lagstiftning 94s. 12

8.5.2.2 Propositionen och utskottsbetänkandet 97s. 12

9.5.2.3 Lagstiftningen och något om dess effekter 99s. 12

10.5.3 Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder m.m. -s. 12

11.sammanfattning och avslutande synpunkter 102s. 12

Djurförsöksreglerna i 1988 års djurskyddslag 111

1.6.1 Djurskyddslagen av år 1988 111s. 12

2.6.1.1 Bakgrunden till djurförsöksreglerna i 1988 årss. 12

3.djurskyddslag - utredningsbetänkandet 111s. 12

4.6.1.2 Propositionen och utskottsbetänkandet 114s. 12

5.6.1.3 Lagstiftningen och något om dess effekter 115s. 12

6.6.1.4 Djurförsöksreglerna i 1988 års djurskyddslag -s. 12

7.sammanfattning och avslutande synpunkter 119s. 12

8.6.2 De djurförsöksetiska nämnderna enligt 1998 årss. 12

9.lagstiftning m.m. 123s. 12

10.6.2.1 Bakgrunden till lagstiftningen - 1997 årss. 12

11.departementspromemoria 123s. 12

12.6.2.2 Propositioner och utskottsbetänkanden 124s. 12

13.6.2.3 Lagstiftningen och något om dess effekter 127s. 12

14.8s. 12

15.6.2.4 De djurförsöksetiska nämnderna enligt 1998 årss. 13

16.lagstiftning m.m. - sammanfattning och avslutandes. 13

17.synpunkter 130s. 13

18.6.3 De djurförsöksetiska nämnderna på 2000-talet 134s. 13

19.6.3.1 Utredningen om alternativa försöksmetoders. 13

20.m.m. 134s. 13

21.6.3.2 Djurförsöksetiska utredningens betänkanden årens. 13

22.2002 och 2003 135s. 13

23.6.3.3 Propositionen och utskottsbetänkandet 138s. 13

24.6.3.4 Lagstiftningen 140s. 13

25.6.3.5 Betänkandet av 2006 års djurförsöksetiskas. 13

26.utredning 143s. 13

27.6.3.6 De djurförsöksetiska nämnderna på 2000-talet -s. 13

28.sammanfattning och avslutande synpunkter 144s. 13

Empirisk delstudie 150

1.7.1 Material och metod m.m. 150s. 13

2.7.1.1 Material m.m. 150s. 13

3.7.1.2 Metod 152s. 13

4.7.1.3 Länsrättsdomar och statistik rörande djurförsöks-s. 13

5.etiska ärenden åren 1998-2008 156s. 13

6.7.2 Djurförsöksetiska ärenden 158s. 13

7.7.2.1 Djurförsöksetiska ärenden från år 1982 158s. 13

8.7.2.2 Djurförsöksetiska ärenden från år 1992 163s. 13

9.7.2.3 Djurförsöksetiska ärenden från år 2002 168s. 13

10.7.2.4 Djurförsöksetiska ärenden från år 2007 173s. 13

11.7.3 Empirisk delstudie - sammanfattning och avslutandes. 13

12.synpunkter 177s. 13

Något om bl.a. de engelska djurförsöksreglerna 183

1.8.1 Inledning 183s. 13

2.8.2 Något om djurförsöksreglerna i EU, Norge, Danmarks. 13

3.och Finland 184s. 13

4.8.2.1 EU:s djurförsöksregler 184s. 13

5.8.2.2 Norges djurförsöksregler 188s. 13

6.8.2.3 Danmarks djurförsöksregler 189s. 13

7.8.2.4 Finlands djurförsöksregler 191s. 13

8.8.3 Djurförsöksreglerna i England och Wales 192s. 13

9.8.3.1 Djurskydd i England och Wales 192s. 13

10.9s. 13

11.8.3.2 Krav på tillstånd m.m. i djurförsöksreglerna 194s. 194

12.8.3.3 Myndigheter inom djurförsöksområdet 197s. 194

13.8.3.4 Bedömningen av projekttillstånd 199s. 194

14.8.4 Något om bl.a. de engelska djurförsöksreglerna -s. 194

15.sammanfattning och avslutande synpunkter 201s. 194

Djuren, läkarna och lagen - utvecklingslinjer, rättslig

systematik och värdestrukturer 207

1.9.1 Djurplågeri i ett historiskt perspektiv 207s. 194

2.9.2 Djurförsöksetiska utvecklingslinjer 210s. 194

3.9.3 Djurförsöksreglerna inom ramen för den rättsligas. 194

4.systematiken 214s. 194

5.9.4 Övergripande värdestrukturer i djurförsöksreglerna 217s. 194

Djuren, läkarna och lagen - rättspolitisk diskussion 221

1.10.1 Intresseavvägningar 221s. 194

2.10.2 Professionskunskaper i rättsligt beslutsfattande 223s. 194

3.10.3 Den pseudokorporatistiska beslutsmodellen 226s. 194

4.10.4 Talerätt för djurskyddsorganisationer? 228s. 194

5.10.5 Djurskydd, makt och rätt 231s. 194

Bilaga 1 - I SOU 2002:86 framställt förslag till

diskussionsunderlag för den djurförsöksetiska prövningen 234

Summary 236

Källor 242

Register över rättsfall m.m. 247

Sakregister 249

1.10s. 194

Förkortningar

1.AD Arbetsdomstolen eller dess avgörandes. 195

2.ALU Andra lagutskottet eller dess betänkandes. 195

3.AK Andra kammarens. 195

4.ASPA Animals (Scientific Procedures) Act 1986s. 195

5.AWA Animal Welfare Act 2006s. 195

6.BrB Brottsbalken (1962:700)s. 195

7.CFN Centrala försöksdj ursnämndens. 195

8.DDTDiklordifenyltrikloretan - ett klorerat kolväte som fram tills. 195

9.1970-talet ofta användes som insektsgifts. 195

10.DF Djurskyddsförordningen (1988:539)s. 195

11.DFS Dj urskyddsmyndighetens författningssamlings. 195

12.DL Djurskyddslagen (1988:534)s. 195

13.Ds Departementsseries. 195

14.EG Europeiska gemenskapens. 195

15.ERP Ethical Review Processess. 195

16.EU Europeiska unionens. 195

17.FK Första kammarens. 195

18.FL Förvaltningslagen (1986:223)s. 195

19.FLU Första lagutskottet eller dess betänkandes. 195

20.FT Förvaltningsrättslig Tidskrifts. 195

21.GDL Djurskyddslagen (1944:219)s. 195

22.HSLHälso- och sjukvårdslagen (1982:763)s. 195

23.JK Justitiekanslern eller dennes besluts. 195

24.JO Justitieombudsmannen eller dennes ämbetsberättelses. 195

25.JoU Jordbruksutskottet eller dess utlåtandes. 195

26.JT Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitets. 195

27.JuU Justitieutskottet eller dess betänkandes. 195

28.KU Konstitutionsutskottet eller dess betänkandes. 195

29.LD50Lethal dose 50 % — en metod att påvisa toxicitet som inne-s. 195

30.bär att djur utsätts för ett visst ämne i doser som successivts. 195

31.ökas till dess att 50 procent av djuren har dötts. 195

32.LPTLagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)s. 195

33.LRALagen om rättegång i arbetsmarknadstvister (1974:371)s. 195

34.11s. 195

35.LRV Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (1991:1129)s. 196

36.LU Lagutskottet eller dess betänkandes. 196

37.LVMLagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)s. 196

38.LVULagen med särskilda bestämmelser om vård av ungas. 196

39.(1990:52)s. 196

40.LSFSLantbruksstyrelsens eller Centrala försöksdj ursnämndenss. 196

41.föreskrifter och allmänna råds. 196

42.LSSLagen om stöd och service till vissa funktionshindrades. 196

43.(1993:387)s. 196

44.MJU Miljö- och jordbruksutskottet eller dess utlåtandes. 196

45.Mot. Motions. 196

46.NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd. Is. 196

47.NSMPDNordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, numeras. 196

48.förbundet Djurens rätts. 196

49.Prop. Propositions. 196

50.RB Rättegångsbalken (1942:740)s. 196

51.REACHRegistration, Evaluation, Authorization and Restriction ofs. 196

52.Chemicals; EU-förordning EC 1907/2006s. 196

53.RH Rättsfall från hovrätterna, utgivna av domstolsverkets. 196

54.tre R:nDe tre R:ns princip - ”Refinement”, dvs. förbättringars. 196

55.av metoder och försöksdjurs situation, ”Reduction”, dvs.s. 196

56.minskning av antalet använda försöksdjur, samt ”Replace-s. 196

57.ment”, dvs. ersättande av djurförsök med andra, s.k. alter-s. 196

58.nativa, experimentmetoder.s. 196

59.RSPCA Royal Society for the Prevention of Cruelty to Animalss. 196

60.RÅ Regeringsrättens årsboks. 196

61.SekrL Sekretesslagen (1980:100)s. 196

62.SFSSvensk författningssamlings. 196

63.SJVFS * Statens Jordbruksverks författningssamlings. 196

64.SL 1864 års strafflag (1864:11)s. 196

65.SmittskL Smittskyddslagen (2004:168)s. 196

66.SoL Socialtjänstlagen (2001:453)s. 196

67.SOU Statens offentliga utredningars. 196

68.SvJT Svensk Juristtidnings. 196

69.su Särskilda utskottet eller dess betänkandes. 196

70.TLU Tredje lagutskottet eller dess betänkandes. 196

71.TUTillfälliga lagutskottet eller dess betänkandes. 196

72.12s. 196

Inledning

Undersökningens syfte och frågeställningar

1.m.m.s. 1

2.Inlednings. 1

3.Numera pågår tämligen kontinuerligt en debatt om inställningen tills. 1

4.och hanteringen av djur inom t.ex. animalieproduktionen och dens. 1

5.biomedicinska forskningen. Särskilt efter Sveriges inträde i den Euro-s. 1

6.peiska unionen anförs ibland att idéer om djurskydd traditionellt hars. 1

7.haft en stark ställning i Sverige eftersom djurvänlighet ingår i det svenskas. 1

8.”kulturarvet”.1 När uppenbar grymhet mot egna eller andras kreatur för-s. 1

9.bjöds i mitten av 1800-talet var behandlingen av djur emellertid ett helts. 1

10.nytt ämne inom den svenska straffrätten. På samma sätt blev tamdjurss. 1

11.välbefinnande på 1940-talet ett helt nytt område inom förvaltningsrät-s. 1

12.ten. Kanske är djurskyddsbestämmelserna idag en så väletablerad del avs. 1

13.rättssystemet att de kan sägas ingå i det svenska kulturarvet. Fråga är docks. 1

14.inte om regler som bygger på några uråldriga rättsprinciper.s. 1

15.Även om djurs lidande har varit en rättslig angelägenhet sedan 1850-s. 1

16.talet har reglerna om djurskydd alltid innefattat utrymme för skildas. 1

17.bedömningar. Djurs behov av skydd har ofta vägts mot människors eko-s. 1

18.nomiska och livskvalitativa behov. Vetenskapligt experimenterande meds. 1

19.djur sker främst för att människor skall besparas obehag eller lidande.s. 1

20.Forskares argument för djurförsök väger därför ofta tyngre i den politiskas. 1

21.debatten än de, vanligen mer pekuniära, argument som t.ex. animalie-s. 1

22.producenter kan uppbringa till stöd för sin verksamhet. I de flesta väster-s. 1

23.ländska stater bedrivs djurförsöksverksamhet numera inom ramen för ens. 1

24.politisk målsättning att beakta de tre R:ns princip, dvs. principen oms. 1

25.”Refinement” (förbättringar av försöksdjurens situation), ”Reduction”s. 1

26.13s. 1

27.(minskning av antalet använda försöksdjur) samt ”Replacement” (ersät-s. 2

28.tande av djurförsök med andra, s.k. alternativa, experimentmetoder).2s. 2

29.Djurförsöksverksamhet har i Sverige varit uttryckligen lagreglerads. 2

30.sedan år 1944. Uppgiften att vidta djurförsöksetiska bedömningar till-s. 2

31.kommer sedan år 1979 djurförsöksetiska nämnder. Dessas beslut ärs. 2

32.numera bindande myndighetsutövning, som har rättsverkningar. En för-s. 2

33.söksansökan som avslås vinner inte negativ rättskraft, men kan överklagass. 2

34.till länsrätt. Varken de djurförsöksetiska nämnderna som beslutsorgans. 2

35.eller de djurförsöksetiska reglerna framstår som lätta att inordna i ens. 2

36.traditionell juridisk systematik. Ur ett rättsligt perspektiv är uppkomstens. 2

37.och utformningen av den svenska djurförsökslagstiftningen därför etts. 2

38.mångfacetterat ämne, som åskådliggör att skilda statsvetenskapliga, juri-s. 2

39.diska och etiska synsätt kan anläggas på människors och djurs respektives. 2

40.intressen.s. 2

41.Syfte och frågeställningars. 2

42.Det övergripande syftet med denna undersökning är att granska ochs. 2

43.analysera de svenska djurförsöksreglerna och de djurförsöksetiska nämn-s. 2

44.derna. Såväl reglerna som nämnderna har jag studerat främst i syfte atts. 2

45.se hur dessas uppkomst samt utformning och funktioner förhåller sigs. 2

46.till ett antal prototyper för dels rättsregler, dels beslutsmodeller. Jag hars. 2

47.även undersökt i vilken utsträckning som djurförsöks rättens å ena sidans. 2

48.teoretiska utformning och å andra sidan praktiska tillämpning överens-s. 2

49.stämmer med de synsätt och värdestrukturer som har kommit till uttrycks. 2

50.i regelsystemet.s. 2

51.Följande tre frågor skall besvaras genom studien.s. 2

52.- Kan djurförsöksreglerna och de djurförsöksetiska nämnderna inordnass. 2

53.i en övergripande systematik för rättsregler och beslutsmodeller?s. 2

54.- Vilka synsätt och värdestrukturer har kommit till uttryck i lagförarbe-s. 2

55.ten och rättsregler som rör djurförsök?s. 2

56.- Ar utformningen av djurförsöksreglerna och de djurförsöksetiska nämn-s. 2

57.derna problematisk mot bakgrund av de synsätt och värdestrukturer soms. 2

58.kommer till uttryck i förarbeten och rättsregler?s. 2

59.14s. 2

60.Dispositions. 3

61.Arbetet är disponerat på följande sätt. Här i avsnitt 1 anges undersök-s. 3

62.ningens syfte och frågeställningar, vilka begreppsdefinitioner som användss. 3

63.och vilka avgränsningar som har gjorts. Vidare redovisas bl.a. metoders. 3

64.och material samt teoriperspektiv. Därefter följer i avsnitt 2 en översiktligs. 3

65.granskning av teoribildningar om djurskydd samt av den biomedicin-s. 3

66.ska forskningens och djurskyddsrörelsens historik. Avsnitt 3 avhandlars. 3

67.den svenska djurskyddslagstiftningens historiska bakgrund. I avsnitt 4s. 3

68.studeras uppkomsten samt utformningen av de första rättsreglerna oms. 3

69.djurförsök i 1944 års djurskyddslag. Därefter granskas i avsnitt 5 bak-s. 3

70.grunden till de moderna djurförsöksreglerna och inrättandet av de djur-s. 3

71.försöksetiska nämnderna. I avsnitt 6 studeras djurförsöksreglerna i 1988s. 3

72.års djurskyddslag samt den nuvarande utformningen av de djurförsöks-s. 3

73.etiska nämnderna.s. 3

74.Avsnitt 7 innefattar en främst kvalitativ empirisk studie av ett antals. 3

75.ansökningar till samt beslut från två djurförsöksetiska nämnder. Därefters. 3

76.följer i avsnitt 8 en komparativ jämförelse mellan bl.a. de engelska och des. 3

77.svenska djurförsöksreglerna. I avsnitt 9 finns avslutande synpunkter pås. 3

78.djurförsöksetiska utvecklingslinjer, rättslig systematik och övergripandes. 3

79.värdestrukturer och i avsnitt 10 förs rättspolitiska diskussioner om bl.a.s. 3

80.intresseavvägningar och synen på professionskunskaper i rättsligt besluts-s. 3

81.fattande.s. 3

82.Förförståelse m. m.s. 3

83.Synen på vad som är värt att studera är inom all forskning ett subjektivts. 3

84.val från forskarens sida. Enligt de flesta samhällsvetenskapliga uppfatt-s. 3

85.ningar är den mänskliga verkligheten dessutom någonting som konstru-s. 3

86.eras genom sociala föreställningar och interagerande kommunikation,s. 3

87.varvid varje iakttagare uppfattar och analyserar verkligheten genom sins. 3

88.egen förförståelses perceptuella struktur. Samhällsvetenskaplig forsknings. 3

89.anses numera alltså vanligen alltid vara baserad på perspektiv, tolkningar,s. 3

90.utelämnande och förenklingar. För att underlätta för andra att bedömas. 3

91.i vilken utsträckning som man har påverkat eller kunnat påverka etts. 3

92.undersökningsresultat brukar forskare redovisa sin förförståelse av ämnets. 3

93.samt de teoriperspektiv som appliceras, de metoder som används och hurs. 3

94.det undersökta materialet har valts.3s. 3

95.15s. 3

96.När studien inleddes visste jag att det i medicinska frågor är främsts. 4

97.bedömningar om tvångsvård av människor som kan överprövas av dom-s. 4

98.stol. På ett sätt som i någon mån kan sägas ha fungerat som en abduktivs. 4

99.hypotes antog jag därför att det kunde vara problematiskt att se de djur-s. 4

100.försöksetiska nämnderna som juridiska beslutsorgan inom ramen för ens. 4

101.rättslig systematik. Det var just det faktum att djurförsöksverksamhets. 4

102.på ett komplext sätt aktualiserar både etiska, biomedicinska och juri-s. 4

103.diska spörsmål som fick mig att utgå från att det skulle vara intressants. 4

104.att genomföra undersökningen. Det förhållandet att djurförsöksetiskas. 4

105.bedömningar är en juridiskt svårklassificerad företeelse gjorde dessutoms. 4

106.att jag ansåg det motiverat att använda både rättsdogmatisk och rätts-s. 4

107.sociologisk metod samt att studera materialet mot bakgrund av en idé-s. 4

108.analytisk ansats och de i avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 nedan presenterade idé-s. 4

109.erna om rättsregler och beslutsmodeller.s. 4

110.Jag har sedan tonåren varit intresserad av djur och djurs levnadsvillkors. 4

111.men har aldrig varit aktiv inom någon djurskyddsrörelse eller motsva-s. 4

112.rande. Efter det att jag hade inlett arbetet med denna studie gick jag,s. 4

113.främst för att genom medlemstidningar kunna ta del av den pågåendes. 4

114.samhällsdebatten, med i dels Djurens rätt, dels Djurskyddet Sverige.s. 4

Avgränsningar och vissa definitioner

1.Uppkomsten och utformningen av de svenska djurförsöksreglerna stude-s. 4

2.ras i denna undersökning med fokus framför allt på utvecklingslinjer,s. 4

3.rättslig systematik och värdestrukturer. För att beskriva de uttryckliga ellers. 4

4.underliggande idéer som bildar de övergripande värdestrukturer, vilkas. 4

5.ligger till grund för samhällsaktörernas värderingar och argumentation,s. 4

6.används ett flertal uttryck, såsom ideologistrukturer, idéströmningar,s. 4

7.värdeuppfattningar och argumentationslinjer.4 Processuella problem ochs. 4

8.juridisk-tekniska spörsmål uppmärksammas i detta arbete främst oms. 4

9.någon sådan omständighet har varit av intresse för belysandet av mers. 4

10.principiella frågeställningar.s. 4

11.Arbetet har kommit att omfatta lagstiftning och lagförarbeten fr.o.m.s. 4

12.1800-talet. Så belyser jag i avsnitten 2, 3 och 4 djurskyddsrörelsens ochs. 4

13.djurskyddslagstiftningens uppkomst i Sverige. Undersökningen rör docks. 4

14.främst förhållandena fr.o.m. 1970-talet t.o.m. nutid.s. 4

15.16s. 4

16.På 1800-talet uppstod en djurskyddsrörelse som arbetade för att för-s. 5

17.hindra att djur utsattes för onödigt lidande. Den moderna djurrättsrö rei-s. 5

18.sens ideologiska kontext kan däremot sägas ha uppkommit på 1970-talet.s. 5

19.I den moderna debatten skiljer man ibland mellan idéer om djurskydds. 5

20.(animal welfare, dvs. AW), djurrätt eller djurrättigheter (animal rights,s. 5

21.dvs. AR) och djurförsöksmotstånd (anti-vivisection, dvs. AV). Ävens. 5

22.uttrycket djurfrigörelse (animal liberation, dvs. AL) används ibland, t.ex.s. 5

23.av Peter Singer, och har då ungefär samma innebörd som djurrätt mens. 5

24.innefattar ett förnekande av att vare sig människor eller djur har okränk-s. 5

25.bara rättigheter.5s. 5

26.Med djurskyddslagstiftning avses ofta endast förvaltningsrättsliga reg-s. 5

27.ler. Jag använder emellertid i en del sammanhang begreppet dj ursky dds-s. 5

28.regler som samlingsbegrepp för allehanda normer som åsyftar att skyddas. 5

29.djur mot obehag och lidande. Med termen djurskydd avser jag alltsås. 5

30.allehanda företeelser som, på antingen traditionellt antropocentrisk ellers. 5

31.modern djurrättslig grund, åsyftar att skydda djur.6 Med djurrätt avsers. 5

32.jag däremot antispeciesism m.m. med innebörd att djur bör skyddas avs. 5

33.samhällsreglerna på ungefär samma villkor som människor.7s. 5

34.Naturvetenskapliga påståenden går inte att i egentlig mening under-s. 5

35.söka i en rättsvetenskaplig studie. Jag har därför ingen möjlighet att ut-s. 5

36.tala mig om t.ex. vilken betydelse som försöksdjursanvändning har hafts. 5

37.eller inte haft för den biomedicinska forskningens framåtskridande. Mins. 5

38.avsikt har istället varit att undersöka rättsregler och synsätt i bl.a. lagför-s. 5

39.arbeten utan att i nämnvärd utsträckning ta ställning i sakfrågor som intes. 5

40.berörs av eller kan besvaras genom samhällsvetenskaplig analys.s. 5

41.Undersökningen saknar ambition att dra moraliska slutsatser. Jag hars. 5

42.alltså inte velat göra en etisk studie över argumentation eller metaetiskas. 5

43.system och principer. De synsätt på regler och beslutsmodeller som jags. 5

44.beskriver analyseras inte med målsättningen att redogöra för dessas mora-s. 5

45.lisk-filosofiska hållbarhet eller rimlighet. Arbetet fokuserar på befintligs. 5

46.17s. 5

47.lagstiftning och beaktar inte i någon högre grad djurrättsideologier, ävens. 6

48.om sådana nämns i bl.a. avsnitt 2.2 nedan.8s. 6

49.Djurförsök används inom många olika empiriska forskningsdiscipli-s. 6

50.ner. Främst förekommer sådana experiment dock inom naturvetenskapers. 6

51.som innefattar mindre eller större moment av biologisk eller medicinsks. 6

52.forskning. Generellt sett utgår jag från att den forskning inom vilkens. 6

53.djurförsök används kan rubriceras som biomedicinsk eller medicinsk.s. 6

54.När jag diskuterar professionskunskaper är det därför vanligen biomedi-s. 6

55.cinska yrkeskunskaper som avses.9s. 6

56.Syftet med djurförsök är i allmänhet att göra det möjligt att påvisa,s. 6

57.behandla och förebygga sjukdomar och andra företeelser som påverkars. 6

58.människors och djurs levnadsförhållanden i negativ riktning. Djurförsöks. 6

59.används alltså bl.a. för att prova operations- och behandlingsåtgärder,s. 6

60.identifiera toxiner, diagnosticera allergier och sjukdomar, framställa ochs. 6

61.prova vacciner, serum och motsvarande preparat samt för att t.ex. styrke-s. 6

62.bestämma doseringar. De forskningsresultat som uppnås genom djur-s. 6

63.försök kan i en del fall användas av veterinärer. Proportionellt sett tordes. 6

64.antalet djurförsök som utförs i veterinärmedicinskt syfte emellertid alltids. 6

65.ha varit jämförelsevis begränsat. Såvitt inte annat anges antar jag därförs. 6

66.att djurförsöksverksamhet i första hand syftar till att förbättra männi-s. 6

67.skors tillvaro.s. 6

68.Begreppet Vivisektion kan sägas vara en förkortning av ”sectio corpuss. 6

69.vivi”, dvs. att skära i en levande kropp. Uttrycket kommer av de latinskas. 6

70.orden vivius (levande) secare (skära) och fråga kan alltså egentligen varas. 6

71.om att skära i en levande djur- såväl som människokropp.10 I främsts. 6

72.avsnitt 3 nedan använder jag emellertid Vivisektion som en synonym tills. 6

73.djurförsök.s. 6

74.18s. 6

Tidigare forskning

1.Någon rättsvetenskaplig undersökning av de svenska djurförsöksreglernas. 7

2.har inte tidigare utförts. Detta förhållande är föga förvånande, eftersoms. 7

3.de djurförsöksetiska nämndernas beslut blev formellt bindande först års. 7

4.1998. Före detta år torde dessa etiska bedömningar inte ha haft juridisks. 7

5.karaktär i den utsträckning som fordras för att i någon mening rätts-s. 7

6.vetenskapliga studier skall kunna bedrivas. Djurskyddsfrågor som hars. 7

7.varit tydligt inordnade i den rättsliga systematiken, som t.ex. djurplågeri-s. 7

8.brottet, har emellertid undersökts i den tidigare forskningen.s. 7

9.Studier om djurplågeri finns redovisade i ”Handbok i rättegångssakers. 7

10.rörande djurplågeri” (1920) utgiven av de svenska djurskyddsföreningar-s. 7

11.nas centralförbund, i ”Kommentar till strafflagen kap. 17 och 18” (1930)s. 7

12.av Nils Stjernberg, i artikeln ”Juridik och ekologisk balans - djurplågeri is. 7

13.svensk rättshistoria” (SvJT 1985, s. 782—788) av Rolf Karlbom och i ver-s. 7

14.ket ”Djurplågeri — En studie i lagstiftning och rättsfall” (1987) av Helenas. 7

15.Striwing. Förutom i den nyssnämnda monografin har Helena Striwings. 7

16.undersökt den moderna djurskyddslagstiftningen ur främst straffrättsligs. 7

17.synpunkt även i verket ”Djur som brottsoffer” (1998). Vidare lade Niklass. 7

18.Cserhalmi år 2004 fram avhandlingen ”Djuromsorg och djurmisshandels. 7

19.1860-1925. Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mel-s. 7

20.lan bonde- och industrisamhälle”. Cserhalmi har även utgivit uppsatsernas. 7

21.”De oskäliga kreaturen! Något om synen på lantbrukets djur de senastes. 7

22.200 åren” (2002) och ”Djursyn i staden och på landet vid 1800-taletss. 7

23.mitt” (2003).s. 7

24.I den idéhistoriska avhandlingen ”De värnlösas vänner” (2000) hars. 7

25.Karin Dirke undersökt den svenska djurskyddsrörelsens uppkomst ochs. 7

26.verksamhet från senare delen av 1800-talet fram till år 1920. Birgittas. 7

27.Forsman har analyserat argumentationen om djurförsök i den veten-s. 7

28.skapsteoretiska avhandlingen ”Djurförsök. Forskningsetik, politik, episte-s. 7

29.mologi” (1992).11 I detta verk studeras även problemformuleringar ochs. 7

30.diskussionslinjer inom de djurförsöksetiska nämnderna under de tios. 7

31.åren 1979-1989. Forsman har dessutom undersökt de djurförsöksetiskas. 7

32.nämndernas uppkomst och arbetssätt i uppsatsen ”Hur påverkar etisk för-s. 7

33.handsprövning av djurförsök den biomedicinska forskningen?” (1983).s. 7

34.En utvärdering av vissa aspekter av de engelska djurförsöksreglerna finnss. 7

35.19s. 7

36.i skriften ”Review of the Ethical Review Process in Establishments Desig-s. 8

37.nated under the Animals (Scientific Procedures) Act 1986” (2001).s. 8

38.Mitt arbete inleddes med eklektiska försök att sammanföra rättsliga,s. 8

39.statsvetenskapliga och idéhistoriska perspektiv på djurförsöksreglerna ochs. 8

40.på de djurförsöksetiska nämndernas uppkomst och funktioner. Jag hades. 8

41.därför stor nytta av såväl de straffrättshistoriska studierna som Cserhal-s. 8

42.mis, Dirkes och Forsmans forskning när jag formulerade studiens syfte,s. 8

43.liksom när jag försökte fastställa de frågeställningar som skulle kunnas. 8

44.besvaras genom arbetet. När jag började försöka att kategorisera det rätts-s. 8

45.liga materialets övergripande mening och struktur använde jag mig docks. 8

46.främst av den historiskt inriktade forskningen om djurskyddsrörelser ochs. 8

47.om djurförsök.s. 8

48.Mer eller mindre historiskt inriktad litteratur om djurskyddsrörelser,s. 8

49.djurs rättsliga ställning och om djurförsök hittade jag i bl.a. verkens. 8

50.”Vivisektionen och dess berättigande” (1904) av Ivan Bratt, ”Veten-s. 8

51.skaplig vandalism. Dagboksanteckningar från de fysiologiska laborato-s. 8

52.rierna” (1905) av Lizzy Lind af Hageby och Leisa Schartau, ”The Crimi-s. 8

53.nal Prosecution and Capital Punishment of Animals” (1906) av Edwards. 8

54.Evans, ”Der Streit um die Vivisektion im 19. Jahrhundert” (1962) avs. 8

55.Hubert Bretschneider, ”Vivisektionsdebatten i Sverige under 1880-talet”s. 8

56.(1969/70) av Lennart Bromander, ”Antivivisection and Medical Sciences. 8

57.in Victorian Society” (1975) av Richard D French, ”Reckoning withs. 8

58.the beast. Animals, pain and humanity in Victorian mind” (1980) avs. 8

59.James Turner, ”The old brown dog. Women, workers and vivisection ins. 8

60.Edwardian England” (1985) av Coral Lansbury, ”Vivisection in historicals. 8

61.perspective” (1987) av Nicholaas Rupke (red.), ”Människan och natu-s. 8

62.ren” (1988) av Keith Thomas, ”The animal estate. The English and others. 8

63.creatures in the Victorian age” (1990) av Harriet Ritvo och ”Shambles afs. 8

64.Science. Lizzy Lind af Hageby och Leisa Schartau, anti-vivisektionisters. 8

65.1900-1913/14” (1996) av Lisa Gålmark.12s. 8

66.Mina försök att se i vilken utsträckning som djurförsöksreglerna kans. 8

67.inordnas i en övergripande systematik rörande olika sorters rättsreglers. 8

68.utgår från de idéer som presenteras av Gunther Teubner i t.ex. skrifternas. 8

69.”Substantive and reflexive elements in modern law” (i Law & Societys. 8

70.Review, Vol 17, 1983, s. 239-286) och ”Law as an autopoietic system”s. 8

71.(1993), av Håkan Hydén i bl.a. verket ”Normvetenskap” (2002) samt avs. 8

72.Staffan Westerlund i t.ex. uppsatsen ”Miljön och avvägningarna” (2003).13s. 8

73.20s. 8

74.Den rättssystematiska analysen av hur de djurförsöksetiska nämndernas. 9

75.och deras bedömningsverksamhet förhåller sig till skilda beslutsmodellers. 9

76.grundar sig på den systematik som presenteras av Bo Rothstein i verkets. 9

77.”Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning is. 9

78.svensk politik” (1992).14s. 9

Metoder och material

1.Mina studier av djurförsöksreglerna har bedrivits med hjälp av metoders. 9

2.och teoriperspektiv hämtade från olika forskningsdiscipliner. Främst hars. 9

3.jag granskat den rättsutveckling som har ägt rum samt undersökt djurför-s. 9

4.söksreglerna utifrån specifika idéer om rättsregler och beslutsfattande. Jags. 9

5.har emellertid även undersökt de djurförsöksetiska nämndernas praktiskas. 9

6.funktioner ur empirisk synpunkt. Alltså använder jag texter som infor-s. 9

7.mationskälla för utvecklingsförlopp och som juridiskt källmaterial, mens. 9

8.också ur rättssociologisk synpunkt.15s. 9

9.Granskningen av utvecklingslinjer i förarbeten och rättsregler har sketts. 9

10.med både rättsdogmatisk metod och en sorts statsvetenskaplig analys avs. 9

11.värdestrukturer. Det sistnämnda innebär att jag har undersökt vilka över-s. 9

12.gripande idéer och synsätt som förekommer i det undersökta textmate-s. 9

13.rialet. För att få ett mer strukturellt perspektiv på reglerna har jag alltsås. 9

14.använt en ansats till idéanalys. Idéanalys är ett samlingsnamn för olikas. 9

15.tänkbara kombinationer av analystekniker som kan användas i studiets. 9

16.av samhälleliga budskap och andra idéer som formuleras i politiska sam-s. 9

17.manhang.16 Under lagstiftningsprocesser och när en lag sedan tillämpass. 9

18.uppkommer olika texter, i vilka det finns påståenden om hur verklighetens. 9

19.bör förstås, värderas och förändras. Dessa påståenden innefattar ur idé-s. 9

20.analytisk synpunkt mer eller mindre tydliga värderingar och värdestruk-s. 9

21.turer som bildar utgångspunkt för den argumentation och de synsätt soms. 9

22.förs fram. En beskrivande idéanalys är inriktad på att systematisera ochs. 9

23.klargöra innebörden av de argument och idéer som förekommer i etts. 9

24.textmaterial.17s. 9

25.21s. 9

26.I detta arbete har jag vid genomgången av författningstexter, rättsfalls. 10

27.och förarbetsmaterial använt en sorts beskrivande idéanalys för att hittas. 10

28.värderingar och ideologiska synsätt som återkommer med sådan tydlighets. 10

29.och innehållsmässig konstans att de kan kallas övergripande värdestruk-s. 10

30.turer. Med värdestrukturer avses alltså de uttryckliga eller underliggandes. 10

31.synsätt, uppfattningar och värdepåståenden som ligger till grund för sam-s. 10

32.hällsaktörernas ideologier och argumentation. Utmärkande för det soms. 10

33.jag kallar övergripande värdestrukturer är att de innefattar ett grundläg-s. 10

34.gande rättspolitiskt förhållningssätt till djurförsök som återkommer meds. 10

35.viss konstans över tiden. De undersökta strukturerna är alltså normalts. 10

36.sett en del av en rättspolitisk debatt mellan personer som är anhängare avs. 10

37.skilda synsätt och värderingar.18s. 10

38.Syftet med att belysa värdestrukturer i lagförarbeten och rättsregler soms. 10

39.rör djurförsök är att fördjupa förståelsen av de påståenden som framförss. 10

40.genom att åskådliggöra de övergripande synsätt och uppfattningar soms. 10

41.förekommer och vilken idétradition som de tillhör. Ytterligare en avsikts. 10

42.med dessa delar av studien har varit att spåra förändringar och skillnaders. 10

43.i styrkeförhållandena mellan de olika idéer och värdepåståenden som förss. 10

44.fram över tid.19 Vid genomförandet av de idéanalytiskt inriktade delarnas. 10

45.av undersökningen har förarbetsmaterialet alltså betraktats som en sam-s. 10

46.manhängande textdiskurs.20s. 10

47.Som utvecklas närmare i avsnitt 1.5.1 nedan innebär en rättsdogma-s. 10

48.tisk analys att man genom en sammanvägande tolkning av olika rättskäl-s. 10

49.lor fastställer den gällande rättens innehåll. Inom svensk rätt består rätts-s. 10

50.källorna av bl.a. författningstexter, prejudikat, förarbeten, sedvanerätt,s. 10

51.JO-uttalanden, myndighetsrekommendationer och doktrin.21 Av dessas. 10

52.materialtyper är det främst författningstexter, rättsfall och förarbetsmate-s. 10

53.22s. 10

54.rial som har varit av betydelse för besvarandet av mina forskningsfrågor.s. 11

55.Genom att Sverige ingår i den Europeiska unionen gäller dessutom EG-s. 11

56.rätten och avgöranden från EG-rättsliga instanser i många fall över de avs. 11

57.riksdagen stiftade lagarna. EU:s djurförsöksregler presenteras översiktligts. 11

58.i avsnitt 8.2.1 nedan.s. 11

59.Svenska jurister tolkar ofta lagstiftning teleologiskt. Inom rättsdogma-s. 11

60.tiken läggs därför vanligen vikt vid de målsättningar som anges i lagför-s. 11

61.arbeten.22 Av den dogmatiska metoden följer då att dessa undersöks soms. 11

62.om de hade skrivits i syfte att vägleda rättstillämpningen. I en historisks. 11

63.eller statsvetenskaplig analys är det däremot lagstiftningens verkliga upp-s. 11

64.komstprocess som studeras. Förarbeten kan alltså vara av relevans soms. 11

65.rättskälla, men kan även användas för granskning av synsätt och rätts-s. 11

66.politiska strukturer.s. 11

67.De förarbeten som jag har använt mig av är offentliga utredningar,s. 11

68.propositioner och utskottsutlåtanden valda utifrån ett fullständighets-s. 11

69.kriterium. Jag har inom dessa materialkategorier alltså undersökt allt soms. 11

70.på ett för mina frågeställningar relevant sätt anknyter till djurförsöks-s. 11

71.reglerna. I vissa fall har jag läst även motioner. Eftersom detta är etts. 11

72.främst rättsvetenskapligt arbete har jag däremot inte undersökt vare sigs. 11

73.tal i riksdagsdebatter eller argumentation i tidskrifter och andra medier.s. 11

74.Arbetet med denna monografi avslutades år 2008. Material publicerats. 11

75.senare än december 2008 har därför i huvudsak inte beaktats.23s. 11

76.Inom historieforskning betraktas lagar och lagförarbeten ofta som ens. 11

77.dokumentation av samhällselitens livssyn och prioriteringar.24 Normalts. 11

78.sett kan sådant material alltså inte ge någon kunskap vare sig om folkligas. 11

79.synsätt på rättvisa eller om rättsreglers praktiska tillämpning. Eftersoms. 11

80.fråga är om analys av texter och inte av en faktisk empirinivå har jags. 11

81.emellertid inte haft ambitionen att dra några slutsatser om verkliga socio-s. 11

82.ekonomiska eller politiska skeenden.s. 11

83.Trots att undersökningen delvis bygger på ett användande av katego-s. 11

84.riseringsschabloner i form av prototyper för dels regler och besluts-s. 11

85.modeller, dels värdestrukturer har jag inte formulerat något eget specifikts. 11

86.analysschema. Nyttjande av ett sådant schema som analysverktyg skulles. 11

87.nämligen ha medfört risker för att undersökningen redan inledningsviss. 11

88.hade låsts i en färdig resultatmall. Även om frågeställningarna i huvud-s. 11

89.sak formulerades redan inledningsvis definierades inget av de temans. 11

90.som arbetet fokuserar på i förväg. Eftersom materialanalysen har sketts. 11

91.23s. 11

92.genom skilda, eklektiskt valda, metoder föll det sig istället naturligt atts. 12

93.låta meningskategoriseringen växa fram ad hoc.s. 12

94.I anslutning till frågeställningarna framstod det efterhand som relevants. 12

95.att studera synsätt och idéer som rör dels bedömningar av människorss. 12

96.och djurs respektive intressen, dels regel typer och beslutsmodeller samts. 12

97.hanteringen av professionskunskaper i rättsligt beslutsfattande. Unders. 12

98.arbetets gång växte därför följande fyra teman fram: Utvecklingslinjer,s. 12

99.rättslig systematik, övergripande värdestrukturer samt synen på biomedi-s. 12

100.cinska professionskunskaper i rättsligt beslutsfattande. Det är endast is. 12

101.de sammanfattnings- och avslutningsavsnitt som finns i slutet av varjes. 12

102.huvudavsnitt som tematiseringen har gjorts explicit. I syfte att få en sås. 12

103.bra materialdisposition som möjligt redovisar jag i en del av dessa text-s. 12

104.partier två teman gemensamt.s. 12

105.För att belysa i vilken utsträckning som utformningen av djurför-s. 12

106.söksreglerna och de djurförsöksetiska nämnderna är problematisk mots. 12

107.bakgrund av de synsätt och värdestrukturer som kommer till uttryck is. 12

108.förarbeten och regler har jag studerat ansökningar till och beslut från djur-s. 12

109.försöksetiska nämnder. Eftersom nämnderna inte i egentlig mening ingårs. 12

110.i en instansordning har det inte varit möjligt att hitta överrättsavgörandens. 12

111.som kan läggas till grund för någon sorts rättsdogmatisk undersökning.s. 12

112.Den fråga som jag i detta avseende har försökt att besvara är därför intes. 12

113.hur den ur juridisk synpunkt gällande rätten ser ut, utan hur de bedöm-s. 12

114.ningar som i praktiken vidtas kan se ut. Hur denna del av studien hars. 12

115.sammanställts och utförts redovisas närmare i avsnitt 7 nedan.s. 12

Rättsliga perspektiv

Rättdogmatiskt perspektiv

1.Syftet med detta arbete har varit att studera djurförsöks reglerna, de djur-s. 12

2.försöksetiska nämndernas uppkomst, utformning och funktioner samts. 12

3.vissa till dessa företeelser knutna spörsmål. I huvudsak har det fallit sigs. 12

4.naturligt för mig att utgå från rättsliga, främst dogmatiska, teoriperspek-s. 12

5.tiv.25 En del aspekter av undersökningen har emellertid hanterats pås. 12

6.grundval av mer statsvetenskapliga respektive rättssociologiska synsätt. Is. 12

7.princip har jag genomgående ett struktur- och inte ett aktörsperspektiv.s. 12

8.24s. 12

9.Den dogmatiskt rättspositivistiska idétraditionen kännetecknas avs. 13

10.att reglernas innehåll konstrueras på grundval av en rättskällelära ochs. 13

11.att rättens giltighet anses härröra från regelsystemets faktiska effektivitets. 13

12.och demokratiska legitimitet. Kriteriet för att fastställa en regels existenss. 13

13.eller icke-existens i kunskapsteoretiskt hänseende är enligt detta synsätts. 13

14.huruvida en juridisk argumentation om den påstådda regelns existens ärs. 13

15.kongruent med relevant rättskällematerial eller inte.26s. 13

16.Varken reliabilitets-, validitets-, generaliserbarhets- eller trovärdighets-s. 13

17.kriterier används inom rättsdogmatiken, eftersom denna inte syftar tills. 13

18.att återge eller avbilda den faktiska rättstillämpningen. Istället härrörs. 13

19.dogmatisk giltighet från en rättskällehierarki som ideologiskt konstruerats. 13

20.system, vilket kan sägas bygga på relevans- och fullständighetskriterier.s. 13

21.Med relevans- och fullständighetskriterier avser jag då att man, för att pås. 13

22.ett auktoritativt sätt kunna redovisa en rättsregels innehåll, måste ha gjorts. 13

23.en mer eller mindre fullständig inventering av allt rättskällematerial soms. 13

24.anses relevant. Den rättsdogmatiska analysmetoden kan sägas i sig varas. 13

25.en teori om gällande rätt, vilken teoribildning är nära knuten till bl.a.s. 13

26.principen om rättsstatsidealet som normrationell konstruktion.27s. 13

27.Det klassiska rättsstatsidealet innefattar bl.a. krav på att offentlig makts. 13

28.skall utövas på grundval av fast formulerade och förutsebara regler.28 Dens. 13

29.under tidigare århundraden ibland förekommande idén att man genoms. 13

30.fulländad subsumtionslogik kan skapa systematiskt heltäckande och otve-s. 13

31.tydiga lagar har numera dock övergivits till förmån för uppfattningen atts. 13

32.rättsregler i tillämpningsögonblicket underkastas viss tolkning.29 Alltsås. 13

33.accepteras att domstolar och andra tillämpningsorgan är i någon måns. 13

34.25s. 13

35.rättsskapande och att det inte är möjligt att upprätthålla en klar skiljelinjes. 14

36.mellan lagstiftarens och rättstillämpande institutioners funktioner.s. 14

37.Under större delen av 1900-talet har man inom rättsskipningen främsts. 14

38.ägnat sig åt beslutsfattande som utövas på grundval av subsumtionslogiskas. 14

39.regler, som är uppbyggda enligt principen om rättsfakta och rättsföljd.s. 14

40.Beslutsfattarna har därmed sysslat främst med att utröna innehållet i, ochs. 14

41.sedan tillämpa, regler bestående av rekvisit som anger vilka rättsfakta soms. 14

42.skall föreligga för att regeln skall vara tillämplig samt vilken rättsföljds. 14

43.som skall inträda när regeln är tillämplig.30s. 14

Olika sorters rättsregler

1.Inom en del offentliga verksamhetsområden skulle stringent utformades. 14

2.och därmed förutsebara lagregler bli ohanterliga och i vissa situationers. 14

3.få orimliga resultat. Önskemålet att åstadkomma flexibilitet och skapas. 14

4.utrymme för situationsanpassning utifrån såväl det offentligas som med-s. 14

5.borgarnas behov har medfört att lagstiftningen endast ibland består avs. 14

6.traditionella subsumtionsregler och ibland istället innefattar bestämmel-s. 14

7.ser som ger beslutsfattarna stor frihet att utan närmare anvisningar utfor-s. 14

8.ma de avgöranden som fattas. Exempel på regeltyper som ofta lämnars. 14

9.utrymme för fria bedömningar är målregler, kravregler, awägningsreglers. 14

10.och reflexiva regler.31s. 14

11.Inom t.ex. utbildningssektorn, socialrätten och hälso- och sjukvårds-s. 14

12.området regleras verksamheten inte sällan genom målregler, i vilka endasts. 14

13.anges de mål som tillämparna skall försöka uppnå samt, eventuellt, vilkas. 14

14.medel som skall användas för att nå målen. I motsats till subsumtions-s. 14

15.regler innehåller målregler inga specifika handlingsdirektiv för beslutsfat-s. 14

16.taren att följa i de enskilda fallen, utan anger framför allt vilket materiellts. 14

17.resultat som skall uppnås. I kravregler definieras däremot förutsättning-s. 14

18.arna för att ett visst agerande eller en viss företeelse skall få förekom-s. 14

19.ma. Kravreglerna har tydliga adressater, och riktar sig alltså till specifikas. 14

20.aktörer, men lämnar ofta utrymme för skönsmässiga bedömningar ochs. 14

21.avspeglar på samma sätt som målregler de politiska ambitioner som liggers. 14

22.till grund för en författning.32s. 14

23.26s. 14

24.Såväl mål- som krav- och awägningsregler styr beslutsfattarens ställ-s. 15

25.ningstaganden i de enskilda fallen i jämförelsevis liten omfattning. Vads. 15

26.som skiljer dessa olika regeltyper åt är att de styr beslutsfattaren till atts. 15

27.göra olika saker. Mål- och kravregler anger ett materiellt resultat soms. 15

28.skall uppnås genom rättstillämpningen. Awägningsregler definierar där-s. 15

29.emot vad som skall beaktas i en awägning mellan två eller flera faktorer,s. 15

30.som i den särskilda situationen kan tillmätas olika relevans.s. 15

31.Staffan Westerlund har definierat vad som utmärker awägningsreglers. 15

32.genom att konstruera en serie mikroteser på grundval av en mängd olikas. 15

33.komponenter. Han anför bl.a. följande. Awägningsregler tillämpas i val-s. 15

34.situationer mellan skilda alternativ, varvid de faktorer som beslutsfattarens. 15

35.i sitt val skall jämföra eller väga mot varandra kan vara eller inte vara för-s. 15

36.utbestämda. Ju mindre det är förutbestämt vad som utmärker relevantas. 15

37.respektive irrelevanta awägningsfaktorer, desto mer fri är beslutsfattaren is. 15

38.sin bedömning. För att relevanta awägningsfaktorer skall kunna jämförass. 15

39.med eller vägas mot varandra måste det finnas ett mer eller mindre uttalats. 15

40.mått eller kriterium, en s.k. viktnorm, med hjälp av vilken faktorernas. 15

41.görs i någon mån kommensurabla. Om ingen viktnorm är förutbestämds. 15

42.är det beslutsfattaren som, medvetet eller omedvetet, fastställer viktnor-s. 15

43.men i den enskilda tillämpningssituationen. Eftersom viktnormer kans. 15

44.förskrivas i författningar kan awägningsbedömningar i viss utsträcknings. 15

45.styras av lagstiftningen. Ju tydligare som lagstiftaren preciserar viktnor-s. 15

46.mer samt anger teorier och metoder för awägningen, desto högre blirs. 15

47.awägningsregelns objektiveringsgrad, dvs. desto mindre blir beslutsfat-s. 15

48.tarnas värderings- och handlingsutrymme.33s. 15

49.Westerlund framhåller att lagstiftaren kan föreskriva dels relevantas. 15

50.respektive irrelevanta awägningsfaktorer, dels på vilket sätt som relevantas. 15

51.faktorer skall ges relativ vikt eller på annat sätt göras kommensurabla meds. 15

52.varandra. Han anför. Awägningsregler kan utformas så objektiverat ”atts. 15

53.awägningen blir en ren räkneoperation för domaren eller en mer ellers. 15

54.mindre ren subsumtion. I en sådan awägning är utrymmet för domarenss. 15

55.egna värderingar närmast noll”. Genom ”att studera objektiveringsgra-s. 15

56.den i olika awägningsregler kan man finna allt från synneligen låggradigts. 15

57.objektiverade (helt fri bedömning) till extremt höggradigt objektive rades. 15

58.regler (om kostnad och nytta mätt i pengar). Redan därför är det intes. 15

59.27s. 15

60.meningsfullt att dra alla avvägningar över en kam. Först när man vet vads. 16

61.som är rättsligt relevant att ta med i en avvägning, samt hur detta ska gess. 16

62.sina relativa vikter (viktningen) har man fått veta något av betydelse oms. 16

63.regeln i fråga”.34s. 16

64.Reflexiva rättsregler avviker från de tidigare nämnda regeltypernas. 16

65.genom att reflexiv rätt endast består av strukturella och processuella för-s. 16

66.faranderegler. Sådana regler tillhandahåller inga materiella lösningar ellers. 16

67.ens riktlinjer för materiellt resultat, utan anger beslutsformer, kompe-s. 16

68.tensförhållanden samt organisatoriska och institutionella strukturer. Närs. 16

69.reflexiva regler tillämpas uppnås i varje enskilt fall beslut genom samhäl-s. 16

70.lelig självreglering.35 Medan målregler bygger på att det finns tydliga,s. 16

71.vanligen politiskt väldefinierade, mål för samhällsutvecklingen åsyftars. 16

72.reflexiv rättstillämpning att ge av reglerna berörda intressenter möjlig-s. 16

73.het att medverka i beslutsfattandet. Reflexiva regler är alltså formella ochs. 16

74.inriktade på att ge parterna möjlighet att påverka normbildningsproces-s. 16

75.sen. Målregler är däremot materiella och inriktade på att bestämda, inne-s. 16

76.hållsmässiga, mål skall uppnås.36s. 16

Olika sorters beslutsmodeller

1.I den offentliga sektorn finns numera en mängd olika organisationsfor-s. 16

2.mer, inom vilka förvaltning utövas på grundval av skilda beslutsprinci-s. 16

3.per. Enligt Bo Rothstein är medborgarnas krav på att offentliga besluts. 16

4.skall framstå som rättfärdiga, dvs. legitima, en viktig förklaring till upp-s. 16

5.komsten av olika förvaltningsformer. Flertalet av de beslutsprinciper soms. 16

6.har utvecklats inom de offentliga verksamheterna under senare delens. 16

7.av 1900-talet har enligt honom uppstått eftersom subsumtionslogiskts. 16

8.beslutsfattande på grundval av förutsebara regler inte förmår åstadkom-s. 16

9.ma tillräckligt flexibla och situationsanpassade beslut. Rothstein menars. 16

10.att de idag mest framträdande idealtyperna för offentligrättsligt besluts-s. 16

11.fattande är följande sex prototyper. Den legal-byråkratiska modellen, dens. 16

12.professionella modellen, den korporativa modellen, den brukarorientera-s. 16

13.de modellen, den politikerorienterade modellen och den lotteribaserades. 16

14.modellen. Den sistnämnda, tämligen ovanliga, beslutsformen innebär atts. 16

15.lottning används som beslutsunderlag, och är den enda av modellernas. 16

16.som inte bygger på att beslutsfattandet utövas på grundval av lämpligs. 16

17.kombination av resurser, kunskap och värderingar.37s. 16

18.28s. 16

19.Den legal-byråkratiska förvaltningsmodellen kännetecknas av strävans. 17

20.efter formell rättsstatlighet, dvs. saklighet, allsidighet, enhetlighet ochs. 17

21.förutsebarhet. Sådan förvaltning utövas alltså normalt genom tillämpnings. 17

22.av subsumtionsregler, med målsättningen att lika fall skall behandlas lika.s. 17

23.Legal-byråkrati har ofta hög legitimitet i allmänhetens ögon, eftersoms. 17

24.förvaltningsinstitutionerna vanligen är demokratiskt välförankrade ochs. 17

25.regeltillämpningen hanteras av stats- eller kommunaltjänstemän, soms. 17

26.antas vara objektiva och kompetenta.38 Inom traditionell straff- och civil-s. 17

27.rätt praktiseras legal-byråkrati ideal typiskt sett genom att två parter drivers. 17

28.varsin ståndpunkt inför en objektiv beslutsinstitution. I konflikter därs. 17

29.någon av parterna anser att beslutsinstitutionen inte är objektiv och obe-s. 17

30.roende, utan i själva verket sympatiserar med motparten, tenderar dennas. 17

31.modell därför att öka istället för att minska motsättningarna.s. 17

32.Den professionella förvaltningsmodellen kännetecknas av att besluts-s. 17

33.fattandet utövas av särskilda yrkeskårer, vars vetenskapligt eller i övrigts. 17

34.kunskapsbaserat grundade specialistkompetens kan lösa problem genoms. 17

35.exakt situationsanpassning. Frågan om hur en yrkeskår blir så professio-s. 17

36.naliserad att den kan tillerkännas självständig beslutanderätt utan att all-s. 17

37.mänheten ifrågasätter dess befogenheter och kompetens är komplicerad.s. 17

38.Det förhållandet att medicinska yrkesinriktningar generellt är höggradigts. 17

39.professionaliserade synes bero bl.a. på att man har ett i huvudsak allmänts. 17

40.accepterat, forskningsbaserat kunskapsmonopol på medicinsk problema-s. 17

41.tik.39s. 17

42.Den politikerorienterade förvaltningsmodellen innebär att politikernas. 17

43.övergår från att syssla med generell styrning till att delta i de enskildas. 17

44.beslutsprocesserna. Denna beslutsform förutsätter vanligen att politiker-s. 17

45.na representerar såväl majoritets- som minoritetspartier och därigenoms. 17

46.uppfattas som socialt och politiskt representativa för medborgarna. Dens. 17

47.brukarorienterade modellen kännetecknas däremot av att de medborgares. 17

48.som är direkt berörda av en specifik offentlig verksamhet ges inflytandes. 17

49.över just den genom en formell beslutanderätt.40 Exempel på områden därs. 17

50.brukarinflytande har praktiserats är dagshems-, skol- och äldreomsorgs-s. 17

51.verksamhet.s. 17

52.Den korporativa förvaltningsmodellen innebär att beslutsfattandets. 17

53.hanteras av företrädare för de medborgargrupper som berörs av aktuellas. 17

54.regler. Enligt Rothstein kan korporativt beslutsfattande ofta bara fungeras. 17

55.”om den grupp mot vilken politiken riktar sig också är villig att sam-s. 17

56.29s. 17

57.arbeta med staten och intar en positiv hållning till programmet/reformens. 18

58.ifråga”.41 Att ge intresseorganisationer beslutanderätt kan vara ett sätt förs. 18

59.det allmänna att få acceptans för den politik som man vill implementera.s. 18

60.Den korporativa förvaltningsmodellen skapar inte bara legitimitet förs. 18

61.besluten utan kan även skapa förhandlings- och kompromissarenor mel-s. 18

62.lan olika parter och mellan staten och olika partsorganisationer. Roth-s. 18

63.stein menar att statsmakten genom att överlåta regelimplementering tills. 18

64.korporativa organ hoppas åstadkomma ”att besluten skall kännetecknass. 18

65.av kompromiss snarare än konfrontation”. ”Detta innebär”, anför Roth-s. 18

66.stein vidare, ”att i denna förvaltningsform är distinktionen mellan politiks. 18

67.och administration upphävd på gränsen till oigenkännlighet. Vad soms. 18

68.karakteriserar korporatismen är just den institutionella fusionen mellans. 18

69.skapandet och genomförandet av politik, mellan politisk representations. 18

70.och intervention”.42s. 18

71.Inom den demokratiteoretiska forskningen diskuteras ibland förekom-s. 18

72.sten av deliberativ demokrati, varmed avses att demokrati inte enbart ärs. 18

73.en intressekamp mellan grupper eller partier, utan även kan innebära atts. 18

74.olika aktörer möts i en gemensam dialog där de lyssnar till och övervägers. 18

75.de övriga aktörernas argument innan de tar ställning. Den demokratiskas. 18

76.processen kan då alltså fungera som ett system för intressetransformerings. 18

77.med gemensamma beslut istället för att vara ett system för intresseaggre-s. 18

78.gering med majoritetsbeslut. Korporatism kan vanligen ses som en sortss. 18

79.deliberativ beslutsprocess. För att en deliberativ beslutsprocess skall fung-s. 18

80.era fordras enligt Rothstein emellertid inte bara att intresserepresentanters. 18

81.möts och samtalar, utan att de också kan påverka de beslut som fattas.s. 18

82.Rothstein menar att det är när de ”ställs inför denna beslutsansvarighet”s. 18

83.som parterna ”kan vara beredda att verkligen noga överväga motståndar-s. 18

84.nas argument och försöka nå fram till egna ståndpunkter som de vet intes. 18

85.provocerar fram en konflikt samt öka sin förmåga att förstå den motstå-s. 18

86.ende partens argument”.43s. 18

87.Några direkta samband mellan regeltyper och förvaltningsmodellers. 18

88.föreligger inte. I och för sig är den legal-byråkratiska beslutsmodellen is. 18

89.princip nära knuten till subsumtionslogiska regler. Sådana regler kan emel-s. 18

90.30s. 18

91.lertid även tillämpas med inslag av korporatism, t.ex. i Arbetsdomstolen,44s. 19

92.eller inom ramen för den politikerorienterade modellen, t.ex. då politiskas. 19

93.representanter ägnar sig åt myndighetsutövning i kommunala nämnders. 19

94.eller är nämndemän i domstolar. Dessutom utövas offentlig makt intes. 19

95.sällan på grundval av flera beslutsmodeller samtidigt.45 Så blandas olikas. 19

96.inslag av den legal-byråkratiska, den politikerorienterade och den pro-s. 19

97.fessionella förvaltningsmodellen när först en socialnämnd och sedan ens. 19

98.länsrätt bestående av en juristdomare och nämndemän i ett LVM-måls. 19

99.tillmäter ett läkarutlåtande avgörande vikt för sitt beslut.s. 19

100.Som har nämnts ovan innebär målregler att beslutsfattarna åläggs atts. 19

101.realisera specifika målsättningar. Eftersom professionskunskaper är ens. 19

102.god utgångspunkt för att kunna uppnå specifika mål är tillämpningens. 19

103.av målregler i många sammanhang knuten till den professionella förvalt-s. 19

104.ningsmodellen. Så är fallet med lagar som socialtjänstlagen (2001:453),s. 19

105.skollagen (1985:1100) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), varss. 19

106.tillämpning kvantitativt sett hanteras främst av de särskilda yrkeskårers. 19

107.som anses ha specifik kompetens inom sina respektive verksamhetsom-s. 19

108.råden. Målangivande ramlagstiftning kan emellertid även tillämpas pås. 19

109.grundval av legal-byråkratism, korporatism, brukar- eller politikerorien-s. 19

110.tering.s. 19

111.Reflexiva rättsregler, som ju kännetecknas av att reglerna överhuvud-s. 19

112.taget inte tillhandahåller materiella lösningar, torde utan större problems. 19

113.kunna tillämpas inom ramen för samtliga förvaltningsmodeller. Efter-s. 19

114.som syftet med reflexiva regler är att skapa samhällelig självreglering, blirs. 19

115.denna regeltyp emellertid mest funktionell när den tillämpas av antingens. 19

116.dem som berörs av besluten eller representanter för de medborgargrup-s. 19

117.per som berörs av besluten. I praktiken torde sådana regler därför oftas. 19

118.vara knutna till korporatism, brukar- eller politikerorientering. Minsts. 19

119.funktionella torde reflexiva rättsregler bli om tillämpningen hanteras avs. 19

120.stats- eller kommunaltjänstemän inom ramen för den legal-byråkratiskas. 19

121.beslutsmodellen.s. 19

122.Awägningsregler kan tillämpas inom ramen för samtliga förvaltnings-s. 19

123.modeller. Ju mer objektiverad en awägning är, desto mer rimligt tordes. 19

124.det dock vara att den hanteras legal-byråkratiskt. Mer eller mindre frias. 19

125.awägningar synes däremot bli mest funktionella om de hanteras pro-s. 19

126.31s. 19

127.fessionaliserat eller genom korporatism, brukar- eller politikerorienterats. 20

128.beslutsfattande.s. 20

129.De här diskuterade olika beslutsmodellerna och regeltyperna är, soms. 20

130.har nämnts, en sorts schabloner eller prototyper. Både beslutsmodeller-s. 20

131.na och regeltyperna förekommer i och för sig i sina renodlade former.s. 20

132.Även diffusa lagbestämmelser av mål-, avvägnings- eller reflexiv karaktärs. 20

133.kan emellertid successivt preciseras genom t.ex. myndighetsföreskrifter,s. 20

134.och kan på så sätt genom tolkning bli så detaljerade att de kan tilläm-s. 20

135.pas mer eller mindre subsumtionslogiskt av legal-byråkratiska domstolar.s. 20

136.Awägningsregler i vilka rekvisit som skälig, saklig, väsentlig och viktig ärs. 20

137.centrala för bestämmelsens tillämpning i det enskilda fallet preciseras oftas. 20

138.genom successiv prejudikatbildning.46 I praktiken kan det vara svårt atts. 20

139.exakt ange när t.ex. målregler genom prejudikatbildning eller komplet-s. 20

140.terande föreskrifter kan anses ha fått karaktär av subsumtionsregler ellers. 20

141.när awägningsregler genom vägledande auktoritativ tolkning kan ansess. 20

142.ha fått karaktär av målregler. I vilken utsträckning som djurförsöksregler-s. 20

143.na och de djurförsöksetiska nämndernas beslutsfattande kan inordnas is. 20

144.den här skisserade systematiken för rättsregler och beslutsmodeller hars. 20

145.därför framstått som en mångfacetterad fråga.s. 20

Regler och principer

1.Eftersom rättsreglernas såväl utformning som tillämpning är kopplad tills. 20

2.vad som framstår som systemkongruent och socialt godtagbart står rätts-s. 20

3.tillämpningen i samband med i samhället förekommande värderingar.s. 20

4.Moraliska värderingar kan ses som en sorts mer övergripande implemen-s. 20

5.terad förförståelse än många andra socialt konstruerade fenomen. Förr is. 20

6.tiden ansågs den gällande rätten ofta bygga på moralprinciper som vars. 20

7.naturrättsligt motiverade eller instiftade av Gud. Sedan den europeiskas. 20

8.kristendomen på 1500-talet klyfts i flera inriktningar försvårades möjlig-s. 20

9.heterna att lägga en enhetlig kristen etik- och moraluppfattning till grunds. 20

10.för rättsliga tolkningar. I en del frågor har man inom den västerländskas. 20

11.kultursfären emellertid haft likartade ideal under så lång tid att det kans. 20

12.hävdas att vissa värden och moraliska synsätt har blivit rättsprinciper soms. 20

13.i sig utgör en del av den gällande rätten.47s. 20

14.För att underlätta strukturella analyser av rättssystem görs ibland ens. 20

15.indelning i olika nivåer. Så har Ronald Dworkin visat hur rättsregler,s. 20

16.värdeideal i form av rättsprinciper och politiska handlingsprogram i forms. 20

17.32s. 20

18.av samhällsmål kan sägas utgöra tre olika nivåer i ett rättssystem.48 Medans. 21

19.regler är konkreta och direkt applicerbara, är principer mer överordnades. 21

20.normer som uttrycker vägledande ideal, vilka i den enskilda tillämp-s. 21

21.ningssituationen förverkligas mer eller mindre. Inom förvaltningsrättens. 21

22.finns bl.a. offentlighets-, objektivitets- och officialprinciperna, medan dets. 21

23.inom straffrätten finns bl.a. preventions-, proportionalitets- och uppsåts-s. 21

24.principerna.s. 21

25.Även om principer i vissa fall är lagfästa, är de vanligen inte konkrets. 21

26.applicerbara fullt ut, utan kan i tillämpningsögonblicket kollidera ochs. 21

27.således vägas mot varandra. De kolliderande principerna kommer då atts. 21

28.optimeras eller minimeras i mindre eller större utsträckning. Ett särskilts. 21

29.problem uppstår därvid om de principer som i ett visst tillämpningsfalls. 21

30.kolliderar är inkommensurabla, dvs. tillhör värdesammanhang som ärs. 21

31.så olikartade att de inte kan jämföras med varandra. Håkan Gustafssons. 21

32.menar emellertid i sin avhandling om rättens polyvalens att det förhål-s. 21

33.landet att sådana kollisioner kan förbli olösta visserligen kan te sig olyck-s. 21

34.ligt, men att principkollisioner samtidigt är ”ett uttryck för rättens ofrån-s. 21

35.komliga flexibilitet - en dynamik präglad av värdekontext, historik ochs. 21

36.intressemotsättningar .7s. 21

37.I bland är det svårt att avgöra vilka värdeideal som har hävdats meds. 21

38.sådan kontinuitet att de kan anses vara rättprinciper. Dessutom står des. 21

39.värdeideal som kommer till uttryck som rättsprinciper vanligen i ett näras. 21

40.samband med de i politiska handlingsprogram angivna samhällsmålen.s. 21

41.Det är därför ofta svårt att separera de olika nivåerna fullt ut. Ett annats. 21

42.sätt att anlägga ett strukturellt perspektiv på rätten är att genom idéanalyss. 21

43.skapa en djupare förståelse av en lagstiftnings eller ett rättsområdes måls. 21

44.och uttryckliga eller underliggande värderingar.s. 21

45.I detta arbete har jag, som framgår av avsnitt 1.4 ovan, genom en sortss. 21

46.beskrivande idéanalys försökt att hitta synsätt, uppfattningar och värde-s. 21

47.påståenden som återkommer med sådan tydlighet och innehållsmässigs. 21

48.konstans att de kan kallas övergripande värdestrukturer. Däremot har jags. 21

49.inte försökt att analysera rättsregler, rättsprinciper och politiska handlings-s. 21

50.program som tre olika rättsliga nivåer. Även om det finns en övergripandes. 21

51.rättsprincip inom djurförsöksreglerna i form av de tre R:ns princip, ansers. 21

52.jag nämligen att rättsområdet är alltför nytt och alltför omfångsmässigts. 21

53.33s. 21

54.begränsat för att det skall vara möjligt att i egentlig mening skilja emel-s. 22

55.lan, å ena sidan, principer som mer överordnade normer med vägledandes. 22

56.ideal och, å andra sidan, politiska handlingsprogram.s. 22

Juridik och etik

1.Anda sedan tiden för uppkomsten av den Hippokratiska eden på 400-talets. 22

2.f.kr har det funnits etiska regler för läkare.50 I anslutning till 1940-taletss. 22

3.Niirnbergrättegångar skapades den s.k. Nürnbergkoden som bl.a. ställdes. 22

4.absoluta krav på samtycke från mänskliga försöksobjekt. Numera ansess. 22

5.den medicinska etiken i regel vila på fyra grundläggande principer, näm-s. 22

6.ligen principen om patientautonomi, dvs. självbestämmandeprincipen,s. 22

7.icke skada-principen, göra gott-principen samt rättviseprincipen.51 Inoms. 22

8.de flesta vetenskapsdiscipliner finns etiska regler både rörande forskning-s. 22

9.ens förhållande till dess resultat och tolkning och rörande presentations. 22

10.av forskningsresultat.52 Humanexperimentell verksamhet har ända sedans. 22

11.medeltiden diskuterats med utgångspunkt i etiska, ursprungligen religi-s. 22

12.ösa, principer. Åtminstone sedan 1800-talet har även djurförsök ansettss. 22

13.aktualisera etiska problem.s. 22

14.Det förhållandet att vissa varelser definieras som människor medans. 22

15.andra definieras som djur kan utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv sess. 22

16.som en följd av mänsklig förförståelse och inte av empiriska fakta. Åtskil-s. 22

17.jandet av människan från djuren är emellertid en i kristendomen och dens. 22

18.västerländska kultursfären djupt förankrad värdekonstruktion. På dennas. 22

19.föreställning bygger den i sin tur väletablerade värderingen att männi-s. 22

20.skan är en alldeles särskild sorts varelse, vars lidande ur andra människorss. 22

21.perspektiv bör vara av större betydelse än lidande hos andra biologiskas. 22

22.organismer.s. 22

23.34s. 22

24.Plågsamma djurförsök är tillåtna eftersom djurs lidande anses vara avs. 23

25.mindre betydelse än mänskligt lidande, något som i sin tur beror på atts. 23

26.djur endast är djur och därmed helt olika människor. Samtidigt motiverass. 23

27.själva experimenten vanligen av att kunskap om människans fysik kan nåss. 23

28.genom att man studerar djurs fysik. Djurförsök förutsätter alltså att djurs. 23

29.är fysiskt lika men moraliskt olika människan. Så snart djurskydd etable-s. 23

30.ras som etiskt värde uppstår ett behov av bedömningsprinciper för hurs. 23

31.djurskyddsetiken skall förhålla sig till forskarnas valfrihet när det gällers. 23

32.undersökningsmetodik. Anda sedan antivivisektionsrörelsens uppkomsts. 23

33.på 1800-talet har det mött svårigheter att inordna denna problematik is. 23

34.det traditionella juridiska tänkandet. Moral- och etikfrågor kan ofta intes. 23

35.avgöras eller ens definieras i förklaringsmodeller som godtas av alla olikas. 23

36.sociala grupperingar i ett samhälle. Som har nämnts i avsnitt 1.4 ovan ärs. 23

37.det emellertid i någon mening en sorts samhällselits livssyn och priorite-s. 23

38.ringar, och alltså dessa gruppers värderingar, som kommer till uttryck is. 23

39.rättsliga material och som i detta arbete undersöks på textnivå.s. 23

40.35s. 23

Djurskydd och vetenskapligt

experimenterande

Något om naturvetenskapens utveckling och

om biomedicinsk forskning

1.Inom den kristna traditionen betraktas människans kropp ibland soms. 2

2.oren och lidande p.g.a. sjukdomar som av Gud nedsända prövningar.s. 2

3.Den av Gud skapade biologiska helheten är enligt denna uppfattnings. 2

4.målinriktad och de prövningar som Gud utsätter människor för någon-s. 2

5.ting som bör accepteras som en del av jordelivet. Så ansåg många atts. 2

6.det var Guds straff över en syndfull mänsklighet när det på medeltidens. 2

7.utbröt pestepidemier. Utifrån detta synsätt är läkares botande av sjuk-s. 2

8.domar ingripanden i skeenden som endast Gud råder över.53s. 2

9.Under 1600- och 1700-talen ägde i ett idéhistoriskt perspektiv etts. 2

10.vetenskapligt paradigmskifte rum. I Västeuropa kan principerna för des. 2

11.nya naturvetenskaperna sägas ha grundlagts bl.a. genom Nikolaus Koper-s. 2

12.nikus introducerande av det heliocentriska systemet, René Descartes’ för-s. 2

13.kastande av den aristoteliska logiken och Isaac Newtons utarbetande avs. 2

14.en ny gravitationsteori. Både Kopernikus, Descartes och Newton före-s. 2

15.trädde idéer som delvis stred mot både den antika naturfilosofin och des. 2

16.rådande teologiska förklaringsmodellerna. Under inflytande av de nyas. 2

17.naturvetenskaperna kom medicinen att utvecklas till att bli en empiriskts. 2

18.grundad fysiologisk verksamhet, från att ha varit en del av en mer ellers. 2

19.mindre teologiskt förankrad hälsovård.s. 2

20.Eftersom den nya empirismen präglades av en mer eller mindre meka-s. 2

21.nisk syn på levande kroppar var de nya naturvetenskaperna ibland svåras. 2

22.att förena med äldre tiders kristendom. Av den logisk-positivistiskas. 2

23.naturvetenskapssynen följde nämligen en biologisk determinism soms. 2

24.36s. 2

25.av många sågs som ett hot mot uppfattningen om människan som etts. 3

26.andligt och moraliskt upphöjt väsen.54 Motsättningarna mellan natur-s. 3

27.vetenskaplig empirism och humanistisk, ursprungligen teologisk, idea-s. 3

28.lism grundlädes alltså redan på 1600-talet och kom att spela en centrals. 3

29.roll i 1800-talets debatter om lagreglering av djurförsöksverksamhet. Is. 3

30.uppsatsen ”Vivisektionsdebatten i Sverige under 1880-talet” (1969/70)s. 3

31.anför Lennart Bromander att det var den ”ständigt återkommande mot-s. 3

32.sättningen mellan idealism och materialism, mellan religiöst färgad syns. 3

33.på världen och den naturvetenskapliga forskningens framåtskridande”,s. 3

34.som utgjorde den idéhistoriska bakgrunden till 1800-talets vivisektions-s. 3

35.debatter. Även Karin Dirke menar i avhandlingen ”De värnlösas vänner”s. 3

36.(2000) att djurskyddsrörelsen vände sig mot att ”läkarna gjorde anspråks. 3

37.på att ha företräde när det gällde att tolka verkligheten”, varvid natur-s. 3

38.vetenskapen ”tycktes frigjord från moral och värderingar”.55s. 3

39.Genom empirismen fick naturvetenskaperna successivt en alltmers. 3

40.experimentell inriktning. Biomedicinsk empirism praktiserades genoms. 3

41.mikroskopiska observationer, kemiska analyser och andra undersökandes. 3

42.studier. Inom medicinen medförde det nya experimentella förhållnings-s. 3

43.sättet stora förändringar och upptäckter. Så kan nämnas John Snowss. 3

44.observation i slutet av 1840-talet av att kolerasmitta är vattenburen ochs. 3

45.under senare delen av 1800-talet Louis Pasteurs mikrobiologiska forsk-s. 3

46.ningsresultat beträffande mjältbrand och rabies, Robert Kocks studiers. 3

47.om de bakterier som orsakar bl.a. tuberkulos och kolera samt Gerhards. 3

48.Armauer Hansens undersökningar av spetälskebakterien. Framstegens. 3

49.inom den medicinska forskningen innebar emellertid ursprungligens. 3

50.främst att kartläggandet av fysiska funktioner var framgångsrikt, medans. 3

51.diagnosticeringarna bara ibland medförde att sjukdomar botades. Oftas. 3

52.saknades etablerade tillvägagångssätt att föra över vetenskapliga upptäck-s. 3

53.ter till klinisk erfarenhet. Läkarnas förmåga att bota följde alltså inte all-s. 3

54.tid de empiriska naturvetenskapernas framsteg.s. 3

55.Flertalet av de medicinska upptäckter som gjordes på 1700- och 1800-s. 3

56.talen var resultat av antingen djurförsök, humanförsök eller dissektioners. 3

57.37s. 3

58.av döda människo- eller djurkroppar. Redan William Harvey, som i bör-s. 4

59.jan av 1600-talet observerade blodcirkulationen och som även var en avs. 4

60.de första som menade att levande varelser har sitt ursprung i ägg, byggdes. 4

61.sina teorier på observationer av djur. Den i avsnitt 2.2 nedan redovisades. 4

62.cartesianska synen på djur som själ- och därför i princip känslo- och tank-s. 4

63.lösa materiebitar kom väl till pass när djurförsök blev en alltmer vanligs. 4

64.forskningsmetod.s. 4

65.Den franske fysiologen Francois Magendie, som ibland rubriceras soms. 4

66.”den experimentella farmakologins fader”,56 utförde mängder av plåg-s. 4

67.samma djurförsök. Genom sådana försök lyckades han belägga bl.a. tidi-s. 4

68.gare okända fakta om nervsystemet, som skillnaden mellan de motoriskas. 4

69.och sensoriska nervfunktionerna. Magendie var en av de första forskares. 4

70.vars djurförsök kritiserades i samhällsdebatten. Till de experiment soms. 4

71.väckte uppmärksamhet hör att han påstods ha skurit upp buken på ens. 4

72.dräktig tik, lyft ut fostret och visat det för tiken för att kunna under-s. 4

73.söka hur stor föräldrakärleken var i dödsögonblicket. Som exempel pås. 4

74.djurförsöksverksamhet som väckte uppmärksamhet kan även nämnas atts. 4

75.Magendies elev Claude Bernard stekte obedövade hundar och kaniner is. 4

76.en specialkonstruerad ugn för att kunna studera förbränningssymptoms. 4

77.samt att Paolo Mantegazza år 1880 publicerade ett verk om smärtanss. 4

78.fysiologi, vilket verk grundade sig på observationer av djurs andning,s. 4

79.blodcirkulation m.m. under så extrem smärta som möjligt.57 Magendie,s. 4

80.Bernard och Mantegazza var forskare vars experiment antivivisektions-s. 4

81.rörelserna i hela Europa åberopade i sin argumentation.s. 4

82.Under senare delen av 1800-talet kom användandet av olika typer avs. 4

83.narkos och bedövningsmedel, som eter och kloroform, att göra det möj-s. 4

84.ligt att vidta tidigare mer eller mindre omöjliga kirurgiska ingrepp pås. 4

85.människor. Utvecklandet av bedövnings- och narkosteknik gjorde ävens. 4

86.att många sorters tidigare plågsamma djurförsök kunde utföras smärtfritts. 4

87.under nedsövning, varefter djuren avlivades utan att ha känt smärta (s.k.s. 4

88.akutförsök). Neurologiska, farmakologiska och toxikologiska djurför-s. 4

89.sök har emellertid ibland syften som skulle störas om bedövningsmedels. 4

90.38s. 4

91.används. Numera är det främst denna typ av experiment och en del spe-s. 5

92.ciella, t.ex. långvariga, procedurer som är plågsamma för djuren.58s. 5

93.Inom medicinsk verksamhet är det inte alltid möjligt att dra en tydligs. 5

94.gräns mellan behandling och experiment. När nya metoder, procedurer,s. 5

95.operationer och preparat uppkommer måste de förr eller senare prövass. 5

96.på människor. Gränsen mellan att vidta ett humanexperiment och atts. 5

97.behandla en patient kan därför vara flytande.59 Misstänksamhet mots. 5

98.den medicinska forskningen och läkarnas tendens att ”leka Gud” kans. 5

99.sägas utgöra temat i de skönlitterära verken om Frankenstein (1818) avs. 5

100.M Shelley, om Dr Jekyll och Mr Hyde (1886) av R L Stevenson och oms. 5

101.dr Moreau (1896) av H G Wells.60s. 5

102.I Sverige angavs redan i 1744 och 1822 års provinsialläkarinstruktioners. 5

103.att läkare skulle göra sitt bästa för att hjälpa sina patienter. Varken dessas. 5

104.författningar eller någon av de allmänna läkarinstruktioner som fanns pås. 5

105.1800-talet innehöll emellertid några uttryckliga riktlinjer om patienter-s. 5

106.nas inflytande över vården.61 Elisabeth Rynning menar i avhandlingens. 5

107.”Samtycke till medicinsk vård och behandling” (1994) att patienten is. 5

108.äldre tider många gånger ansågs inkompetent att delta i de medicinskas. 5

109.besluten och att det dessutom ibland ansågs onödigt att inviga denne "is. 5

110.den medicinska vetenskapens mysterier”. Hon framhåller emellertid atts. 5

111.den grundläggande inställningen i svensk rätt alltid har varit att en män-s. 5

112.niska har rätt att själv bestämma huruvida hon vill ha sjukvård eller intes. 5

113.och att denna princip har kommit till uttryck främst genom att undan-s. 5

114.tagen från frivillighetsprincipen har lagfästs genom regler om medicinskas. 5

115.tvångsåtgärder. Behovet av regler om patientinflytande m.m. börjades. 5

116.dock uppmärksammas främst på 1970-talet.62s. 5

117.Medicinska åtgärder på människor utan deras samtycke konstituerars. 5

118.vanligen brott i form av misshandel, ofredande eller dylikt. Så fälldes dens. 5

119.ovannämnde norske spetälskeforskaren Hansen år 1880 till ansvar för atts. 5

120.39s. 5

121.ha ympat infekterat sekret i ögat på en frisk patient. Medicinska försöks. 6

122.på mer eller mindre socialt marginaliserade människor har emellertid intes. 6

123.alltid föranlett ansvarsutkrävande, ens när fråga har varit om skadligas. 6

124.experiment på beslutsinkapabla personer.63 Mer kontroversiella svenskas. 6

125.experiment torde - såvitt känt - i modern tid ha utförts endast genoms. 6

126.1940-talets s.k. Vipeholmsstudie om sambandet mellan karies och kol-s. 6

127.hydrater, som utfördes på psykiskt funktionshindrade personer.64s. 6

128.Med hänsyn till att de naturvetenskapliga kunskapernas utvecklings. 6

129.under 1900-talet förändrade hela samhället, är det föga förvånande atts. 6

130.naturvetenskaperna ibland ses som ideal för all vetenskaplig verksamhet.s. 6

131.Utifrån Thomas Kuhns i verket ”The Structure of Scientific Revolutions”s. 6

132.(1962) framlagda paradigmteori är det emellertid självklart att natur-s. 6

133.vetenskapliga forskare på samma sätt som samhällsvetare och humanisters. 6

134.är begränsade av sitt paradigm och väljer såväl problemställningar soms. 6

135.forskningsmetoder på grundval av traderingar av vad vederbörande tidi-s. 6

136.gare har lärt sig. Hur de naturvetenskapliga objekten uppfattas är utifråns. 6

137.Kuhns synsätt beroende av betraktarens förhandsinställning och denness. 6

138.intersubjektivt påverkbara förmåga att observera.65 Experimentella dis-s. 6

139.cipliner ses då alltså som beroende av tolkning på ett likartat sätt soms. 6

140.samhällsvetenskaperna. Den kritik mot vetenskapens förmåga till absoluts. 6

141.objektivitet som bl.a. Thomas Kuhn framställer är emellertid ofta svårs. 6

142.för praktiskt verksamma forskare att ta till sig och applicera i sin verk-s. 6

143.samhet. Istället domineras den naturvetenskapliga forskningstraditionens. 6

144.av logisk-empiriska metoder som syftar till intersubjektiv prövning ochs. 6

145.innefattar krav på neutralitet i förhållande till studieobjektet.66s. 6

146.40s. 6

Övergripande idéer och argumentation om

djurskydd

1.Inom kristendomen ansågs i äldre tider ibland att människan som en dels. 7

2.av den gudomliga skapelseplanen har en rätt att ”härska” över djuren ochs. 7

3.andra naturföreteelser. I motsats till t.ex. buddhistiska och hinduistiskas. 7

4.trosläror var den kristna teologin ursprungligen utpräglat antropocen-s. 7

5.trisk.67 Människans gudagivna herravälde över djur ansågs dock inte nöd-s. 7

6.vändigtvis vara oinskränkt. Av uppfattningen att människan som Gudss. 7

7.avbild hade rätt att härska över naturen följde nämligen en tes om atts. 7

8.mänskligheten hade ett ansvar för alla Guds skapelser och alltså en visss. 7

9.skyldighet att respektera och i vissa fall även vårda djur. Så anför Keiths. 7

10.Thomas i sitt verk ”Människan och naturen” (1988) att det i Storbritan-s. 7

11.nien under 1700-talet blev ”en acceptabel kristen doktrin” att ”alla med-s. 7

12.lemmar av Guds skapelse var berättigade till en hygglig behandling”.68s. 7

13.Den kristna kultursfären har emellertid alltid innefattat en mängd olikas. 7

14.meningsinriktningar om människans förhållande till djuren.69s. 7

15.Den i avsnitt 2.1 ovan nämnda empirism som fr.o.m. 1600-talet koms. 7

16.att prägla naturvetenskaperna byggde på en i huvudsak mekanisk syns. 7

17.på levande kroppar. Eftersom människokroppars fysiska funktioner ärs. 7

18.tämligen lika djurkroppars motsvarande funktioner skapade det meka-s. 7

19.niska förhållningssättet teologiska problem. De fysiska likheterna mellans. 7

20.människor och djur gjorde det nämligen möjligt att hävda att antingens. 7

21.saknade människor kanske odödlig själ eller också kanske djur på sammas. 7

22.sätt som människor hade själ och därmed möjligheter att nå evigt liv.s. 7

23.Den förstnämnda ståndpunkten var vid denna tid teologiskt oacceptabel.s. 7

24.Den senare ståndpunkten ansågs vanligen oacceptabel inte bara p.g.a.s. 7

25.den kristna antropocentrin, utan även eftersom det av den skulle ha följts. 7

26.ifrågasättanden av sådant som att människor åt djur och andra delar avs. 7

27.den agrara ekonomin.s. 7

28.41s. 7

29.René Descartes löste problematiken i att människor och djur har lik-s. 8

30.artad fysik genom att inordna djursynen i kristendomens traditionellts. 8

31.dualistiska skiljande mellan kropp och själ. Han hävdade att kroppen, soms. 8

32.var helt åtskild från och oberoende av själen, kunde betraktas som vilkens. 8

33.bit materia som helst. Djur kunde enligt denna uppfattning i avsaknads. 8

34.av själ ses som en sorts mekaniska, mer eller mindre känslo- och tanklösa,s. 8

35.materiaföreteelser.70 Ett djurs skrik vid fysisk skada var alltså detsammas. 8

36.som en osmord maskins gnissel. Denna djursyn var i princip en logisk kon-s. 8

37.sekvens av kristendomens dualism mellan kropp och själ. Den cartesianskas. 8

38.argumentationsmodellen medförde emellertid att skillnaden mellan hurs. 8

39.människor bör uppträda mot varandra jämfört med hur de bör uppträdas. 8

40.mot djur knöts till det faktum att människor i motsats till djur har ens. 8

41.själ. Därigenom kom de teologiska samt etiska och moraliska grundernas. 8

42.för skiljelinjen mellan människor och djur att inom stora delar av dens. 8

43.västerländska kultursfären knytas till ett relativt svårbevisat faktum i forms. 8

44.av den mänskliga själens existens.s. 8

45.Inom den empiriska forskningen följde redan på 1700-talet av Carls. 8

46.von Linnés systematiseringar att människan, homo sapiens, ur natur-s. 8

47.vetenskaplig synpunkt var en primat av en art som stod aporna nära.s. 8

48.Fr.o.m. senare delen av 1800-talet komplicerades skiljandet av människans. 8

49.från djuren ytterligare av Charles Darwins evolutionsteori.71 Om mans. 8

50.accepterar att människan inte bara är fysiskt lika utan faktiskt har utveck-s. 8

51.lats ur djuren, uppstår nämligen svårigheter att motbevisa uppfattningens. 8

52.att antingen saknar både människor och djur själ eller också har såväls. 8

53.människor som djur själ.72s. 8

54.Även om kristendomen var antropocentrisk och människan ansågs has. 8

55.rätt att i huvudsak härska över naturen har det i alla tider förts frams. 8

56.argument för att människor inte bör utsätta djur för onödigt lidande. Is. 8

57.ett historiskt perspektiv har det europeiska djurskyddet handlat främsts. 8

58.om att hindra människor från att agera på ett sätt som på längre sikt ärs. 8

59.skadligt för samhället i dess helhet. Så hävdades ofta att det var ekono-s. 8

60.miskt oansvarigt och därför förkastligt att nyttodjur utsattes för lidande.s. 8

61.Djurplågeri ansågs också olämpligt eftersom åsynen av ett djur som plå-s. 8

62.42s. 8

63.gades berörde människor illa och var förråande. Inte sällan hävdades atts. 9

64.barn som tilläts plåga djur som vuxna kunde antas komma att användas. 9

65.oberättigat våld mot svaga och skyddslösa människor. Hänsynen till djurs. 9

66.motiveras enligt dessa synsätt av argument som egentligen rör männi-s. 9

67.skors behov. Djurs levnadsförhållanden är enligt dessa s.k. samhällsnytto-s. 9

68.argument alltså av instrumentelit intresse och representerar inget eget,s. 9

69.intrinsikalt, rättsligt värde.73s. 9

70.En annan argumentationslinje för att samhället skall motverka att djurs. 9

71.far illa är det utilitaristiska hävdandet av att alla varelser som kan kännas. 9

72.smärta skall inkluderas i en generell målsättning att minimera summans. 9

73.av lidande i världen. Uppfattningen att djuren bör innefattas i en allmän-s. 9

74.giltig moralisk sfär grundlädes i slutet av 1700-talet genom att Jeremys. 9

75.Bentham i verket ”An Introduction to the Principles of Morals ands. 9

76.Legislation” (1789) ien fotnot innefattar djuren i sin lyckomaximerings-s. 9

77.teori.74s. 9

78.Enligt Benthams utilitarism är det inte fel att döda djur om det skers. 9

79.snabbt och smärtfritt. Djur har nämligen inte möjlighet att förutse ochs. 9

80.frukta sin död, och om deras död är till människans nytta blir slutsum-s. 9

81.man ur lyckomaximeringssynpunkt ett plustal. Enligt en del modernas. 9

82.utilitarister, som t.ex. Peter Singer, bör djur skyddas av rättsnormerna pås. 9

83.ungefär samma villkor som människor. Att åsamka ett djur smärta ochs. 9

84.lidande bör enligt vad Singer anför i bl.a. verket ”Animal Liberation”s. 9

85.(1974) inte vara tillåtet annat än om skälet för förfarandet är så tungts. 9

86.vägande att man lika gärna hade kunnat använda en människa för sammas. 9

87.ändamål.s. 9

88.Utilitarismen hör till de teleologiska, konsekvensetiska, teorierna. Fö-s. 9

89.respråkare för deontologiska, eller pliktetiska, moraluppfattningar ansers. 9

90.vanligen att utilitarismens vägande av varje situations totala för- ochs. 9

91.nackdelar gör en varelse skyddslös mot de anspråk som andra varelser kans. 9

92.43s. 9

93.ställa. Enligt deontologiska djurrättsuppfattningar måste det samhälleligas. 10

94.djurskyddet därför ske utifrån ett betonande av varje levande individss. 10

95.egenvärde. Detta förhållningssätt är vad som förespråkas av t.ex. Toms. 10

96.Regan i verket "The Case for Animal Rights” (1983). Uppfattningen atts. 10

97.varje kännande varelse har ett okränkbart egenvärde leder i allmänhet tills. 10

98.slutsatsen att människors och djurs intressen överhuvudtaget inte kans. 10

99.vägas mot varandra.s. 10

100.Inom den moderna, antispeciesistiska, djurrättsröreisen hävdas van-s. 10

101.ligen att fri- och rättigheter i någon bemärkelse tillkommer djur såväls. 10

102.som människor. Uppfattningen att alla varelser som har nått en viss med-s. 10

103.vetandenivå skall tillerkännas någon sorts rättskapacitet saknar dock äns. 10

104.så länge förankring i de västerländska rättstraditionerna.75 Även om djurs. 10

105.inte anses ha egentliga rättigheter är både samhällsnyttoargumenten ochs. 10

106.de utilitaristiska synsätten väl förankrade i en historisk kontext. De rätts-s. 10

107.liga bedömningarna av hur mycket lidande som ett djur lagligen kans. 10

108.utsättas för har emellertid alltid varit utformade så att olika intressens. 10

109.skall beaktas. Birgitta Forsman uppger i sin år 1992 framlagda veten-s. 10

110.skapsteoretiska avhandling att nyttoargument helt dominerar försvaret avs. 10

111.djurförsök samt att debatten om djurförsök inte är något ”nytt fenomen.s. 10

112.Speciellt är de etiska motiven inte nya. Många av de filosofiska argu-s. 10

113.menten för att visa hänsyn mot djur, som har framförts i modern tid, ärs. 10

114.kända sedan antiken”.76 Forsman sammanfattar några av de mer vanligts. 10

115.förekommande icke moraliserande påståendena för och emot djurförsöks. 10

116.enligt i huvudsak följande.77s. 10

117.- För att bekräfta eller förkasta naturvetenskapliga hypoteser måstes. 10

118.man göra experiment. Mot detta argument anförs ofta att det ärs. 10

119.verklighetsfrånvänt att tro att djurförsök, som ju vanligen försätters. 10

120.djuren i helt onaturliga tillstånd, kan ge en kunskap som egentligens. 10

121.endast kan härröra från kliniska studier av sjuka människor.s. 10

122.- De flesta av dagens diagnos- och behandlingskunskaper grundar sigs. 10

123.på kunskap från djurförsök. Mot detta argument anförs ofta att djur-s. 10

124.försök kan vara vilseledande och därigenom farliga, och att det ärs. 10

125.sociala och ekonomiska reformer som har förbättrat hälsotillståndets. 10

126.i västvärlden.s. 10

127.- Eftersom däggdjur är tämligen lika sinsemellan är djur bra forsk-s. 10

128.ningsmodeller, och i de avseenden som olika arter skiljer sig åt, kans. 10

129.44s. 10

130.det vara en särskild finess att välja ett visst djur som modell. Mots. 11

131.detta argument anförs ofta att djur är dåliga som modeller för män-s. 11

132.niskan, eftersom anatomi, fysiologi för att inte tala om psykologi,s. 11

133.skiljer sig mycket åt mellan olika species.s. 11

134.- Djurförsök är en dyr och besvärlig metod som aldrig skulle väljas oms. 11

135.det inte var nödvändigt utifrån kognitiva överväganden. Mot dettas. 11

136.argument anförs ofta att djurförsök väljs som metod av strukturellas. 11

137.skäl, genom att institutioner har tillgång till djurförsöksteknik ochs. 11

138.lär upp alla nya forskare i den djurförsöksorienterade tradition soms. 11

139.råder.s. 11

140.- Konkurrensen om forskningsmedel, kvalitetskontrollen av forsknings. 11

141.och granskningen av medicinska artiklar är så hård att slarvig ochs. 11

142.onödig djurförsöksforskning inte kan bedrivas. Mot detta arguments. 11

143.anförs ofta att många djurförsök görs slarvigt och tillkommer baras. 11

144.för att artiklar med forskningsresultat skall kunna publiceras. Forsman anför att argumentation om djurförsök vanligen är inkongruent genom att argument ”på det etiska planet bemöts med argument på det vetenskapliga och vice versa”, något som medför att meningsskiljaktigheterna sällan struktureras på det sätt som fordras för att en rationell debatt skall kunna äga rum.78 Det djurförsöksetiska prövningssystemet kan enligt henne emellertid inte diskuteras konstruktivt vare sig genom att de som anser att försök behövs avstår från att debattera etiska spörsmål eller genom att de som är emot försök riktar kritik mot varje förfarande. Ett sådant argumentationsupplägg medför enligt Forsman nämligen att de som utför djurförsök bedriver sin verksamhet som vanligt, samtidigt som diskussioner förs uteslutande av dem som helst vill förbjuda all djur-s. 11

145.försöksverksamhet .79s. 11

Djursyn och djurskyddsrörelser

1.De första djurskyddsrörelserna har sitt ursprung i Storbritannien, därs. 11

2.man på samma sätt som i Sverige numera odlar uppfattningen att djurvänlighet är ett nationellt särdrag för det egna landet. Under 1500- ochs. 11

3.1600-talen ansågs engelsmän emellertid inte alls vara allmänt präglade avs. 11

4.djurvänlighet, utan tvärtom var de kända bl.a. för det idoga arrangerandets. 11

5.av djurhetsningar. Den moderna, humanistiskt präglade, anglosachsiskas. 11

6.djursynen förefaller ha förankrats som intellektuell idé inom den engel-s. 11

7.45s. 11

8.ska medelklassen under 1700-talet. Uppfattningen att likgiltighet införs. 12

9.djurs lidande är någonting som utmärker det av Cartesianismen präg-s. 12

10.lade latinska kulturarvet tycks ha spridits bland engelsmännen först pås. 12

11.1800-talet.80s. 12

12.I Keith Thomas verk ”Människan och naturen” (1988) anförs följande.s. 12

13.På kontinenten gav den cartesianska synen på djur upphov till omfat-s. 12

14.tande akademiska diskussioner och det är ”ingen överdrift att beskrivas. 12

15.den som en central fråga för de intellektuella i sexton- och sjuttonhund-s. 12

16.ratalets Europa”. Även om det i England fanns en viss klyfta mellan dens. 12

17.folkliga och den akademiska synen på djur var det få akademiker som vars. 12

18.okritiska anhängare av den cartesianska uppfattningen.81 Enligt Thomass. 12

19.hyste vanligt folk utan djupare analyser samma uppfattning som mer-s. 12

20.parten av de brittiska intellektuella, nämligen att det var orimligt att ses. 12

21.djuren som maskiner.82s. 12

22.I Storbritannien inleddes på 1700-talet en samhällsdebatt om djur-s. 12

23.skydd, som i början av 1800-talet utmynnade i förslag om lagstiftning förs. 12

24.att förhindra grymhet mot djur. En lag mot djurplågeri antogs år 1822.83s. 12

25.Denna lag, den s.k. Martins Act efter upphovsmannen Richard Martin,s. 12

26.har inom historieforskningen vanligen ansetts ingå i en allmän humani-s. 12

27.seringskampanj som även riktade sig mot tortyr, dödsstraff och slaveri.84s. 12

28.Den engelska djurskyddsrörelsen hade p.g.a. förekomsten av en generells. 12

29.enskild åtalsrätt (”common enforcers law”) redan under tidigare delens. 12

30.av 1800-talet möjlighet att väcka talan mot misstänkta djurplågare.85 Pås. 12

31.1830-talet väcktes i genomsnitt ca 130 sådana åtal på år. Denna siffras. 12

32.hade på 1870-talet ökat till ca 2.300 åtal per år.86s. 12

33.På 1860-talet började den engelska djurskyddsrörelsen att på allvars. 12

34.intressera sig för de naturvetenskapliga djurförsöken. Everett Mendelsohns. 12

35.menar att en av anledningarna till att det i just 1800-talets Storbritan-s. 12

36.nien uppstod en agiterad djurförsöksdebatt är att det där fanns traditio-s. 12

37.ner av ideologisk och institutionell mångfald istället för den konservativas. 12

38.46 centralisering som präglade t.ex. Frankrike och Tyskland. Mendelsohn anför dessutom att det i Storbritannien fanns en bred demokratisk och humanitär reformrörelse, som för många inom medelklassen kom att innefatta idéer om djurskydd.87 De engelska antivivisektionsföreningarna fick snabbt ett visst inflytande, delvis p.g.a. att en del medlemmar var socialt väletablerade personer med politiska kontakter. Ar 1876 antogs en lag som reglerade djurförsöksverksamhet, Cruelty to Animals Act, som i vissa avseenden kom att bli en förebild för antivivisektionsrörelserna i andra länder.88s. 12

39.Innehållet i Cruelty to Animals Act, som spelade en ganska väsentlig roll i den svenska debatten, var i huvudsak följande. Plågsamma djurförsök fick utföras endast för att göra det möjligt att åstadkomma nya upptäckter som förbättrade den fysiologiska vetenskapen eller kunde bidra till att lindra smärta eller rädda eller förlänga mänskligt liv. Experiment fick inte företas i undervisnings- eller övningssyfte annat än efter speciellt tillstånd. Den som utförde plågsamma djurförsök skulle dessutom alltid ha ansökt om och beviljats licens för varje experiment. Såvitt det inte fördärvade syftet med experimentet skulle djuret under försöket vara bedövat och dödas så snart som möjligt, om smärtan bestod efter försöket. Användande av curare var förbjudet.89 Hundar, katter, hästar, åsnor och mulor fick inte utsättas för smärtsamma försök annat än om det var omöjligt att göra försök med mindre djur.90s. 13

40.Enligt den nutida forskningen om 1876 års lag var dess främsta effekt att djurförsöksverksamheten kom att omfattas av formella regler. Om lagen alls hämmade förekomsten av plågsamma djurförsök är däremot tveksamt. Procedurerna med tillstånd, licenser och kontroll kom nämligen i praktiken att behärskas av referensgrupper bestående av vetenskapsmän, som var generösa med att tillåta försök.91s. 13

41.I Sverige var den boströmianske filosofidocenten Adolf Leonard Nordvall en förgrundsfigur inom djurskyddsrörelsen.92 Nordvall, som huvud-s. 13

42.47s. 13

43.sakligen var verksam som lektor i Strängnäs, har karakteriserats som ”dens. 14

44.svenska djurskyddsrörelsens främste teoretiker och ideolog under 1800-s. 14

45.talet”. Hans samhällssyn präglades av religiös idealism. Enligt honoms. 14

46.rådde ingen tvekan om att djuren var till för människans nytta. Dennas. 14

47.nytta bestod enligt Nordvall emellertid främst i att djuren kunde läras. 14

48.människorna att uppträda rättrådigt och barmhärtigt mot dem som vars. 14

49.skyddslösa.93s. 14

50.Sveriges första djurskyddsförening var det i Göteborg år 1869 grun-s. 14

51.dade Sällskapet för Småfåglarnes Vänner. Påföljande år bildades dock pås. 14

52.initiativ av Nordvall en mer allmänt inriktad förening i form av Svenskas. 14

53.Allmänna Djurskyddsföreningen. Ar 1882 bildades Nordiska Samfundets. 14

54.till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet (NSMPD).94s. 14

55.Som har nämnts i avsnitt 1.3 ovan har Karin Dirke i den idéhisto-s. 14

56.riska avhandlingen ”De värnlösas vänner” (2000) undersökt den svenskas. 14

57.djurskyddsrörelsens uppkomst och verksamhet från senare delen avs. 14

58.1800-talet fram till år 1920. Även om det förekom att småfåglar, fiskars. 14

59.och skaldjur omhuldades sysslade sekelskiftets djurvänner enligt hennes. 14

60.främst med frågor som rörde domesticerade däggdjur. På samma sätt soms. 14

61.i Storbritannien var det i Sverige hästar och hundar som hade högst statuss. 14

62.av husdjuren.95 Karin Dirke menar att det fanns två kriterier för att etts. 14

63.djur skulle tillmätas betydelse för ”1800-talets djurvänner. För det förstas. 14

64.måste djuret vara aktuellt. Det måste vara synligt i samhället — antingens. 14

65.rent konkret på gatorna eller i debatten. För det andra måste djuret has. 14

66.en symbolvärld och denna måste vara positivt laddad. Ett tydligt exempels. 14

67.är hästen. Hästen var, som tidigare visats, ett i allra högsta grad aktuellts. 14

68.djur. Den var rent konkret synlig på gator och torg. Hästen hade också ens. 14

69.mycket positivt laddad symbolvärld. Hästen, även den enklaste bryggar-s. 14

70.kamp, omgavs med föreställningar om ädelhet, mod och liknande.”96s. 14

71.Enligt Karin Dirke omstöptes de filosofiska argumenten för djurskydds. 14

72.i samhällsdebatten till dels identifikationsargument, dels nyttoargument.s. 14

73.Enligt den s.k. identifikationsargumentationen var det djuret som själv-s. 14

74.ständigt subjekt som skulle skyddas. En effekt av identifikationsargumen-s. 14

75.48s. 14

76.tationen var att djur som hade en negativ symbolvärld, som vargar ochs. 15

77.råttor, inte ansågs skyddsvärda.97 Den s.k. nyttoargumentationen utgicks. 15

78.enligt Dirke däremot från att djur inte var rättsliga eller moraliska sub-s. 15

79.jekt, utan kunde vara till praktisk och moralisk nytta för människorna,s. 15

80.varför det fanns fördelar med att behandla djuren väl.98 Dirke anför vida-s. 15

81.re. Argumenten för djurskydd kunde ”hämtas ur två helt olika filosofiskas. 15

82.traditioner som utgjorde den intellektuella bakgrunden till dem. A enas. 15

83.sidan finns den idealistisk-rationalistiska filosofin med A. L. Nordvall soms. 15

84.djurskyddets främste representant. I denna strömning är avståndet mel-s. 15

85.lan djur och människor centralt. Det är själva grunden för att de skyddas.s. 15

86.Människans överhöghet gör henne ansvarig för djurens välbefinnande”.s. 15

87.Ä andra sidan fanns ”en motsatt strömning, baserad på empirisk-sensua-s. 15

88.listisk filosofi med företrädare som John Locke och Jeremy Bentham. Härs. 15

89.betonas djurens likhet med människan. Likheten är det basala skälet tills. 15

90.att djuren bör skyddas. Man markerar att det mellan människor och djurs. 15

91.enbart existerar en gradskillnad, inte en artskillnad.”99s. 15

92.Trots sambanden mellan djurskyddsfrågan och olika filosofiska tesers. 15

93.var intresset för djurs välbefinnande väl förankrat hos den moralfiloso-s. 15

94.fiskt oskolade lantbruksbefolkningen. Så uppger Niklas Cserhalmi atts. 15

95.han inte har hittat några indikationer ”som visar på någon kulturellt ellers. 15

96.klassmässigt betingad splittrad djursyn. Istället indikerar beläggen en förs. 15

97.mig förvånansvärt homogen inställning till djur i södra Sverige 1860—s. 15

98.1925. Jag ser ingen markant skillnad mellan de lagstiftande eliterna ochs. 15

99.den folkliga uppfattningen kring lantbrukets djur.” Sammantaget visars. 15

100.Cserhalmis forskning att behandlingen av och synen på djur utforma-s. 15

101.des i möten mellan empati med djuren och produktionskraven, att lant-s. 15

102.bruksarbetare och annat s.k. vanligt folk ofta gav uttryck för spontants. 15

103.medlidande med djur som for illa samt att det är uppenbart felaktigts. 15

104.att det var den välutbildade borgerligheten i städerna som uppfann ochs. 15

105.sedan hos den obildade allmänheten implementerade idéerna om djur-s. 15

106.skydd.100s. 15

107.49s. 15

108.De svenska djurskyddsföreningarna blev snabbt etablerade i samhället,s. 16

109.något som till viss del torde ha berott på att det - som Cserhalmis forsk-s. 16

110.ning visar - fanns ett inte obetydligt och folkligt väl förankrat intresse förs. 16

111.djurskydd redan före föreningarnas uppkomst.101 Så började en krimi-s. 16

112.nalisering av djurplågeri att debatteras i riksdagen redan under tidigares. 16

113.delen av 1840-talet, dvs. mer än 20 år före det att en egentlig djurskydds-s. 16

114.rörelse uppstod. Djurskyddsfrågan stöddes i Sverige, på samma sätt soms. 16

115.i Storbritannien, av personer över hela det politiska fältet. Personer som,s. 16

116.av sinsemellan helt skilda skäl, förespråkade djurskydd fanns alltså blands. 16

117.både högern, vänstern och liberalerna.102s. 16

118.50s. 16

Den svenska djurskydds-

lagstiftningens historiska

bakgrund

Reglerna om djurplågeri år 1857 och

1880-talets vivisektionsdebatt

Förbudet mot djurplågeri år 1857

1.I 1734 års lag stadgades i 22 kap. 2 § byggningabalken skadestånds- ochs. 3

2.bötesansvar för den som ”med vilja” sargade annans fä. Första gångens. 3

3.som djurskydd i modern bemärkelse debatterades i riksdagen var års. 3

4.1844. Detta år framställdes en motion i adelsståndet om straffansvar vids. 3

5.böter för personer som ”genom hugg och slag, svält eller annan vanvårds. 3

6.misshandlar så kallade husdjur af hvad art de vara måtte”.103 I motionens. 3

7.anfördes att Sveriges avsaknad av ett generellt förbud mot misshandel avs. 3

8.egna djur torde bero på att man i allt för hög grad litade på att egenintres-s. 3

9.set skulle förmå folk att behandla sina djur väl. I praktiken var det enligts. 3

10.motionären emellertid inte ovanligt att åkare behandlade sina dragdjurs. 3

11.illa, t.ex. genom att selbrutna hästar tvingades dra tunga lass, trots des. 3

12.ekonomiska intressen som talade för att hästar skulle behandlas väl.104s. 3

13.Motionen remitterades till LU, som anförde. I och för sig inträffades. 3

14.det inte sällan att ett djurs ägare ”af lättsinne eller öfverilning oskäligts. 3

15.misshandlar detsamma; likaväl och som, med afseende å dels den olikas. 3

16.stränghet, hvarmed serskilda djur måste behandlas för att bringas till lyd-s. 3

17.nad, och dels de serskilda förhållanden, som, under deras begagnande,s. 3

18.kunna förekomma och göra åsidosättandet af vanlig skonsamhet ursäktlig,s. 3

19.det synes nära nog omöjligt att, utan äfventyr af misstag, kunna genoms. 3

20.en lag bestämma den gräns, i afseende på kreaturs behandling, vid hvarss. 3

21.öfverskridande en egare skulle anses till brottmåls-ansvar förfallen; så ochs. 3

22.enär correctivet emot omförmälde förhållande dessutom måste sökas i ens. 3

23.51s. 3

24.högre sedlighetskänsla, hvars väckande ej utgör föremål för brottmåls-s. 4

25.lagstiftningen” menade LU att motionen inte borde föranleda någons. 4

26.åtgärd.105s. 4

27.LU avvisade alltså motionen av rättssäkerhetsskäl samt eftersom dets. 4

28.saknades kriminalpolitiska skäl att slå vakt om den ”högre sedlighets-s. 4

29.känslan”. Reservationsvis anfördes emellertid i utskottet att Sverige pås. 4

30.detta område låg efter den internationella rättsutvecklingen, att det följdes. 4

31.av både kristendomen, den allmänna moralen och ”den sanna humani-s. 4

32.teten” att djur borde skyddas samt att lagstiftning mot djurplågeri i sigs. 4

33.skulle få en önskvärd moralbildande funktion.106s. 4

34.Debatten om en kriminalisering av djurplågeri återkom år 1857 genoms. 4

35.motioner i både adels-, präste- och bondeståndet. I samtliga motioners. 4

36.fördes mer eller mindre omfattande argumentation om behovet av atts. 4

37.skydda hästar och andra dragare från djurplågeri genom svält, över-s. 4

38.ansträngning och olika typer av fysisk misshandel.107 Motionerna remit-s. 4

39.terades till lagutskottet, i vars betänkande följande anfördes.108s. 4

40.Misshandling av djur ”böra beläggas med straff. Icke som skulle vi förs. 4

41.det närvarande helt och hållet sakna straff derå, ty i Byggninga-Balkenss. 4

42.22 kapitel stadgas redan ansvar å den som ’sargar annans fa; men dettas. 4

43.stadgande har uppenbarligen endast till mål att förekomma skada å hvads. 4

44.annan tillhörer. Sker nemligen ej skada, kan något ansvar icke komma is. 4

45.fråga. Grymhet i behandlingen af kreatur vittnar dock om ett rått ochs. 4

46.omenskilig sinne, hvaraf, om det lemnas otygladt, de vådligaste utbrotts. 4

47.äro att befara. Den sårar den bättre hos menniskan inneboende käns-s. 4

48.lan och är oförenlig med mildare seder. Derföre halva ock andra länderss. 4

49.lagstiftare betraktat sådan grymhet såsom en brottslig yttring af menni-s. 4

50.skans frihet och följdaktligen upptagit den bland straffbara handlingar. Is. 4

51.Norrige har man redan länge haft straff derå; och innevarande år är en lags. 4

52.i samma syftning jemväl antagen i Danmark.s. 4

53.Att här i landet älven är behof af en sådan lag, derom lemnar, tyvärr,s. 4

54.dagliga erfarenheten bevis. Redan vid 1844 års riksmöte väcktes ock frågas. 4

55.om en dylik lag. Frågan föll emellertid på den grund, bland annat, atts. 4

56.man fruktade, att icke med nog tydlighet kunna uppdraga den gräns, dås. 4

57.den måttliga, ofta nödiga agan, kunde anses öfvergå till straffbar miss-s. 4

58.handling. Men i detta likasom i flere andra likartade fall kan lagstiftares. 4

59.blott uttala den allmänna regeln, hvars tillämpning på konkreta fall måstes. 4

60.52 öfverlemnas åt domaren. Honom tillhör att urskilja huruvida djuret blifvit handteradt på ett förnuftigt sätt eller om icke ändamålet kunnat vinnas genom andra, känslan ej upprörande medel.”s. 4

61.LU pekade alltså på att Sverige på detta område låg efter bl.a. Norge och Danmark i utvecklingen samt framhöll att rättstillämpningen i enskilda fall normalt sett alltid ankom på domstolarna, varför rättsosäkerhet p.g.a. oklara fall aldrig helt kunde undvikas. Dessutom framhöll LU att grymhet mot djur var en sedlighetssårande företeelse, som om den ”lemnas otygladt” kunde utmynna i brott mot människor. Utskottet noterade således det både moraliska och samhällsnyttiga i att kriminalisera djurplågeri.s. 5

62.Flertalet motionärer menade att en ny straffbestämmelse borde röra behandlingen av husdjur. I en av motionerna anfördes emellertid att den ”som på ett rått sätt misshandlar djur och derigenom väcker förargelse” borde dömas till böter från en t.o.m. femtio daler.109 LU ansåg att det nya straffbudet borde avse såväl ”egna som andras kreatur, d. v. s. alla de djur som man i hemmet vårdar. De kunna benämnas hus- eller hemdjur: och på så sätt har Utskottet sökt medla emellan de väckta förslagen i denna del”. LU:s betänkande bifölls av hela riksdagen och den nya lagbestämmelsen fick följande lydelse.110s. 5

63.Visar någon i behandling af egna eller andras kreatur uppenbar grymhet; straffes med böter från och med Fem till och med Etthundra Riksdaler Riksmynt.s. 5

64.Vid antagandet av 1864 års strafflag fördes djurplågeribrottet i samband med Högsta domstolens granskning över till 16 kap. 18 § i den allmänna strafflagen. Justitieråden menade att djurplågeri, på samma sätt som bestämmelserna om dobbleri och fylleri, visserligen egentligen hörde till ”så kallad polis-lag, ej allmän strafflag”, men att någon skarp gräns knappast kunde dras ”emellan polisbrott och andra förbrytelser”.111 Eftersom syftet med nyssnämnda straffbestämmelser var ”upprätthållande af hvad man förstår med allmän sedlighet” var det enligt dem lämpligt atts. 5

65.inordna såväl fylleri och dobbleri som djurplågeri i 18 kap. om sedlig-s. 5

66.hetsbrott.112s. 5

67.53s. 5

Debatten om Vivisektion på 1880-talet

1.År 1881 debatterades den s.k. vivisektionsfrågan för första gången i riks-s. 6

2.dagen. Av den motion som låg till grund för debatten, mot. AK 1881:100,s. 6

3.framgick att motionären hade inspirerats av skriften ”Nyare aktstycken is. 6

4.vivisektionsfrågan”.113 Följande anfördes i motionen.s. 6

5.Forskare utsatte ibland djur för synnerligen grymma försök. Huruvidas. 6

6.Vivisektion verkligen medförde några medicinska framsteg var oklart.s. 6

7.Dessutom var plågsamma djurförsök en omoralisk företeelse, som avtrub-s. 6

8.bade forskarna känslomässigt. Även om det inte var möjligt att påvisa atts. 6

9.de svenska forskarna sysslade med lika upprörande försök som de utländ-s. 6

10.ska fysiologerna, så lagstiftade man främst för att hindra en oönskads. 6

11.framtida utveckling. Djurförsök var ”sjukliga utväxter på den vetenskap-s. 6

12.liga forskningen” och borde antingen förbjudas eller åtminstone genoms. 6

13.lagstiftning ”underkastas behörig inskränkning och kontroll”. Eftersoms. 6

14.det troligen inte gick att genomdriva ett förbud, borde åtminstone beslu-s. 6

15.tas att försök skulle få äga rum uteslutande under ledning och tillsyns. 6

16.av högskolepersonal och endast under fullständig bedövning, eventuellts. 6

17.åtföljt av avlivning.114s. 6

18.Motionen remitterades till LU, som menade att en lagreglering av djur-s. 6

19.försöksverksamhet inte kunde ske förrän frågan hade utretts av Kungl.s. 6

20.Maj:t, dvs. regeringen.115 Riksdagen beslöt att det skulle utredas huruvidas. 6

21.Vivisektion borde förbjudas eller inskränkas. Yttranden inhämtades fråns. 6

22.universiteten i Uppsala och Lund, Karolinska institutet samt från Veten-s. 6

23.skapsakademien och Veterinärinstitutet i Stockholm. I dessa yttrandens. 6

24.framhölls bl.a. att begränsningar av de fysiologiska och medicinska forsk-s. 6

25.ningsmetoderna skulle medföra att dessa vetenskapsgrenar tynade bort,s. 6

26.att de svenska forskarna aldrig ägnade sig åt den typ av experiment soms. 6

27.t.ex. Bernard, Magendie och Mantegazza hade utfört,116 att samtliga djurs. 6

28.som användes i den utsträckning som var möjligt bedövades samt att des. 6

29.djur som användes till djurförsök var ett försvinnande fåtal jämfört meds. 6

30.de hundratusentals djur som varje år utsattes för lidande i samband meds. 6

31.t.ex. jakt, fiske, slakt och kastreringar. I Uppsalas medicinska fakultetss. 6

32.utlåtande påpekades att fysiologerna m.fl. i Uppsalas och Karolinska insti-s. 6

33.tutets laboratorier under ett år använde ca 1.000 grodor, ett 70-tal kaniners. 6

34.54 och ett par hundar i experiment som kunde rubriceras som plågsamma, varvid flertalet djur var bedövande. Regeringen inhämtade yttrande även från Svenska djurskyddsföreningen, som ansåg att försöksverksamhet i vart fall borde regleras. Våren 1882 beslöt regeringen emellertid att på grundval av de vetenskapliga institutionernas information lämna frågan utan åtgärd.117 Två år därefter, våren 1884, framställdes motioner både om skärpning av djurplågeribrottet och om lagreglering av Vivisektionen. I motionen om djurplågeribrottet, FK 1884:10, anfördes följande.s. 6

35.Eftersom endast ”egna och andras djur” omfattades av straffskyddet i 18 kap. 16 § SL var både husdjur som tillfälligtvis var utan ägare och vilda djur ”uteslutna från all barmhertighet och hemfallna åt menniskors godtyckliga grymhet”. Straffbudet borde därför omfatta alla ”djur”. Vidare var rekvisitet ”uppenbar grymhet” alltför inskränkt och otydligt med hänsyn till att misshandel av djur ofta begicks genom vanemässig vårdslöshet. Enligt motionären borde därför en lag om misshandling av djur utarbetas, enligt vilken det skulle vara straffbart att visa uppenbar grymhet i behandlingen av djur enligt en specifik uppräkning i olika punkter ”eller på liknande sätt”. Den specifika uppräkningen omfattade bl.a. misshandel, överansträngning, stympning, onödigt plågsam slakt, transport i trånga burar, vissa jaktmetoder och underlåtenhet att utfordra instängda djur.118s. 7

36.I sitt av riksdagen antagna betänkande anförde LU. Uttrycket egna eller andras kreatur avsåg ”icke endast husdjuren, utan åtminstone äfven sådana vilda djur, som, fångade eller tämda, någon tid tillhört en person;s. 7

37.och domstolarne i allmänhet lära jemväl vid tolkning af stadgandet ansett,s. 7

38.att en person, som fångat ett vildt eller satt sig i besittning af ett herrelösts. 7

39.djur, i och med fångandet eller besittningstagandet varit att betrakta såsoms. 7

40.blifven egare till djuret och alltså kunnat straffas äfven för sådan gryms. 7

41.behandling af detsamma, som egt rum omedelbart derefter”. Att ersättas. 7

42.uttrycket ”egna eller andras kreatur” i 18 kap. 16 § SL med ”djur” vores. 7

43.alltså onödigt. På ett likartat sätt vore det onödigt att kriminalisera avs. 7

44.motionären uppräknade förfaranden, eftersom åtminstone svårare fall avs. 7

45.de beskrivna företeelserna redan omfattades av 18 kap. 16 § SL. Ett ”dylikts. 7

46.uppräknande, hvilket svårligen kan blifva fullständigt” kunde dessutoms. 7

47.lätt ”gifva anledning till den åsigt, att öfvriga icke uppräknade sätt förs. 7

48.misshandel vore straffria”. Dessutom var det "i alla händelser en hos dets. 7

49.uppväxande slägtet inplantad och med åren allt mer utvecklad känsla afs. 7

50.55s. 7

51.hvad religion och sedlighet” krävde som var det enda ”fullt verksammas. 8

52.korrektivet mot grymhet mot djur”.119s. 8

53.I motionen AK 1884:72 om lagreglering av vivisektioner anfördess. 8

54.följande. Efter 1881 års riksdagsdebatt hade Kungl. Maj:t förklarat atts. 8

55.det för närvarande saknades anledning att vidare utreda om Vivisektions. 8

56.borde lagregleras. Detta ställningstagande grundade sig på uppfattningens. 8

57.att ganska få vivisektioner ägde rum. Förhållandena hade emellertid för-s. 8

58.ändrats, eftersom Karolinska institutet nu planerade att bygga en källa-s. 8

59.re för förvaring av försöksdjur och alltså ”tycktes ämna att i stor skalas. 8

60.grunda den fysiologiska forskningen på vivisektioner eller, med andras. 8

61.ord på plågsamma försök på lefvande djur”. Vivisektionsfrågan i Sveriges. 8

62.var ”således på väg att inträda i ett nytt skede”. Enligt motionären bordes. 8

63.riksdagen därför med 1876 års Cruelty to Animals Act som förebild låtas. 8

64.utarbeta en lag angående plågsamma djurförsök.120s. 8

65.LU anförde. Motionären grundande sitt förslag i princip uteslutandes. 8

66.på uppfattningen att Karolinska institutet avsåg att utöka sin djurför-s. 8

67.söksverksamhet. Enligt vad utskottet hade blivit upplyst om ”är emel-s. 8

68.lertid förhållandet icke sådant, som motionären förmenat, eller att helas. 8

69.källarevåningen i nämnda hus skall inredas till dylika förvaringsrum.s. 8

70.Endast några få sådana, hvilka vid en vetenskaplig anstalt af den art, soms. 8

71.Karolinska mediko-kirurgiska institutet, ju alltid måste finnas, äro afsed-s. 8

72.da att i källarevåningen inrymmas”. P.g.a. denna information, och meds. 8

73.beaktande av Kungl. Maj:ts beslut år 1882, ansåg LU att motionen intes. 8

74.borde föranleda någon åtgärd,121 vilket riksdagen instämde i.s. 8

75.Den sista gången som vivisektionsfrågan debatterades i riksdagen unders. 8

76.1800-talet var år 1888. Då framställdes en motion, i vilken anfördes.s. 8

77.Uppfattningarna om huruvida Vivisektion var moraliskt förkastlig ochs. 8

78.onyttig eller i vart fall umbärlig för den fysiologiska forskningen var "i högs. 8

79.grad skiljaktiga” hos ”den bildade allmänheten”. Vissa saker kunde mans. 8

80.emellertid vara ense om, ”nemligen: l:o) att, då dessa försök innefattas. 8

81.ett djurplågeri af det mest pinsamma slag, sådana aldrig böra företagass. 8

82.utom för synnerligen vigtiga ändamål; 2:o) att all onödig pina för för-s. 8

83.söksdjuren bör sorgfälligt undvikas; och 3:o) att då dylika offer på veten-s. 8

84.skapens altare anses oundgängliga, man bör noga draga försorg derom,s. 8

85.att den största möjliga fördel må genom dem komma vetenskapen ochs. 8

86.56 läkarekonsten till godo.” Alltså var det uppenbart att Vivisektionen borde lagregleras i såväl ”vetenskapens eget intresse” som för att minska antalets. 8

87.onödiga försök.122 LU anförde.s. 9

88.Frågan om vivisektionsverksamhet borde lagregleras hade utretts ochs. 9

89.debatterats åren 1881 och 1884. För att vidga sin kännedom i ämnets. 9

90.hade utskottet nu tagit del av både ett omfattande skriftligt material ochs. 9

91.muntlig information från företrädare från såväl fysiologin som Nordiskas. 9

92.samfundet till bekämpandet af det vetenskapliga djurplågeriet. Enligts. 9

93.”alla sakkunniges sammanstämmande omdöme” fordrade den medicinskas. 9

94.forskningens framåtskridande ibland djurförsök. ”Vid sådant förhållandes. 9

95.kan ju icke förnekas, att här förefinnes ett förnuftigt ändamål af ganskas. 9

96.hög betydelse, gällande å ena sidan vetenskapens utveckling, å andra des. 9

97.vetenskapliga rönens tillämpning å den praktiska medicinen i dess olikas. 9

98.grenar. Men derför får likväl försöksdjurens lidande icke förbises.” För atts. 9

99.frågan skulle kunna bedömas annorlunda nu jämfört med tidigare krävdess. 9

100.enligt LU dock att någon typ av helt nya uppgifter skulle ha framkommit.s. 9

101.Några nya uppgifter förelåg emellertid inte och dessutom hade vetenska-s. 9

102.pen enligt LU:s uppfattning sedan år 1884 ”gjort ytterligare framsteg, förs. 9

103.hvilka den i väsentlig mån har att tacka den s.k. Vivisektionen, äfvensoms. 9

104.att de förbättrade instrument, operationsmetoder och bedöfningsmedel,s. 9

105.som på senare tider kommit i bruk, bidragit till minskning af försöksdju-s. 9

106.rens lidanden”. Eftersom "hvarje lagstiftning i detta ämne, och i synner-s. 9

107.lighet en sådan som den i motionen föreslagna måste ofördelaktigt inverkas. 9

108.på vetenskapens utveckling”, hemställde ett enigt LU att motionen intes. 9

109.skulle föranleda någon åtgärd, vilket också blev riksdagens beslut.123s. 9

Djurskyddslagstiftning under 1900-talets första decennier

1.Efter 1888 års riksdagsdebatt försvann djurförsöksfrågan tillfälligt fråns. 9

2.den politiska agendan. Är 1890 höjdes emellertid maximistraffet i 18 kap.s. 9

3.16 § SL till böter 500 kr och fr.o.m. mitten av 1890-talet framställdess. 9

4.nästan varje år förslag till riksdagen om olika förstärkningar av djurskyd-s. 9

5.det. Flertalet av dessa förslag avvisades av såväl LU som riksdagen.124 Års. 9

6.1900 bifölls dock en proposition som gjorde det möjligt att döma tills. 9

7.fängelse i högst sex månader för djurplågeri begånget under synnerligens. 9

8.57s. 9

9.försvårande omständigheter.125 En år 1900 framställd motion om lag-s. 10

10.reglering av Vivisektionen föranledde däremot inga åtgärder. I motionens. 10

11.anfördes.s. 10

12.I rättvisans och humanitetens namn borde barmhärtighet visas ”des. 10

13.arma djur” som ”årligen i hundra-, ja i tusental marteras för s.k. veten-s. 10

14.skapliga syften”. Trots att det förekom åtskilliga plågsamma djurförsök is. 10

15.Sverige var Vivisektion här inte underkastad den typ av offentlig kontrolls. 10

16.som hade införts i England och Danmark. De ”gräsliga” försöken var urs. 10

17.vetenskaplig synpunkt onödiga och missvisande, eftersom de - ofta mot-s. 10

18.sägelsefulla - resultaten inte var applicerbara på människor. Som en följds. 10

19.av att läkarna började bli alltmer medvetna om att djurförsök inte tillför-s. 10

20.de kunskaper om människokroppen ”har man nu börjat äfven vivisekeras. 10

21.menniskor”. Så hade det enligt motionären förekommit att läkare ympats. 10

22.sjukdomar i tidigare friska patienter samt att experiment hade utförts pås. 10

23.barn i brist på kalvar. I motionen föreslogs bl.a. att endast vissa offentligas. 10

24.institutioner skulle få syssla med vivisektioner, att bedövningsmedel alltids. 10

25.skulle användas samt att försök i undervisningssyfte liksom användandes. 10

26.av curare skulle förbjudas.126s. 10

27.LU anförde. Motionen byggde på behjärtansvärda idéer som vars. 10

28.”egnade att ingifa den största sympati” hos alla sunda människor. Mångas. 10

29.av de medicinska framsteg som hade gjorts på senare år hade emellertids. 10

30.”säkerligen aldrig vunnits utan försök på lefvande djur, och om vetenska-s. 10

31.pen får fortgå, utan att beröfvas erforderliga undersökningsmöjligheter,s. 10

32.ställer densamma allt fler sådana medel i utsigt.” Djurförsök på kreaturs. 10

33.som innebar lidande som inte kunde ”tillfyllestgörande försvaras af någots. 10

34.förnuftigt ändamål” omfattades redan av 18 kap. 16 § SL. Djur soms. 10

35.däremot inte ansågs som ”kreatur” omfattades ju inte av djurplågeribrot-s. 10

36.tet och kunde därför inte rimligtvis omfattas av en vivisektionslagstift-s. 10

37.ning. Visserligen kunde inte ”vetenskapen mer än andra verksamheter”s. 10

38.ha anspråk ”på att få undandraga sig erforderlig offentlig kontroll”.s. 10

39.Eftersom inga nya förhållanden hade inträtt sedan ämnet avhandladess. 10

40.i riksdagen på 1880-talet fann utskottet emellertid ingen anledning atts. 10

41.tillstyrka motionen,127 vilket också blev riksdagens beslut.128s. 10

42.58s. 10

43.Under 1900-talets första decennium framställdes motioner om utvidgningar av djurplågeribrottet och om annan djurskyddslagstiftning nästan varje år.129 Av dessa var det emellertid endast ett förslag, en år 1907 framlagd motion om att uttrycket ”egna eller andras kreatur” i 18 kap. 16 § SL borde ändras till ”djur”, som vann framgång. En sådan lagändring hade flera gånger tidigare godtagits av Andra men avslagits av Första kammaren. I 1907 års motion anfördes att det var ett ”följdriktigt genomförande af en i vår lag redan erkänd humanitetstanke” att vilda djur skulle omfattas av straffskydd, i vilken uppfattning LU instämde.130s. 11

44.LU uppgav i sitt betänkande att djurplågeri straffades eftersom det var ”något moraliskt ondt, något vår sedlighetskänsla sårande, och en utsträckning af djurskyddet i nu föreslagen riktning blir således en fråga om räckvidden af berörda moraliska princip”. Djurförsök var dock en av ”samfundsförhållandena påkallad, i samhällets tjänst stående vetenskaplig verksamhet” och torde enligt utskottet i princip inte beröras av den nya utformningen av 18 kap. 16 § SL. Sedan båda kamrarna bifallit 1907 års utskottsbetänkande blev det straffbart att "i behandling af djur” visa ”uppenbar grymhet”. Därmed omfattades alltså inte bara domesticerade tamdjur utan även herrelösa och vilda djur uttryckligen av den svenska lagstiftningens straffskydd.131s. 11

45.Efter 1907 års lagändring ägnades den rättspolitiska djurskyddsdebatten åt ett annat rekvisit i 18 kap. 16 § SL, nämligen uttrycket visa ”uppenbar grymhet”, vilket enligt djurskyddsförespråkarna borde ändras till ”misshandlar”. Ett antal motioner rörande en sådan ändring framställdes på 1910-talet. Även specifika frågor som svanskupering på hästar och avlivning av bin vid utvinnandet av honung uppmärksammades.132 Främst p.g.a. motstånd i Första kammaren var inget av dessa motionsförslag framgångsrikt. Är 1917 enades de båda kamrarna emellertid om att möjligheten att vidga brottsbeskrivningen i 18 kap. 16 § SL borde utredas.133s. 11

46.59s. 11

47.År 1921 utmynnade det år 1917 inledda utredningsarbetet i en propo-s. 12

48.sition, i vilken anfördes.134 Vad som egentligen kunde motivera att djurs. 12

49.behandlades på det ena eller andra sättet var visserligen alltid vanskligt atts. 12

50.avgöra, eftersom det var en fråga om ”vad som med nuvarande kultur-s. 12

51.ståndpunkt och samhällsåskådning skall anses befogat eller obefogat”.s. 12

52.Genom ett angivande av att djurplågeri innebar oförsvarlig misshandels. 12

53.eller överansträngning eller genom vanv ård tillfogat lidande för djur skul-s. 12

54.le emellertid framgå att handlingar motiverade av ”legitima intressen”s. 12

55.inte omfattades av straffbudet. Eftersom de svenska erfarenheterna ”ickes. 12

56.hava ådagalagt behov av särskilda föreskrifter” om Vivisektion fanns ingens. 12

57.anledning att såsom skett i en del länder lagreglera sådan verksamhet.135s. 12

58.I lagrådet tillstyrkte en majoritet propositionen.136 LU anförde. Ens. 12

59.extensiv tolkning av djurplågeribrottet hade ”allt mer gjort sig gällande is. 12

60.praxis”. Rättstillämparna hade "i det stora hela” haft en god förmåga atts. 12

61.tolka 18 kap. 16 § SL i enlighet med ”den rådande allmänna uppfattning-s. 12

62.en på förevarande område”. Det i propositionen föreslagna ordet ”oför-s. 12

63.svarlig” kunde därför tas bort. Istället borde det överlåtas till rättstillämp-s. 12

64.ningen ”att från fall till fall avgöra, huruvida djurplågeri kan anses före-s. 12

65.ligga”. Kriminaliseringen borde utformas på ett sätt som anslöt nära ”tills. 12

66.den äldre avfattningen” av brottsbeskrivningen, men samtidigt klargjordes. 12

67.att såväl misshandel som överansträngning och vanvård var straffbart. LUs. 12

68.ansåg därför att 18 kap. 16 § SL borde ange att den som visade ”uppenbars. 12

69.grymhet” mot djur, ”genom misshandel, överansträngning, vanvård ellers. 12

70.annorledes” skulle dömas för djurplågeri.137 Utskottsbetänkandet biföllss. 12

71.av riksdagen.138s. 12

72.Under det resterande 1920-talet handlade riksdagsdebatterna om djur-s. 12

73.skydd främst om s.k. schäktning och annan slakt.139 En år 1927 framlagds. 12

74.proposition i ämnet avstyrktes dock i huvudsak av FLU och föranleddes. 12

75.60s. 12

76.ingen lagstiftning.140 Vid 1930-talets mitt började behovet av en generells. 13

77.djurskyddslag att diskuteras. Denna debatt kan sägas ha inletts år 1934s. 13

78.genom ett antal motioner om att djurskyddet borde stärkas bl.a. då dets. 13

79.gällde jakt-, slakt-, menageri- och vivisektionsverksamhet. FLU avstyrktes. 13

80.i och för sig större delen av motionsförslagen men ansåg att behovet avs. 13

81.slaktregler borde utredas. Den utredning som inleddes år 1934 utvidga-s. 13

82.des år 1935 till att avse möjligheterna att komplettera straffbeläggandets. 13

83.av djurplågeri med en generell djurskyddslagstiftning.141s. 13

Något om 18 kap. 16 § SL i praxis

1.Genom att djurplågeri år 1864 inordnades i 18 kap. SL var det ur syste-s. 13

2.matisk synpunkt ett sedlighetsbrott. Flera av brotten i 18 kap. SL, soms. 13

3.t.ex. otukt mellan syskon respektive besvågrade personer,142 rörde gär-s. 13

4.ningar som, utan att riktas mot offer i traditionell mening, var i sig fels. 13

5.enligt den kristna moralsynen. I sin ”Kommentar till strafflagen kap.s. 13

6.17-18” (1930) anför Nils Stjernberg att samtliga brott i 18 kap. SL ”äros. 13

7.att anse som delicta publica, d.v.s. det är i första hand samhällets intresses. 13

8.att motverka ett undergrävande av den allmänna sedligheten inom folket,s. 13

9.icke kränkandet av den enskildes sedliga känsla, som utgör grunden förs. 13

10.straffs inträde”.143 Brottens skyddsobjekt var alltså upprätthållandet avs. 13

11.den samhälleliga sedligheten i bemärkelsen ”det moraliskt rätta”. Någras. 13

12.krav på att djurplågeri för att vara straffbart skulle ha begåtts offentligen,s. 13

13.i vittnens åsyn eller i någon mening ha åstadkommit allmän förargelses. 13

14.ställdes inte.s. 13

15.I NJA refererade djurplågeribrott prövades av Högsta domstolen försts. 13

16.på 1910-talet. Rekvisitet ”uppenbar grymhet” kvarstod emellertid i lag-s. 13

17.texten till 1940-talet och prövades av Högsta domstolen i refererade måls. 13

18.sju gånger. Av dessa sju åtal enligt 18 kap. 16 § SL var det endast ett, NJAs. 13

19.1914 s. 175, som rörde i offentlighet begångna handlingar. Av Högstas. 13

20.domstolens praxis framgår att ”uppenbar grymhet” kunde bestå i varjes. 13

21.sorts grymhet som i efterhand ansågs ha varit otvetydigt orimlig i förhål-s. 13

22.lande till syftet med handlingen. Huruvida den påstått uppenbara grym-s. 13

23.heten i det enskilda fallet hade väckt allmän upprördhet eller förargelses. 13

24.61s. 13

25.diskuterades inte i något av de mål som Högsta domstolen avgjorde.144s. 14

26.Vad som prövades var istället om djuren hade utsatts för någonting soms. 14

27.konstituerade oacceptabel grymhet samt, om så var fallet, huruvida des. 14

28.tilltalade kunde anses ha haft ansvaret för, och dessutom haft ett uppsåts. 14

29.som omfattade, företeelsen.s. 14

30.I det ovannämnda målet NJA 1914 s. 175 frikändes samtliga tilltalades. 14

31.från att år 1910 ha gjort sig skyldiga till uppenbar grymhet mot rävar vids. 14

32.anordnande av s.k. grytprov, eftersom det inte ansågs styrkt att de hades. 14

33.varit ansvariga för det specifika förfarandet vid grytproven. I NJA 1921s. 14

34.s. 660 dömdes däremot mjölkerskor till böter för att i juli 1920 p.g.a.s. 14

35.lantarbetarstrejk ha underlåtit att mjölka kor. Mjölkerskorna ansågs has. 14

36.insett konsekvenserna av sitt agerande, även om de otvetydigt inte hades. 14

37.åsyftat att skada eller plåga korna.145s. 14

38.I de båda avgörandena NJA 1925 s. 439 (fråga om vanvård av hästs. 14

39.genom underlåtenhet att skaffa veterinärvård) och NJA 1928 s. 29 (frågas. 14

40.om svår misshandel av katt genom slag mot huvudet) meddelade Högstas. 14

41.domstolen frikännande domar. Frikännandet tycks i NJA 1925 s. 439 has. 14

42.berott på att den tilltalades underlåtenhet att skaffa hästen veterinärvårds. 14

43.inte i sig ansågs ha inneburit sådan grymhet som fordrades för straff-s. 14

44.ansvar enligt 18 kap. 16 § SL. I NJA 1928 s. 29 synes Högsta domsto-s. 14

45.lens pluralitet om tre ledamöter däremot ha fäst tilltro till den åtaladess. 14

46.påstående att han endast haft för avsikt att träffa kattens bakdel för atts. 14

47.skrämma bort den från ett fågelbord.146s. 14

48.I NJA 1931 s. 235 ansåg Högsta domstolen att den tilltalade, soms. 14

49.dröjt ca 7 timmar med att låta slakta en genom järnvägsolycka svårt ska-s. 14

50.dad ko, "i beaktande av omständigheterna vid tillfället” inte ”kunde ansess. 14

51.62s. 14

52.övertygad att hava genom dröjsmålet med slakten visat uppenbar grym-s. 15

53.het i kons behandling”. På ett likartat sätt ansågs i NJA 1932 s. 51 dens. 15

54.lantbrukare, som i oktober hållit kor tjudrade utomhus under kyla, avs. 15

55.Högsta domstolen inte ”hava genom sitt förfarande visat uppenbar grym-s. 15

56.het i djurens behandling”. Dessa frikännanden berodde alltså på sammas. 15

57.sätt som i NJA 1925 s. 439 på att omständigheterna inte i sig ansågss. 15

58.ha konstituerat sådan uppenbar grymhet som fordrades för straffansvars. 15

59.enligt 18 kap. 16 § SL.147 En fartygsmaskinist som hade avlivat en hund-s. 15

60.valp genom att slänga in den i en ångpanneeldstad, där den under ett pars. 15

61.minuter ”gnällt och kvidit” och alltså ”uppenbarligen lidit svåra plågors. 15

62.innan den dött”, dömdes däremot i NJA 1934 s. 36 till böter.s. 15

63.Högsta domstolens praxis visar att svårigheter att få någon fälld förs. 15

64.djurplågeri uppstod till följd av både oklarheter om var gränsen förs. 15

65.”uppenbar grymhet” gick och bevisproblematik när det gällde de tilltala-s. 15

66.des uppsåt samt ansvar för det förfarande som prövades i målet. Högstas. 15

67.domstolen förde emellertid inte vid något tillfälle några mer principiellas. 15

68.diskussioner om hur gränsen mellan acceptabel respektive oacceptabels. 15

69.behandling av djur egentligen skulle dras.s. 15

70.Antalet lagförda djurplågeribrott ökade i slutet av 1800-talet för atts. 15

71.kulminera i början av 1900-talet, då vanligen omkring 1.000 personers. 15

72.per år fälldes till ansvar enligt 18 kap. 16 § SL. Därefter minskade antalets. 15

73.domar för djurplågeri påtagligt. Under 1930-talet var det vanligen 200-s. 15

74.300 personer per år som dömdes för detta brott och på 1960-talet hades. 15

75.antalet domar per år sjunkit till 20-30 stycken.148 Det minskande antalets. 15

76.djurplågeribrottmål tillskrivs vanligen de generella ökningarna av såväls. 15

77.levnadsstandard som bildningsnivå samt det förhållandet att kontakternas. 15

78.mellan människor och djur, och därmed antalet brottstillfällen, minskades. 15

79.påtagligt under 1900-talet. Det sistnämnda berodde bl.a. på att hästarnas. 15

80.successivt rationaliserades bort från sina nyttofunktioner samtidigt soms. 15

81.en allt mindre del av befolkningen var sysselsatt inom jordbruksnäring-s. 15

82.arna. 7s. 15

83.63s. 15

Djurskyddslagstiftningens historiska bakgrund

— sammanfattning och avslutande synpunkter

1.Utvecklingslinjers. 16

2.Frågan om en kriminalisering av djurplågeri aktualiserades i riksdagens. 16

3.för första gången år 1844 genom en motion, som dock avvisades. Mots. 16

4.lagförslaget anfördes bl.a. att ett sådant straffbud skulle skapa gränsdrag-s. 16

5.ningsproblematik med åtföljande rättsosäkerhet samtidigt som det endas. 16

6.verkligt effektiva sättet att motverka att djur for illa var att förändra dens. 16

7.allmänna moralen i djurvänligare riktning. Redan vid denna tid argu-s. 16

8.menterade djurskyddsförespråkare ibland utifrån uppfattningen att djurs. 16

9.har ett värde inte bara ur instrumentell synpunkt, utan även som i sigs. 16

10.skyddsvärda individer. Tanken att djur har ett autonomt egenvärde för-s. 16

11.ankrades visserligen som särskild ideologi först genom djurrättsröreisenss. 16

12.uppkomst på 1970-talet. Humanistiskt motiverad empati och ett mers. 16

13.eller mindre intrinsikalt individualiserande av djur förekom emellertids. 16

14.alltså redan i 1840-talets politiska debatt.150s. 16

15.Ar 1857 återkom frågan om en kriminalisering av djurplågeri. Riks-s. 16

16.dagen antog då en bestämmelse som angav att den som i behandlingens. 16

17.av ”egna eller andras kreatur” visade ”uppenbar grymhet” skulle dömass. 16

18.till böter. När 1864 års strafflag antogs inordnades det nya brottet som etts. 16

19.sedlighetsbrott i 18 kap. 16 § SL.151s. 16

20.Under intryck av den engelska djurskyddsrörelsen uppstod unders. 16

21.senare delen av 1800-talet en svensk antivivisektionsrörelse. På 1880-s. 16

22.talet motionerades om en lagreglering av djurförsök åren 1881, 1884 ochs. 16

23.1888. I den argumentation som fördes i anslutning till dessa motioners. 16

24.framkom olika uppfattningar om huruvida samhällsmoralen, den s.k.s. 16

25.sedligheten, borde omfatta och alltså vara överordnad vetenskaplig verk-s. 16

26.samhet eller om det i själva verket fanns en principiell skiljelinje mellans. 16

27.den exakta naturvetenskapen, i form av bl.a. biomedicinsk forskning, ochs. 16

28.andra samhälleliga, t.ex. teologiska och humanistiska, kunskapssfärer.s. 16

29.Motsättningarna mellan teologiskt idealistiska och empiriskt naturveten-s. 16

30.skapliga synsätt kom alltså till uttryck i vivisektionsdebatterna. Djurför-s. 16

31.söksmotståndarna knöt ofta an både till idéer om att det var människanss. 16

32.kristna plikt att behandla djur väl och uppfattningen att forskarna pås. 16

33.ett hädiskt sätt jämställde människan med djuren. Även rent vetenskap-s. 16

34.lig kritik framfördes, bl.a. genom att det gjordes gällande att djurs ochs. 16

35.64 människors anatomi inte kunde jämföras i sådan utsträckning som dessa experiment förutsatte.s. 16

36.Enligt idealismen var människan förpliktad att i paternalistisk anda ta hand om de enligt den gudomliga världsordningen underordnade djuren. Idealismen var emellertid otvetydigt antropocentrisk, eftersom plikten att vårda djur härrörde ur det förhållandet att människan var helt överordnad djuren.152 Även förfaranden som åsamkade djur stort lidande kunde anses acceptabla från idealistiska utgångspunkter, om de motiverades av ett godtagbart motstående intresse, som förbättringar av människors hälsa. När regleringsmotståndarna i 1880-talets lagstiftningsdebatter anförde att djurförsöken var nyttiga och att varje sorts regler skulle hindra viktig forskning, var förespråkarna för kristet idealiserat djurskydd därför i princip hänvisade till att ifrågasätta att en rimlig avvägning mellan nytta och lidande i detta sammanhang verkligen utmynnade i en övervikt för nyttan. Dessa ifrågasättanden var emellertid inte framgångsrika, eftersom företrädarna för den naturvetenskapliga forskningen ansågs ha tolkningsföreträde då det gällde att bedöma forskningsnytta. Samtliga på 1880-talet framställda förslag om lagreglering av djurförsöksverksamhet avslogs alltså.s. 17

37.När vivisektionsfrågan åter aktualiserades år 1900 var argumentationsläget detsamma som på 1880-talet och inga lagändringar vidtogs. Uppfattningen att en lagreglering vore en garanti för bästa möjliga avvägningar mellan forskningsbehoven och djurs lidande bemöttes sålunda framgångsrikt med påståendet att varje reglering av försöksverksamhet skapade risker för omotiverade begränsningar. Tron på det naturvetenskapliga framåtskridandets fördelar förefaller snarast ha varit bättre förankrad i början av 1900-talet än på 1880-talet. LU framhöll visserligen år 1900 att forskare på samma sätt som andra samhällsmedlemmar vid behov borde underkastas offentlig kontroll.153 Så länge som regleringsförespråkarna inte kunde motbevisa påståendet att varje typ av djurförsöksregler skulle få negativa effekter på forskningen ansågs behov av kontroll emellertid inte föreligga. Den idealistiska argumentationen om laboratorier som ”tortyrkamrar”, i vilka ”oskyldiga” djur plågades, ansågs i och för sig vanligen bygga på moraliskt högtstående idéer. När dessa ideal vägdes mot det medicinska framåtskridandets fördelar var det i detta sammanhang emellertid otvetydigt de senare som vägde tyngst.s. 17

38.65s. 17

39.År 1900 höjdes strafflatituden i 18 kap. 16 § SL från böter till fängelses. 18

40.högst sex månader vid ”synnerligen försvårande omständigheter”. Där-s. 18

41.efter vidgades brottsbeskrivningen för djurplågeri år 1907 till att omfattas. 18

42.alla djur och inte bara ”kreatur”. Är 1921 föreslogs proportionsvis atts. 18

43.djurplågeri skulle definieras som oförsvarlig misshandel, överansträng-s. 18

44.ning eller vanvård. På förslag från LU bestämde riksdagen emellertid atts. 18

45.bestämmelsen borde ange att den som visade ”uppenbar grymhet” mots. 18

46.djur, ”genom misshandel, överansträngning, vanv ård eller annorledes”s. 18

47.skulle dömas för djurplågeri. Rekvisitet ”uppenbar grymhet” stod alltsås. 18

48.kvar i lagtexten. Den föreslagna brottsbeskrivningen var emellertid näs-s. 18

49.tan lika opreciserad som den som blev gällande, och domstolarna skulles. 18

50.i praktiken under alla förhållanden ha varit hänvisade till att göra ens. 18

51.bedömning av varje enskilt fall.s. 18

52.Under 1900-talets första decennier var det i och för sig fler riksdags-s. 18

53.ledamöter som stödde förslag om förstärkningar av djurskyddet i dens. 18

54.mer liberalt präglade Andra kammaren än i den av högern dominerades. 18

55.Första kammaren. Som har nämnts i avsnitt 2.3 ovan stöddes djurskydds-s. 18

56.frågan under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet emellertid avs. 18

57.personer över hela det politiska fältet, vars ståndpunkter i detta ämnes. 18

58.motiverades av sinsemellan helt skilda skäl.154 På samma sätt som blands. 18

59.deras engelska motsvarigheter fanns det alltså bland svenska djurskydds-s. 18

60.förespråkare både radikala liberaler och religiöst konservativa högermän.s. 18

61.Ur liberal synpunkt kunde förbättringar av djurs levnadsvillkor ses soms. 18

62.ett förverkligande av humanistiska idéer och ett led i en generell förstärk-s. 18

63.ning av svaga individers samhällsställning. Bland sådana konservativas. 18

64.som ogillade den motpol till etablerade kristna synsätt som den natur-s. 18

65.vetenskapliga forskningen utgjorde, sågs behovet av djurskydd inom bl.a.s. 18

66.forskningen däremot ur idealistiskt paternalistisk synpunkt.s. 18

67.Rättslig systematiks. 18

68.Ett djur kunde inom ramen för 1800-talets juridiska systematik inte varas. 18

69.brottsoffer. Straffbudet av år 1857, som i viss mån grep in i äganderät-s. 18

70.ten, innebar emellertid att ”uppenbar grymhet” mot kreatur sågs soms. 18

71.en kränkning av sedligheten i bemärkelsen det moraliskt rätta enligt dets. 18

72.kristet humanistiska moralidealet. Exakt vad som skulle skyddas genoms. 18

73.straffbudet redovisas i och för sig inte i lagförarbetena.155 Rättsväsendetss. 18

74.tolkning av bestämmelsen innebar emellertid att dess skyddsobjekt vars. 18

75.66 både människornas sedlighet och djurens egenvärde som kännande, av Gud skapade, varelser. I praktiken flöt dessa båda företeelser nämligen samman, eftersom sedligheten i de enskilda fallen upprätthölls genom att djuren inte lagligen fick utsättas för onödig grymhet.156s. 18

76.Jämfört med vad som enligt en strikt bokstavstolkning stod i brottsbeskrivningen synes 18 kap. 16 § SL ha utvidgats i praxis,157 troligen delvis eftersom djurskyddsidéerna successivt kom att bli alltmer väletablerade. Det genombrott för legalitetsprincipen som ägde rum i slutet av 1800talet minskade emellertid på ett principiellt plan domstolarnas möjligheter att tolka strafflagstiftning extensivt.158 Huruvida i lagförarbeten anförda målsättningar och synsätt kan anses ha stämt överens med de av rättsväsendet vidtagna tolkningarna av lagstiftningen är knappast möjligt att ange, eftersom straffbudets innebörd och räckvidd var oklar och omstridd.159 Exempelvis påstod LU på 1880-talet att uttrycket ”egna eller andras kreatur” kunde anses omfatta såväl tama som vilda djur, vilket i andra lagstiftningssammanhang bestreds.160s. 19

77.Skillnaden mellan, å ena sidan, acceptabla förfaranden och, å andra sidan, uppenbar grymhet avgjordes i varje särskilt fall genom en avvägning mellan djurets skyddsbehov och människors behov av mat, draghjälp, eller vad det hade varit frågan om.161 Djurplågeribrottet präglades alltså redan från början av en typ av avvägning som numera anses vara kännetecknande för utilitaristiska, teleologiska, principer. Av brottsbeskrivningen framgick emellertid inte uttryckligen att rekvisitet ”uppenbar grymhet” innefattade en prioritering mellan människors och djurs respektive intressen. Djurplågeribestämmelsen var ursprungligen alltså ingen tydlig awägningsregel och några relevanta respektive irrelevanta avvägningsfaktorer kan under tidigare delen av 1900-talet inte sägas ha kommit att definieras i praxis eller på annat sätt.s. 19

78.67s. 19

79.Den i djurplågeribrottet inbyggda intresseawägningen har ända sedans. 20

80.brottets uppkomst innefattat en skönsmässig bedömning som enligt dens. 20

81.klassiska strafFrättsligt legal-byråkratiska beslutsmodellen inte egentligens. 20

82.borde ankomma på ämbetsmannadomare. Den rättspolitiska debattens. 20

83.under 1840-talet t.o.m. 1930-talet visar också att det ofta uppfattadess. 20

84.som problematiskt med ett straffbud som inte var utformat som en tyd-s. 20

85.lig subsumtionsregel.162 Så noterar Nils Stjernberg i sin ”Kommentar tills. 20

86.strafflagen kap. 17—18” (1930) att det i förarbeten hade anförts att grän-s. 20

87.sen för straffbart djurplågeri då det gällde slakt var beroende bl.a. ”avs. 20

88.föreställningssättet hos gemene man i den ort där gärningen sker”. Stjern-s. 20

89.berg betonar dock att djurplågeribrottet på samma sätt som annan straff-s. 20

90.lagstiftning åsyftade att ”genomföra en i varje tidpunkt enhetlig norms. 20

91.för vad som är att anse” som samhällsskadligt, något som han f.ö. ansågs. 20

92.nödvändigt om inte överinstansernas rättstillämpning skulle bli ”än meras. 20

93.svår och invecklad”.163s. 20

94.För underrätterna måste möjligheterna att tillämpa djurplågeribrottets. 20

95.sinsemellan något så när kongruent ha försvårats av att Högsta domstolen,s. 20

96.som framgår av avsnitt 3.1.4 ovan, i sina domskäl inte anförde några mers. 20

97.allmänna synpunkter på vilka bedömningsprinciper som skulle använ-s. 20

98.das vid tolkningen av brottsbeskrivningen. Det förhållandet att Högstas. 20

99.domstolens praxis i begränsad utsträckning kunde läggas till grund förs. 20

100.en preciserad tolkning av 18 kap. 16 § SL är emellertid föga förvånande,s. 20

101.eftersom domstolarnas beslutsmotiveringar vid denna tid överhuvudtagets. 20

102.sällan innefattade några generella slutsatser om gällande rätt. Under des. 20

103.första decennierna av 1900-talet användes i Sverige nämligen alltjämts. 20

104.ofta s.k. syllogistiska orakelskäl, dvs. domskäl i vilka ett lagrum upptass. 20

105.som översats, i målet anförda fakta upptas som undersats, varefter etts. 20

106.hänförande av undersatsen under översatsen bildar en slutsats, som läggss. 20

107.till grund för domslutet.164 Straffrättsskipning är - av rättssäkerhetsskäl -s. 20

108.ett traditionellt kärnområde för subsumtionslogiska handlingsregler soms. 20

109.tillämpas av legal-byråkrater i form av ämbetsmannadomare. Syllogisms. 20

110.innebär ett förespeglande av att subsumtionslogiken är så fulländad atts. 20

111.rättstillämparen överhuvudtaget inte gör några egna tolkningar, varförs. 20

112.brottmålsdomar naturligtvis är ovanligt väl lämpade för syllogistisk dom-s. 20

113.skrivning.s. 20

114.68 Professionskunskaper i rättsligt beslutsfattande De s.k. sedlighetsprinciper som vanligen åberopades som grund för djurskyddet var otvivelaktigt väletablerade. I rättsliga sammanhang rådde emellertid mer eller mindre konsensus om att dessa principer inte kunde prioriteras på bekostnad av en sådan viktig sak som behovet av seriös biomedicinsk forskning. I teorin kunde djurförsöksverksamhet tveklöst omfattas av 18 kap. 16 § SL. Genom att lagen endast rörde ”uppenbar grymhet” torde straffansvar emellertid ha kunnat följa uteslutande i anledning av experiment som kunde bevisas antingen ha saknat vetenskapligt syfte eller ha medfört ett onödigt och oacceptabelt lidande. För personer ur lekmannasamhället var det svårt att ifrågasätta naturvetenskapsmäns uppfattning om värdet av ett visst förfarande. Eventuella åtal för överträdelser av 18 kap. 16 § SL genom djurförsöksverksamhet skulle därför troligen alltid ha utmynnat i frikännanden.1651 motsats till händelseutvecklingen i Storbritannien gjordes i Sverige dock inte några försök att åtala vivisektörer för djurplågeri.166 Övergripande värdestrukturer Under genomgången av lagförarbeten och rättregler har jag kunnat urskilja vissa värdeuppfattningar, som inom den rättsliga djurskyddsdebatten återkommer med sådan konstans att det är befogat att tala om övergripande värdestrukturer. Eftersom dessa är en del av en rättspolitisk debatt mellan personer som är anhängare av skilda, mer eller mindre motsatta synsätt och värderingar uppträder strukturerna som bipolariteter i förhållande till varandra. När samhället förändras och rättssystemet utvecklas och ändras, förskjuts styrkeförhållandena mellan de olika värdestrukturerna och de rättsliga, i lagstiftning och rättstillämpning åskådliggjorda, avvägningarna mellan dem sker på nya sätt.s. 20

115.De två övergripande, bipolära, värdeuppfattningarna inom djurskyddsområdet består av, å ena sidan, det rationella människonyttoförespråkande synsättet, och, å andra sidan, det moralisk-etiska djurskyddsförespråkande synsättet. Argument för den sistnämnda värdestrukturen kunde komma från både kristen moral, utilitarism och ren empati. Arguments. 21

116.69s. 21

117.hämtade från en kristen grundsyn låg emellertid till grund även för dets. 22

118.människonyttoförespråkande synsättet, eftersom det av många personers. 22

119.ansågs självklart att människan hade en särställning i förhållande till dju-s. 22

120.ren genom att Gud hade skapat människan till sin avbild och med rätts. 22

121.att härska över naturen.167s. 22

122.De två ovan nämnda värdestrukturerna för, å ena sidan, prioriterandes. 22

123.av människonytta och, å andra sidan, djurskyddsförespråkande återkom-s. 22

124.mer inom det specifika djurförsöksområdet i form av ett regleringsföre-s. 22

125.språkande respektive ett forskningsfrihetligt synsätt. Dessa två bipoläras. 22

126.uppfattningar anknöt i slutet av 1800-talet till motsättningarna mellans. 22

127.en kristet idealistisk och en empiriskt naturvetenskaplig idéuppfattning,s. 22

128.men kan även kopplas till vad som under senare delen av 1900-talet koms. 22

129.att rubriceras som autonoma respektive heteronoma synsätt i djurförsöks-s. 22

130.frågan.168s. 22

131.Utöver de regleringsförespråkande, mer eller mindre heteronoma, ochs. 22

132.de forskningsfrihetliga, indirekt autonoma, synsätten uppträder ytterliga-s. 22

133.re en värdestruktur i form av en arthierarkisk djursyn. Denna idéström-s. 22

134.ning innebär att skilda sorters djur anses skyddsvärda i olika hög utsträck-s. 22

135.ning. Som framgår av avsnitt 2.3 ovan var det hästar och hundar soms. 22

136.åtnjöt den högsta statusen bland husdjuren. Rättsfallen om djurplågeris. 22

137.rörde dock allehanda domesticerade tamdjur, som t.ex. kor, hästar, hun-s. 22

138.dar, katter och får. Även rävar omfattades utan diskussion av straffskyddets. 22

139.när de hölls i fångenskap för att bli föremål för grytprov.169 Djurarter soms. 22

140.var klart negativt värdeladdade, som t.ex. vargar och råttor, är däremots. 22

141.helt frånvarande i det tämligen omfattande förarbets- och rättsfallsmate-s. 22

142.rial som jag har studerat.s. 22

143.På ett principiellt plan kan det anses ha funnits en bipolaritet till dens. 22

144.arthierarkiska värdestrukturen i form av ett generellt intrinsikalt synsätt,s. 22

145.enligt vilket varje djur oavsett art representerar ett eget inneboende värde.s. 22

146.Detta synsätt kan då sägas ha kommit till uttryck när straffskyddet förs. 22

147.”kreatur” år 1907 utsträcktes till att omfatta alla ”djur”.170 När djur vids. 22

148.70 denna tid exemplifierades konkret var det emellertid genomgående de mest populära och positivt värdeladdade av de tama ryggradsdjuren, dvs. hästar, kor, hundar och katter, som nämndes som skyddsvärda. Även om ett generellt intrinsikalt synsätt efter år 1907 kan sägas ha kommit till uttryck i djurplågeribrottets omfattande av alla ”djur”, så var de arthierarkiska värderingarna vid denna tid mycket dominerande.s. 22

149.71s. 23

Djurförsöksreglerna i 1944 års

djurskyddslag

Bakgrunden till 1944 års djurskyddslag

— utredningsbetänkandet

1.Som har nämnts i avsnitt 3.1.3 ovan framställdes i mitten av 1930-talets. 4

2.motioner både om skärpningar av djurplågeribrottet och om stärkt lag-s. 4

3.stiftning då det gällde bl.a. jakt-, slakt-, menageri- och vivisektionsverk-s. 4

4.samhet. FLU noterade vid denna tid att man i många andra länder ”ansetts. 4

5.sig böra beträda nya vägar” i arbetet med att ”leda det allmänna tänke-s. 4

6.sättet” om behandlingen av djur ”in på nya banor”. Särskilda djurskydds-s. 4

7.lagar antogs i England år 1911, i Danmark år 1916, i Tyskland år 1933,s. 4

8.i Finland år 1934 och i Norge år 1935. FLU anförde. En stor fördel meds. 4

9.en genomgripande och detaljerad djurskyddslagstiftning var att ”den all-s. 4

10.männa opinionen” kunde ”kraftigt påverkas” utan användande av straff-s. 4

11.rättsliga sanktioner. ”Någon dylik opinionsbildande verkan tillkommers. 4

12.uppenbarligen icke en sådan straffbestämmelse som 18 kap. 16 § i dens. 4

13.svenska strafflagen”. Särskilt som det ”otvivelaktigt på talrika orter” före-s. 4

14.kom ”inrotade seder och bruk” som orsakade djur onödigt lidande ansågs. 4

15.utskottet att frågan om en djurskyddslagstiftning borde utredas.171s. 4

16.Riksdagen biföll utskottsutlåtandet och år 1935 tillsattes en utredning.s. 4

17.Hösten år 1938 framlades ett betänkande med förslag till djurskyddslag-s. 4

18.stiftning, SOU 1938:36, i vilket anfördes.s. 4

19.”Av det sätt, varpå en människa uppträder gentemot djuren, kan mans. 4

20.väl icke allena draga avgörande slutsatser om hennes moraliska och kultu-s. 4

21.rella ståndpunkt. Alltför många omständigheter, såsom åskådningssättets. 4

22.under olika tidsåldrar, rasegenskaper m.fl., utöva nämligen en så starks. 4

23.inverkan i nämnda avseende, att man icke torde vara berättigad att ur dens. 4

24.ena eller andra företeelsen alltför mycket generalisera. Med nutida upp-s. 4

25.fattning hos vårt folk i allmänhet torde det emellertid, såvitt rör våra egnas. 4

26.förhållanden, bäst överensstämma, om man säger, att dålig eller gryms. 4

27.72 behandling av djur visar hän mot karaktärsegenskaper, som vi icke anse få förefinnas hos en fullödig människa och medborgare.s. 4

28.I stort sett torde man vara berättigad till det omdömet, att svenskarna utmärka sig för djurvänlighet, och det övervägande antalet av de svenska djurägarna söker också behandla sina djur väl. Utvecklingen på detta område har på senare tider gått märkbart framåt. Djurbehandlingen har förbättrats såväl därigenom, att det stigande välståndet i landet kommit djuren till godo i form av bättre stallar och bättre utfordring, som på den grund att genom den andliga kulturens utveckling ett allt större antal människor kommit till insikt om att dålig behandling av djur, vare sig tama eller vilda, är oförenlig med sann mänsklighet.”172s. 5

29.Antalet för djurplågeri lagförda personer hade minskat påtagligt under de senaste decennierna. Av material från djurskyddsföreningarna framgick emellertid att endast en mindre del av de till djurskyddsföreningarna inrapporterade djurplågerifallen sedermera föranledde en fällande dom.173 Djurplågeribrottet var, enligt vad som framgick av Högsta domstolens praxis, utformat så att den tilltalade i många fall inte kunde fällas, eftersom han enligt domstolen ”genom sitt förfarande icke ådagalagt uppenbar grymhet mot djur”.174 Dessutom var de bötesstraff som vid fällande dom vanligen utmättes ofta alltför lindriga enligt den ”rådande rättsuppfattningen”, i förhållande till vilken rättstillämpningen föreföll befinna sig ”något i efterhand”. Djurplågeri borde därför kunna straffas med böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet var ”att tillskriva synnerlig råhet hos gärningsmannen eller äro omständigheterna eljest försvårande”, straffarbete i högst ett år. Vidare borde skapas en djurskyddslag till motverkande av ”olämpliga seder och bruk” samt påverkande av ”den allmänna opinionen till ett humanare handhavande av djur”. De ”önskade förbättringarna i fråga om djurens rätt” kunde emellertid inte uppnås genom endast lagstiftning utan det var även av stor vikt att det bedrevs upplysningsverksamhet så att ”insikten om vad denna rätt kräver förefinnes hos en var, som i något avseende har med djur att göra”.1751 betänkandet anfördes följande om djurförsök.s. 5

30.Försöksdjur tillfogades ibland allvarligt lidande som ”objektivt sett,s. 5

31.73s. 5

32.måste betecknas såsom djurplågeri”. Trots att ”vivisektionens utövares. 6

33.som regel bemöda sig att i möjligaste mån reducera detta lidande” vars. 6

34.det nämligen p.g.a. försökens syfte ibland omöjligt att bedöva djuret ochs. 6

35.sedan avliva det omgående efter ingreppet. ”1 viss utsträckning kan mans. 6

36.nog även minska det lidande försöksdjuren ha att undergå därigenom atts. 6

37.till försöken nyttjas förhållandevis okänsliga djur, men ofta är ej hellers. 6

38.detta möjligt. Såsom tidigare i annat sammanhang framhållits äro de kall-s. 6

39.blodiga ryggradsdjuren väsentligt okänsligare för smärtförnimmelser äns. 6

40.däggdjur och fåglar. I än högre grad gäller detta de lägre kallblodiga dju-s. 6

41.ren. Det torde nämligen härutinnan förhålla sig så, att redan hos relativts. 6

42.högt stående kallblodiga djur förmågan till medveten smärtförnimmelses. 6

43.är synnerligen ringa, ehuruväl det på grund av den livliga reflexverksamhe-s. 6

44.ten kan te sig som vore förhållandet det motsatta. A andra sidan äro apor,s. 6

45.hundar, katter och hästar känsligare för smärta än de flesta andra djur.”176s. 6

46.Ur renodlad djurskyddssynpunkt talade starka skäl för att förekoms-s. 6

47.ten av Vivisektion borde begränsas. Sådana försök var emellertid ”etts. 6

48.synnerligen värdefullt hjälpmedel för vetenskapen vid utforskandet ochs. 6

49.bekämpandet av sjukdomar hos människor och djur”. Redan en närma-s. 6

50.re reglering av Vivisektion kunde ”lätt nog” komma att ”bliva en blacks. 6

51.om foten för forskningens frihet och möjlighet till framåtskridande ellers. 6

52.utgöra hinder för strävandena att snabbt bringa en verkningsfull hjälp vids. 6

53.sjukdomsfall av olika slag. I vilken mån Vivisektion i det speciella fallets. 6

54.är nödvändig eller umbärlig, därom kunna endast medicinskt sakkun-s. 6

55.niga döma”. Vivisektion borde därför regleras genom ”föreskrifter, soms. 6

56.utan att i nämnvärd grad inkräkta å vetenskapens frihet giva verksammas. 6

57.garantier mot onödigt djurplågeri.”177 Den akademiska forskningens fri-s. 6

58.het måste ”ovillkorligen” bibehållas orubbad och avgränsningen av per-s. 6

59.soner som med säkerhet var lämpliga att utföra försök borde dras ”mellans. 6

60.å ena sidan de personer, som samtidigt äro sakkunniga och handla unders. 6

61.tjänstemannaansvar, och å andra sidan övriga personer”. Undantag fråns. 6

62.kraven på försökstillstånd borde alltså göras för ”universitet, högskolas. 6

63.eller därmed jämställt forskningsinstitut, som drives av staten eller under-s. 6

64.stödes med statsmedel”, för ”av staten, landsting eller kommun drivets. 6

65.sjukhus” samt för hushållningssällskapens laboratorier.178 Att närmares. 6

66.reglera själva djurförsöksverksamheten mötte åtskilliga hinder, bl.a. efter-s. 6

67.som det var ”uteslutet att låta någon annan än ett försöks ledare avgöra”s. 6

68.vad ett försökssyfte krävde.179s. 6

69.74s. 6

70.Några allvarligare missförhållanden hade knappast påvisats vid vivisektioner i Sverige. Därför var det onödigt och ”en orimlig belastning” för forskarna att underkasta dem någon slags mera regelbunden kontroll av försökens genomförande. Inköp av försöksdjur borde emellertid bokföras, bl.a. eftersom det hade förekommit att stulna djur hade sålts till Vivisektion, vilket ”mången gång kunna hårt drabba djurägaren, särskilt om han varit varmt fästad vid det honom frånstulna djuret”.180 Dessutom var det lämpligt att djurskyddslagen angav ”vissa allmänna principer, enligt vilka försöken skola utföras”, som att djuren genom ingreppen tillfogades så lite lidande som möjligt och i vissa fall avlivades efter försökets genomförande. Försök som åsyftade att forskaren skulle uppnå teknisk färdighet borde dessutom få göras på varmblodiga djur endast i medvetslöst tillstånd. Vidare borde större operativa ingrepp få göras på varmblodiga djur endast till utrönande av något för vetenskapen okänt eller osäkert förhållande, och i undervisningssyfte endast om man inte istället kunde använda t.ex. plansch, film, modell eller preparat. Förekomsten av Vivisektion kunde ju nämligen ”försvaras endast därmed, att den är ett oumbärligt hjälpmedel för vetenskapen. I den mån Vivisektionen uppenbarligen icke kan förväntas ge andra resultat än dem, som redan uppnåtts eller som utan alltför stora svårigheter på annat sätt kunna uppnås, mister den sitt egentliga berättigande.”181s. 7

71.Sedan 1938 års betänkande lagts fram inhämtades remissyttranden. Flertalet remissinstanser var positiva till själva idén med en djurskyddslag och förslaget att djurförsök skulle regleras mötte inga speciella invändningar. Ett flertal forskningsanknutna institutioner kritiserade emellertid olika detaljer, som förslagen om bokföringsskyldighet.182s. 7

Propositionen och utskottsbetänkandet

1.Arbetet med att framställa en proposition på grundval av 1938 års betänkande inleddes i slutet av 1930-talet men avstannade i början av 1940talet. Andra världskriget och i följd av kriget uppkomna problem gjorde nämligen att justitiedepartementets arbetskapacitet kom att upptas avs. 7

2.75s. 7

3.”mera brådskande lagfrågor”.183 Trots den utrikespolitiska turbulensens. 8

4.framlades emellertid en proposition med förslag till bl.a. lag om djur-s. 8

5.skydd i början av år 1944. I propositionen anfördes följande.s. 8

6.Det svenska djurskyddet var mycket ofullständigt. I ett flertal andras. 8

7.länder hade man antagit djurskyddslagstiftningar ”som äro ägnade atts. 8

8.på ett helt annat sätt verka för en human behandling av djuren”. Särskilts. 8

9.att underkasta ”frågorna om kastrering och kupering av djur och oms. 8

10.Vivisektion” närmare reglering var angeläget. Av remissyttrandena övers. 8

11.1938 års betänkande framgick att det förelåg ett behov av en ny djur-s. 8

12.skyddslagstiftning. I en del avseenden var betänkandet emellertid alltförs. 8

13.detaljerat och ingripande. För att öka överskådligheten borde ”åtskilligas. 8

14.detaljer” uteslutas ur lagförslaget och istället "i mån av behov meddelass. 8

15.genom särskilda kungörelser”.184 Lagens räckvidd borde avgränsas genoms. 8

16.ett angivande av att lagen avsåg ”vård och behandling av husdjur och avs. 8

17.andra djur som hållas i fångenskap”.185s. 8

18.Med den uppfattning om människans skyldigheter mot djuren som lågs. 8

19.till grund för djurskyddslagen borde djurplågeribrottets ”starkt restriktivas. 8

20.prägel” undanröjas. Brottet borde anknyta direkt ”till effekten, nämligens. 8

21.djurets lidande” istället för ”till det av gärningsmannen ådagalagda sinne-s. 8

22.laget”. Vissa handlingar var dock ”påkallade av fullt legitima intressen.s. 8

23.Till en del ha de intressekollisioner som härvidlag kunna uppkommas. 8

24.uttryckligen reglerats i den föreslagna lagen om djurskydd. Så är t. ex.s. 8

25.fallet beträffande djurs användande för vetenskapliga ändamål. Meds. 8

26.hänsyn till sådana fall har såsom förutsättning för straff i departements-s. 8

27.förslaget upptagits ett krav, att det lidande för vilket djuret utsättes ärs. 8

28.’otillbörligt’.186 Detta uttryck torde innebära, att gärningen skall ha otve-s. 8

29.tydigt överskridit gränsen för det tillåtna.” Straffet för djurplågeri bordes. 8

30.vara böter eller fängelse.187s. 8

31.Om djurförsök anfördes vidare i propositionen. Som huvudregels. 8

32.borde djurförsök alltid fordra Medicinalstyrelsens tillstånd, varvid Kungl.s. 8

33.Maj: t dock skulle kunna meddela bl. a. offentliga institutioner undan-s. 8

34.76 tag från tillståndsplikten. Anledning saknades att i lag detaljreglera t.ex. tillståndstider, användandet av bedövning eller de syften för vilka försöksdjursverksamhet var tillåtet. Sådant kunde vid behov istället anges i tillämpningsföreskrifter.188 Tillsynen över djurförsöksverksamhet och annan djurhållning borde skötas av kommunerna och i praktiken hanteras av hälsovårdsnämnderna.189s. 8

35.Propositionen behandlades av FLU, i vars betänkande följande anfördes. Djurvården i Sverige stod på ”ett högt plan, och man torde i likhet med utredningsmannen kunna säga, att svenskarna i allmänhet utmärka sig för djurvänlighet”. Den föreslagna utvidgningen av brottsbeskrivningen i 18 kap. 16 § SL var ”ägnad att utjämna den motsättning, som för närvarande i viss mån synes råda mellan den allmänna uppfattningen och de i rättspraxis uppställda fordringarna för straffbarhet”. Utskottet anförde en del mer eller mindre juridisk-teknisk kritik mot förslaget till djurskyddslag men biträdde dess huvuddrag.190 I propositionen upptagna djurförsöksregler hade FLU inga synpunkter på. Propositionen med förslag till djurskyddslag och om ändring av djurplågeribrottet antogs av riksdagen och den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1945.s. 9

Något om 1944 års djurförsöksregler

1.Djurskyddslagen (1944:219) innefattade särskilda bestämmelser om bl.a. djurtransporter, cirkusdjur, kupering av hästar och hundar och om djurförsök. Av lagens 1 och 2 §§ följde att husdjur och ”andra djur som hållas i fångenskap” skulle ”behandlas väl” och ”såvitt möjligt skyddas mot lidande”. Genom att bestämmelserna var knutna till hållande och inte ägande av djur innefattade lagen förpliktelser för varje person som tog hand om ett djur i fångenskap, oavsett om detta tillhörde någon annan eller var ett upphittat eller infångat vilt djur.s. 9

2.Uttrycket ”såvitt möjligt skyddas mot lidande” innebar att djurhållare hade ett visst, men inte kostnadsindifferent, ansvar att skydda sina djur mot lidande. Av såväl förarbetena som en del av lagbestämmelserna framgick att djurskyddsreglerna på samma sätt som djurplågeribrottet innefattade avvägningar mellan å ena sidan djurskyddet och å andra sidans. 9

3.77s. 9

4.människors ekonomiska och livskvalitativa intressen.191 Djurskyddslagens. 10

5.kompletterades sedermera av olika tilläggsförfattningar och tillämpnings-s. 10

6.föreskrifter.s. 10

7.Bestämmelserna om djurförsök i 1944 års lag (GDL) följde proposi-s. 10

8.tionsförslaget.192 I 12 § GDL angavs att djur "må ej utan medicinalstyrel-s. 10

9.sens tillstånd användas för vetenskaplig forskning eller undervisning,193s. 10

10.sjukdomsdiagnos, framställning av läkemedel eller annat härmed jäm-s. 10

11.förligt ändamål, därest användningen är förenad med operativt ingrepp,s. 10

12.insprutning eller blodavtappning eller ock eljest medför ångest eller annats. 10

13.lidande för djuren”. Kungl. Maj:t kunde dock meddela undantag fråns. 10

14.tillståndskravet för viss institution eller inrättning och skulle dessutoms. 10

15.meddela "(n)ärmare bestämmelser angående tillstånd som avses i förstas. 10

16.stycket”. I 13 § GDL stadgades följande.s. 10

17.Vid operativt ingrepp eller annan åtgärd som avses i 12 § må ej störres. 10

18.lidande tillfogas djuret än som är oundgängligt. Kan det antagas att avsevärts. 10

19.lidande åsamkas djuret jämväl sedan ingreppet eller åtgärden slutförts, skalls. 10

20.djuret därefter dödas snarast möjligt.s. 10

21.Av 21 § GDL följde att den som bröt mot 12 § skulle straffas meds. 10

22.dagsböter. Den som bröt mot 13 § GDL gjorde sig däremot inte skyldigs. 10

23.till en förseelse enligt djurskyddslagen utan till djurplågeri enligt 18 kap.s. 10

24.16 § BrB. I teorin var det alltså straffbart djurplågeri både att tillfoga etts. 10

25.försöksdjur större lidande än som var oundgängligt och att inte avlivas. 10

26.försöksdjur rimligt snabbt, om de åsamkades avsevärt lidande efter för-s. 10

27.sökets slutförande.s. 10

28.I den tillämpningskungöreise som utfärdades, Kungl. Maj:ts kungö-s. 10

29.relse (1944:771) med vissa bestämmelser om användning av djur förs. 10

30.vetenskapligt ändamål m.m., angavs att försöksverksamhet vid universi-s. 10

31.tet, högskola och andra liknande forskningsinstitut som drevs av staten,s. 10

32.landsting, stad eller hushållningssällskap inte fordrade tillstånd. Kun-s. 10

33.görelsen föreskrev vidare bokföringsskyldighet vid inköp av katter ochs. 10

34.hundar till försöksverksamhet.194 Dessutom angavs i 3 § att operativas. 10

35.78 ingrepp av betydelse inte i undervisningssyfte fick företas på varmblodiga djur, om ändamålet kunde ”uppnås på annan väg” samt att sådana djur skulle, om ”ändamålet med åtgärden icke därigenom förfelas, så bedövas att det såvitt möjligt mister förmågan av smärtförnimmelse”.195s. 10

36.Djurskyddslagen av år 1944 var i kraft under mer än fyrtio år. Under denna tid prövades olika delar av lagen av Regeringsrätten ett tämligen stort antal gånger,196 men endast i sammanhang som saknar intresse för denna studie.197 Inte heller 1944 års utformning av djurplågeribrottet kom att prövas av Högsta domstolen på ett sätt som rör djurförsöksreglerna.s. 11

37.Efter 1944 års lagändringar angavs i 18 kap. 16 § SL att den som genom misshandel, överansträngning, vanvård eller annorledes utsatte djur för ”otillbörligt lidande”, skulle dömas för djurplågeri till böter eller fängelse.199 Rekvisitet ”uppenbar grymhet” hade alltså bytts mot "otillbörligt lidande”. Som har nämnts i avsnitt 3.1.4 ovan minskade antalet lagförda djurplågeribrott påtagligt under 1900-talet, bl.a. eftersom hästarna bortrationaliserades som nyttodjur samtidigt som en allt mindre del av befolkningen var sysselsatt inom jordbruksnäringarna.200 I NJA refereras endast ett prejudikat som rör djurplågeribrottet i dess utformning åren 1944-1965. Detta avgörande, NJA 1948 s. 94, rör vanvård av kreatur, för vilket den tilltalade hemmansägaren med ändring av hovrättsdomen dömdes av Högsta domstolen till böter för djurplågeri. Det förhållandet att få djurplågeribrott prövades av Högsta domstolen vars. 11

38.79s. 11

39.naturligtvis delvis en effekt av de allt färre förstainstansdomarna. Dess-s. 12

40.utom torde påföljden för djurplågeri vanligen ha varit böter, varför dets. 12

41.sällan ansågs motiverat med en prövning i tre instanser.201s. 12

Djurförsöksreglerna i 1944 års djurskyddslag

- sammanfattning och avslutande synpunkter

1.Utvecklingslinjers. 12

2.År 1938 framlades ett utredningsbetänkande och år 1944 en propositions. 12

3.med bl.a. förslag till djurskyddslag, vilket lagförslag antogs av riksdagen. Is. 12

4.1938 års betänkande diskuteras utan närmare begreppsförklaringar ”för-s. 12

5.bättringarna i fråga om djurens rätt” och vikten av att ”insikten om vads. 12

6.denna rätt kräver förefinnes hos en var, som i något avseende har meds. 12

7.djur att göra”. På ett likartat sätt anfördes i 1944 års proposition att dets. 12

8.av ”den uppfattning om människans skyldigheter mot djuren som lig-s. 12

9.ger till grund för djurskyddslagen” följde att djurplågeribrottets räckvidds. 12

10.borde utökas.202 Uppfattningen att djur hade rätt till visst skydd mots. 12

11.lidande var vid denna tid alltså tydligt implementerad i den politiskas. 12

12.sfären. Även idén att svenskar generellt sett är ovanligt djurvänliga vars. 12

13.uppenbarligen väl förankrad. Tankar i denna riktning framfördes både is. 12

14.utredningsbetänkandet och av LU. I utredningsbetänkandet talades ävens. 12

15.om djurvänlighet som en särskild ”rasegenskap”.203s. 12

16.Det faktum att det i 1938 års betänkande hänvisades till sådant soms. 12

17.rasegenskapernas betydelse för djursynen kan anföras till stöd för påstå-s. 12

18.enden om att den svenska djurskyddsdebatten delvis var inspirerad av dens. 12

19.nazistiska djurskyddslagstiftningen. Birgitta Forsman, som har undersökts. 12

20.alla nummer av ”Djurens rätt” åren 1930-1945, menar sig under dessa års. 12

21.80s. 12

22.emellertid inte ha kunnat se några tecken på specifikt intresse för nazis-s. 13

23.mens djursyn i denna, av NSMPD utgivna, tidskrift under 1930- ochs. 13

24.1940-talen.204 Inte heller kan något specifikt intresse för just 1933 årss. 13

25.tyska djurskyddslag utläsas i förarbetena till 1944 års svenska lag.205 Enligts. 13

26.min mening är det istället genomgående lagstiftningen i Storbritanniens. 13

27.som nämns som en lämplig förebild för det svenska regelsystemet.s. 13

28.I djurskyddslagens förarbeten anges att ett av lagstiftningens främstas. 13

29.syften var att genom inverkan på den allmänna opinionen ha moralbil-s. 13

30.dande effekter.206 Samtidigt anfördes både i utredningsbetänkandet ochs. 13

31.av lagutskottet att rättsskipningens ställningstaganden verkade ”släpas. 13

32.efter” den allmänna opinionens uppfattning i djurskyddsfrågor.207 Enligts. 13

33.förarbetena behövde alltså domstolarnas lagtolkning förändras i ännus. 13

34.högre grad än allmänhetens djursyn, trots att även den senare i och förs. 13

35.sig behövde förbättras.s. 13

36.Försöksreglerna fanns i 12 och 13 §§ i 1944 års djurskyddslag (GDL).s. 13

37.Dessa bestämmelser kompletterades av en tillämpningskungörelse meds. 13

38.mer detaljerade föreskrifter. Av 12 § GDL jämfört med tillämpningskun-s. 13

39.görelsen följde att försöksverksamhet visserligen fordrade tillstånd, mens. 13

40.att forskare vid institutioner knutna till det allmänna var undantagnas. 13

41.från tillståndskravet. Av 13 § GDL följde att försöksdjur inte fick till-s. 13

42.fogas större lidande än som var oundgängligt samt att det ibland förelågs. 13

43.avlivningsskyldighet mot försöksdjuren. Underlåtenhet att agera i enlig-s. 13

44.het med bestämmelsen kunde straffas som djurplågeri.s. 13

45.Rättslig systematiks. 13

46.På samma sätt som angivandet i 2 § GDL att djur skulle ”behandlas väls. 13

47.och såvitt möjligt skyddas mot lidande” hade 13 § GDL vissa drag avs. 13

48.målregel. Angivandet av att försöksdjuren inte fick tillfogas större lidan-s. 13

49.de än som var ”oundgängligt” var inte subsumtionslogiskt tillämpbart,s. 13

50.utan innebar en sorts definierande av ett awägningsrelaterat mål. Regelns. 13

51.81s. 13

52.hade emellertid inte de moderna målreglernas samhällspolitiskt materi-s. 14

53.ellt definierade innebörd och innefattade inte heller de moderna avväg-s. 14

54.ningsreglernas uttryckliga vägande av olika alternativ. Skyddsbestäm-s. 14

55.melsen för varmblodiga djur i 3 § tillämpningskungörelsen var däremots. 14

56.så preciserad att fråga i huvudsak var om en subsumtionslogisk regel.s. 14

57.Troligen hade även 13 § GDL kunnat få en mer koncis innebörd, oms. 14

58.oundgänglighetsrekvisitet hade prövats i praxis i sådan utsträckning atts. 14

59.relevanta respektive irrelevanta awägningsfaktorer hade avgränsats på etts. 14

60.generellt sett.s. 14

61.Som har redovisats i avsnitt 1.5.2 ovan är en awägningsregels objek-s. 14

62.tiveringsgrad, dvs. vilket värderings- och handlingsutrymme som regelns. 14

63.ger beslutsfattarna, i hög grad kopplad till förekomsten av en viktnorm,s. 14

64.som fungerar som ett mått eller kriterium med hjälp av vilket avvägnings-s. 14

65.faktorer kan göras i någon mån kommensurabla. Om man applicerars. 14

66.denna uppfattning på utformningen av djurförsöksregeln i 13 § GDLs. 14

67.kan konstateras att den enda awägningsfaktor som föreskrevs var djurss. 14

68.lidande, medan denna företeelses motvikt i form av forskningens behovs. 14

69.och resultat visserligen var underförstådd men inte uttryckligen defi-s. 14

70.nierad i lagtexten. Bestämmelsen var alltså låggradigt objektiverad ochs. 14

71.tillämpades i praktiken genom forskarnas fria bedömningar.208s. 14

72.Av 18 kap. 16 § SL följde efter 1944 års lagändring att den som genoms. 14

73.misshandel, överansträngning, vanvård eller annorledes ”utsätter djur förs. 14

74.otillbörligt lidande” skulle dömas för djurplågeri till böter eller fängelses. 14

75.högst två år. Den nya lagtexten, som vid 1948 års strafflagsrevision över-s. 14

76.fördes 11 kap. 13 § SL,209 innefattade alltså ett definierande av djuretss. 14

77.lidande istället för ett definierande av gärningsmannens handlande.210s. 14

78.Eftersom strafflagstiftning p.g.a. legalitetsprincipen normalt sett aldrigs. 14

79.tolkas extensivt till den tilltalades nackdel, fick straffbudet alltså en räck-s. 14

80.vidd som i någon mån avvek från vad som hade avsetts i förarbetena.s. 14

81.82s. 14

82.På samma sätt som i 13 § GDL fastslogs i 1940-talets utformning avs. 15

83.djurplågeribrottet en sorts mer eller mindre underförstådd avvägning.s. 15

84.Det förhållandet att djurets smärta skulle vägas mot människans specifikas. 15

85.intresse i det enskilda fallet framgick nämligen endast genom lagtextenss. 15

86.angivande av att lidandet skulle ha varit ”otillbörligt”. Någon närmares. 15

87.diskussion om hur domstolarna skulle gå till väga för att fastställa de,s. 15

88.när det gäller djurplågeribrottet ofta omtalade, ”inom samhället allmänts. 15

89.härskande” värderingarna fördes inte vid något tillfälle i förarbetena tills. 15

90.1944 års lagändring.211 Då klargörande prejudikat rörande tolkningens. 15

91.av 1944 års djurplågeribrott saknas, är det enligt min mening oklart vil-s. 15

92.ken utvidgning som bytet av rekvisitet ”uppenbar grymhet” till uttryckets. 15

93.”otillbörligt lidande” i brottsbeskrivningen egentligen medförde. Dens. 15

94.skärpning som vidtogs av straffmaximum från fängelse sex månader tills. 15

95.fängelse två år innebar otvetydigt att djurplågeri på ett principiellt plans. 15

96.blev ett svårare brott än tidigare. Brottets praktiska tillämpning prägladess. 15

97.emellertid av att såväl bevissvårigheter som intresseavvägningar kundes. 15

98.föranleda frikännanden.s. 15

99.Professionskunskaper i rättsligt beslutsfattandes. 15

100.Av stadgandet i 13 § GDL att försöksdjur inte fick tillfogas större lidandes. 15

101.än som var oundgängligt följde att försöksdjur om möjligt alltid skulles. 15

102.bedövas. Dessutom borde försök, vars syfte var att undersöka någontings. 15

103.redan välkänt, vanligen ha kunnat anses onödiga och därför utgörandess. 15

104.djurplågeri.212 Av 3 § tillämpningskungörelsen följde emellertid mot-s. 15

105.satsvis att plågsamma experiment i undervisningssyfte var tillåtna, såvitts. 15

106.avsåg kallblodiga djur utan begränsningar och såvitt avsåg varmblodigas. 15

107.djur om ändamålet inte kunde uppnås på annat sätt. Dissektioner av t.ex.s. 15

108.obedövade grodor i undervisningssyfte var alltså normalt sett lagligt.s. 15

109.I lagförarbetena diskuterades försöksverksamhet som ett exempel pås. 15

110.”intressekollision” som skulle lösas genom ”föreskrifter, som utan att is. 15

111.nämnvärd grad inkräkta å vetenskapens frihet giva verksamma garantiers. 15

112.mot onödigt djurplågeri”. En i utredningsbetänkandet föreslagen regels. 15

113.om att mer omfattande försök på varmblodiga djur bara skulle få utförass. 15

114.”till utrönande av något för vetenskapen okänt eller osäkert förhållande”s. 15

115.83s. 15

116.upptogs inte i tillämpningskungörelsen.213 Några riktlinjer eller princi-s. 16

117.per som angav hur det skulle avgöras under vilka förutsättningar soms. 16

118.ett försöksdjurs lidande var onödigt och därmed otillåtet fanns inte.s. 16

119.Sådana bedömningar torde i praktiken ha innefattat ett ställningstagan-s. 16

120.de rörande vad som var nödvändigt för att syftet med ett försök skulles. 16

121.kunna uppnås. Med beaktande av det totala tolkningsföreträde som des. 16

122.biomedicinska professionerna ansågs ha i sådana frågor torde experiments. 16

123.av formellt behöriga försöksledare i praktiken aldrig ha ansetts ha hafts. 16

124.onödiga syften. Någon i juridisk bemärkelse konsistent gällande rätt kans. 16

125.därför knappast sägas ha funnits rörande 1944 års djurförsöksregler. Hurs. 16

126.de synsätt och övergripande värdestrukturer som framkom i lagförarbe-s. 16

127.ten och regler förhöll sig till de tolkningar av lagstiftningen som vidtogs is. 16

128.rättstillämpningen är sålunda inte möjligt att ange.s. 16

129.De lokala tillsynsmyndigheterna i form av hälsovårdsnämnderna tordes. 16

130.vanligen ha haft begränsad kompetens att överpröva försöksledarnass. 16

131.bedömningar. I praktiken styrdes djurförsöksverksamheten därför avs. 16

132.försöksutövarna och inte genom straff- eller förvaltningsrättsliga bedöm-s. 16

133.ningar av utomstående offentliga organ. I den mån man överhuvudtagets. 16

134.kan tala om en implementering av 13 § GDL ägde denna alltså rum pås. 16

135.grundval av en renodlat professionaliserad förvaltningsmodell för beslut,s. 16

136.som dock teoretiskt sett hade kunnat överprövas straffrättsligt inoms. 16

137.ramen för legal-byråkratiska domstolsbedömningar. Sammantaget tyckss. 16

138.den reglering av djurförsök som uppnåddes genom 1944 års lagstiftnings. 16

139.ha varit av liten reell betydelse. Eftersom krav på djurförsöksregler hades. 16

140.framställts sedan 1880-talet kunde det ur djurskyddsrörelsens synpunkts. 16

141.väl emellertid betraktas som en framgång att någon sorts reglering allss. 16

142.ägde rum.s. 16

143.Övergripande värdestrukturers. 16

144.Den nya djurskyddslagen preciserade människans förpliktelser då dets. 16

145.gällde att skydda till människosamhället knutna djur. Även om män-s. 16

146.nisko nyttan otvetydigt ofta vägde tyngre än djurskyddsintresset, inne-s. 16

147.bar 1944 års lagstiftning därför en förskjutning i riktning mot den djur-s. 16

148.skyddsförespråkande värdestrukturen. Många av den nya lagens bestäm-s. 16

149.melser lämnade dock så stort utrymme för avvägningar mellan djurskyd-s. 16

150.det och människors intressen att det är osäkert om lagen förändrades. 16

151.rättsläget annat än i en del specifika frågor. Exakt hur styrkeförhållandets. 16

152.mellan, å ena sidan, de människonyttoförespråkande och, å andra sidan,s. 16

153.84 de djurskyddsförespråkande synsätten egentligen såg ut i den praktiska tillämpningen går inte att veta utan empiriska studier. I detalj reglerade frågor, som utförandet av svanskupering på hästar och öronkupering på hundar,214 innebar 1944 års lagstiftning emellertid tydliga förstärkningar av djurskyddet.s. 16

154.På 1940-talet vann de på 1880-talet så framgångsrika argumenten om att varje sorts försöksregler skulle skapa risker för omotiverade begränsningar av forskningsverksamheten inte längre gehör i lagstiftningsprocessen. Anledningen därtill torde främst ha varit att de flesta samhällsområden där djur nyttjades omfattades av den nya lagen, varför det skulle ha varit egendomligt att utesluta just försöksverksamhet från tillämpningsområdet. Den på 1880-talet anförda idén att moralidealet, den s.k. sedligheten, borde omfatta och alltså vara överordnad den vetenskapliga verksamheten nämndes överhuvudtaget inte i förarbetena till djurskyddslagen. Inte heller framfördes några idealistiskt religiösa argument om att forskning ibland hade hädiska syften. Tron på det naturvetenskapliga framåtskridandets fördelar tycks istället ha varit så väl förankrad, och så lite ifrågasatt, att det i det närmaste rådde en sorts vetenskapens hegemoni. Så framhölls i utredningsbetänkandet t.ex. att det vore ”uteslutet att låta någon annan än ett försöks ledare avgöra” vad ett försökssyfte krävde för ingrepp på djuren samt att det vore ”en orimlig belastning” för forskarna att underkasta dem någon slags mera regelbunden kontroll av försökens genomförande.215s. 17

155.I teorin kan uppkomsten av djurförsöksregler ses som ett genombrott för de regleringsförespråkande synsätten på bekostnad av de forskningsfrihetliga uppfattningarna. Otvetydigt skedde genom uppkomsten av regler en viss förskjutning till förmån för den regleringsförespråkande värdestrukturen, vars ursprungligen kristet idealistiska värdegrund nu hade ersatts av ett allmänt samhällsdemokratiskt, heteronomt, synsätt.216 Reglerna förutsattes emellertid ge forskarna fortsatt i stort sett fria händer att välja i förhållande till forskningens syfte lämpliga experimentmetoder. Vad som skedde var väl därför snarast att förekomsten av regler accepterades, medan reglernas innehåll var tydligt forskningsfrihetligt orienterade.s. 17

156.I både lagförarbetena och tillämpningskungörelsen förutsattes att varmblodiga ryggradsdjur var smärtkänsligare än s.k. kallblodiga, växel-s. 17

157.85s. 17

158.varma, djur.217 Uppfattningarna om djurs smärtupplevelser prägladess. 18

159.generellt av tanken att ju närmare som ett djur på det ena eller andras. 18

160.sättet stod människan, desto mer människoliknande smärtupplevelsers. 18

161.hade djuret. Apor, som ju ur artklassifikationssynpunkt stod människans. 18

162.nära, samt hästar, hundar och katter, som var domesticerade djur meds. 18

163.hög status, ansågs alltså mer smärtkänsliga än de flesta andra djur.218 Avs. 18

164.tillämpningskungörelsens föreskrifter om bokföringsskyldighet m.m.s. 18

165.framgick dessutom att främst hund- och kattägare antogs ha specifikas. 18

166.känsloband till sina djur.219 Vilken grad av smärtkänslighet som t.ex. kor,s. 18

167.hamstrar, kaniner och råttor kunde antas ha diskuterades inte specifikt.s. 18

168.Trots att det i förarbetena förekommer många exempel på idéer om djurss. 18

169.smärtupplevelser hänvisas ingenstans till veterinärmedicinska eller andras. 18

170.undersökningar i frågan. De uppfattningar som framkommer tycks istäl-s. 18

171.let ha härrört från någon slags påstått mer eller mindre allmänt notoriskas. 18

172.kunskaper.220s. 18

173.Försöksreglerna innefattade inte något direkt ifrågasättande av atts. 18

174.varje djur oavsett art representerar ett eget inneboende värde. Genom atts. 18

175.synen på smärtupplevelser inte motiverades, innebar reglerna emellertids. 18

176.att skilda djurarter ansågs skyddsvärda i olika hög utsträckning. Den art-s. 18

177.hierarkiska värdestrukturen var alltså otvetydigt inflytelserik. Även djur-s. 18

178.plågeribrottet, som innefattade en antydan till en generellt intrinsikals. 18

179.uppfattning, kan i den praktiska hanteringen antas ha tillämpats meds. 18

180.inslag av arthierarki i de intresseavvägningar som vidtogs.221s. 18

181.86s. 18

Inrättandet av djurförsöksetiska

1.nämnder m.m.s. 5

D j urskyddet under efterkrigstiden

Djurskyddsreglerna under 1960-talet

1.Tämligen omgående efter det att 1944 års djurskyddslag hade trätt i kraft började bl.a. djurskyddsföreningarna att kritisera lagen för att den var otillräcklig.222 I början av 1950-talet kom behovet av en utvärdering att diskuteras mera allmänt och år 1953 tillsattes sakkunniga i form av en Djurskyddsutredning för att utreda lagstiftningens utformning och effekter. På 1950-talet avgavs betänkanden om tillsynen över djurskyddslagens efterlevnad, SOU 1956:49, och om offentlig förevisning av djur, SOU 1957:38. Därefter avgavs ett betänkande om djurplågeri, vetenskapliga djurförsök samt djurskyddsordning, SOU 1961:45, samt ett betänkande om slakt och kastrering av ren jämte andra djurskyddsfrågor, SOU 1963:75.s. 5

2.I 1956 års betänkande anfördes att djurskyddslagen inte efterlevdes i önskvärd utsträckning, varför tillsynsverksamheten borde stärkas bl.a. genom ett inrättande av särskilda, statliga, djurskyddsassistenttjänster. I den proposition som framställdes ansåg departementschefen att tillsynsreglerna istället borde förbättras inom ramen för det befintliga systemet. Även lagutskottet och riksdagen ansåg att tillsynen liksom tidigare skulle utövas av främst hälsovårdsnämnderna, som genom lagändringar år 1958 dock ålades att utse minst en tillsyningsman över djurs vård och behandling.223 I 1961 års betänkande om djurplågeri, vetenskapliga djurförsök samt djurskyddsordning anfördes.s. 5

3.87s. 5

4.Djurplågeribrottet borde inte innefatta uttrycket otillbörligt lidandes. 6

5.utan istället avse att otillbörligen utsätta djur för lidande. Därigenoms. 6

6.skulle tydligare framgå att det inte var djurets lidande, utan den åtgärds. 6

7.som hade åstadkommit lidandet, som skulle ha varit otillbörlig.224 Djur-s. 6

8.försök hörde till de verksamheter genom vilka djur utsattes för lidandes. 6

9.som p.g.a. verksamhetens syfte ansågs tillbörligt. Djurskyddsföreningar-s. 6

10.nas negativa uppfattning om djurförsök grundade sig knappast på ”egent-s. 6

11.lig kännedom” om vad som förekom. Inte minst för forskarna själva vars. 6

12.det emellertid angeläget ”att grunden för ett misstroende, som synes varas. 6

13.djupt rotat” undanröjdes.225 Djurförsökskontrollen borde därför anord-s. 6

14.nas så att "å ena sidan, alla skäl till berättigade misstankar om djurplågeris. 6

15.undanröjes” samtidigt som "å andra sidan, forskarna icke obehörigens. 6

16.hämmas i sitt arbete. Den första synpunkten leder till att lekmannaintres-s. 6

17.set får i tillbörlig mån komma till sin rätt. Den senare synpunkten tordes. 6

18.böra leda till att formerna för kontrollen blir sådana, att kontrollen ickes. 6

19.leder till obehörigt hinder i försöksarbetets gång; improviserade besök is. 6

20.kontrollsyfte bör således vara uteslutna och det personliga momentet börs. 6

21.vara sådant att det innefattar en garanti för objektiviteten i kontrollverk-s. 6

22.samheten”. Ett rent lekmannainslag skulle inte ”gagna kontrollverksam-s. 6

23.heten” utan istället ”inverka menligt”, eftersom ”det icke kunna förne-s. 6

24.kas” att djurskyddsrörelsens förespråkare inte sällan var präglade ”av en avs. 6

25.deras allmänna inställning färgad misstanke mot dem som i utövningens. 6

26.av sin gärning har att företaga vetenskapliga försök å djur”. Försökstill-s. 6

27.synen borde därför utövas av en till Veterinärstyrelsen knuten nämnd, is. 6

28.vilken det bl.a. skulle finnas läkare eller veterinärer utsedda på förslag avs. 6

29.Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund.226s. 6

30.Reglerna i 1944 års tillämpningskungörelse borde preciseras ochs. 6

31.utvidgas, bl.a. såtillvida att inte bara inköp utan även försökens genom-s. 6

32.förande borde journalföras. Alla större djur, som ”hästar samt de klöv-s. 6

33.bärande djuren nötkreatur, svin, får och getter” samt apor, borde omfat-s. 6

34.88 tas av noggranna dokumentationsregler. En särskild fråga var ”huruvida dessutom fjäderfä, kaniner, marsvin, råttor och möss bör ifrågakomma i sammanhanget. Väl talar djurskyddssynpunkter för att ingen åtskillnad göres mellan djur av olika slag. A andra sidan kan med fog invändas, att de sistnämnda djurslagen saknar den utpräglade individualitet, vilken oftast utmärker apor, hundar, katter, hästar och de klövbärande djur, som brukar ifrågakomma för djurförsök. Vidare kan förmodas, att en alltför vidsträckt journalföringsplikt icke skulle bli praktikabel, och — även om den bleve det — under alla omständigheter alltför betungande”. Försöksverksamhet med mindre djur borde därför inte omfattas av regler om inköps- och försöksjournaler.227s. 6

35.Betänkandet av år 1961 slutbehandlades tillsammans med 1963 års betänkande om slakt och kastrering av ren m.m.228 I den proposition som framställdes anfördes följande om djurplågeribrottet och om djurförsöksreglerna.s. 7

36.Straffbudet mot djurplågeri tillämpades för närvarande ”alltför restriktivt”. I betänkandet upptaget förslag borde därför genomföras, även om en del remissinstanser hade ifrågasatt att en ändring av brottsbeskrivningen i föreslagen riktning kunde ”påskynda utvecklingen i riktning mot en önskvärd strängare bedömning av djurplågerifallen”.229 Det lidande som försöksdjur tillfogades fick inte vara ”större än som är oundgängligt. Även här skall alltså ske en avvägning, vid vilken bedöms i vad mån det vetenskapliga eller därmed likartade ändamålet som är i fråga kan rättfärdiga en uppoffring av vad man kallat djurets rätt”. Vid denna avvägning måste man ”bl.a. ta ställning till om ändamålet kan vinnas på annan väg än genom åtgärder som medför lidande för djur och om nödvändiga dylika åtgärder kan utföras på sådant sätt att lidandet begränsas”. Utgångspunkterna för en sådan bedömning var dock svårdefinierade, särskilt i fråga om t.ex. grundforskning som ”mera indirekt siktar till förbättring av levnadsvillkoren för människor eller djur”.230s. 7

37.Huruvida den ibland förekommande kritiken mot djurförsöksverksamheten och ”det sätt varpå de nödvändiga avvägningarna sker” var berättigad var ”utomordentligt vanskligt” att veta, eftersom ”vetenskapliga och andra förhållanden på området” var svårbedömda samtidigt soms. 7

38.89s. 7

39.det var ”uppenbart” att djurförsöksverksamheten inte kunde sägas ”stås. 8

40.under fortlöpande kontroll och under tillfredställande tillsyn”. Förslagets. 8

41.att inrätta en särskild tillsynsnämnd hade dock blivit föremål för ”starkts. 8

42.skiftande omdömen” i remissbehandlingen. Även om denna idé skulles. 8

43.medföra vissa beaktansvärda fördelar, skulle en enda nämnd knappasts. 8

44.kunna utöva effektiv kontroll över all djurförsöksverksamhet. Dessutoms. 8

45.var det svårt att ge nämnden en sådan sammansättning ”att lekmanna-s. 8

46.intresset blir företrätt på ett sätt som helt kan tillgodose allmänhetenss. 8

47.berättigade krav på insyn”. En effektivisering av tillsynen borde därförs. 8

48.uppnås inom den nuvarande tillsynsorganisationens ram.231 Tillämp-s. 8

49.ningskungörelsens regler om bl.a. inköps- och dokumentationsjournalers. 8

50.borde emellertid skärpas.232s. 8

51.TLU anförde följande i sitt betänkande. I brottsbalken, som hade trätts. 8

52.ikraft år 1965, fanns djurplågeribrottet i 16 kap. 13 §, till vilken bestäm-s. 8

53.melse 11 kap. 13 § SL hade överförts i oförändrat skick.233 Som före-s. 8

54.slogs i propositionen borde bestämmelsen ändras så att otillbörlighetens. 8

55.uttryckligen knöts till den åtgärd som gett upphov till ett djurs lidande.s. 8

56.Den förbättrade kontroll över djurförsöksverksamhet som vore önskvärds. 8

57.borde genomföras inom den redan existerande tillsynsorganisationenss. 8

58.ram. Förslaget om utvidgad journalföring m.m. borde däremot genom-s. 8

59.föras.234s. 8

60.Riksdagen biföll den ändring av 16 kap. 13 § BrB som följde av ut-s. 8

61.skottsutlåtandet. Påföljande år ändrades även kungörelsen 1944:771s. 8

62.med vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapliga ända-s. 8

63.mål m.m.235 Huvudbestämmelserna om djurförsök i 12 och 13 §§ GDLs. 8

64.ändrades däremot inte.s. 8

65.90s. 8

Djurförsöksreglerna och djurplågeribrottet i brottsbalken

1.I 1966 års utformning av 1944 års tillämpningskungörelse angavs i 3 § på ett liknande sätt som tidigare att operativa ingrepp av betydelse inte i undervisningssyfte fick företas på varmblodiga djur, om ändamålet kunde uppnås på annan väg samt att sådana djur ”såvitt möjligt” skulle bedövas före ingrepp. Bestämmelsen utvidgades emellertid år 1966 genom ett preciserande angivande av att ingrepp, om det med hänsyn till ändamålet var nödvändigt, fick göras ”med ofullständig bedövning eller utan bedövning. I sådant fall skall, om det kan ske, smärtstillande eller lugnande medel användas för att begränsa djurets lidande”.s. 9

2.Av 9 § i tillämpningskungörelsen kom att följa att försöksverksamhet med ”apor, hundar, katter, hästar eller klövbärande djur” skulle dokumenteras genom journaler ”dels över inköp av djuren (inköpsjournal) dels över åtgärderna (försöksjournal)”.236 Journalerna skulle årligen sändas till hälsovårdsnämnderna för granskning och skulle uppta bl.a. försöksändamålet, försöksåtgärdernas beskaffenhet, art och omfattning av bedövning eller, om bedövning inte hade använts, anledningen därtill och vad som gjorts för att lindra djurets lidande samt åtgärder med djuret efter avslutat försök.237s. 9

3.Enligt den utformning av 16 kap. 13 § BrB som gällde från den 1 januari 1966 skulle den som genom misshandel, överansträngning, vanvård eller på annat sätt otillbörligen utsatte djur för lidande dömas för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Redan i slutet av 1960-talet började emellertid krav på att straffbudet skulle utvidgas ytterligare att framföras. I anledning av motioner som hade framställts i frågan uttalades. 9

4.91s. 9

5.lagutskottet år 1970 och jordbruksutskottet år 1971 att möjligheterna atts. 10

6.utsträcka djurplågeribrottet till att avse även vårdslösa handlingar bordes. 10

7.utredas, bl.a. eftersom det uppenbarligen ofta var svårt att åstadkommas. 10

8.bindande bevisning om att uppsåt förelegat.238 Ar 1972 framlades ens. 10

9.proposition om ändring av 16 kap. 13 § BrB, i vilken följande anfördes.s. 10

10.På 1930-talet dömdes över 200 personer om året för djurplågeri. Unders. 10

11.åren 1961-1970 hade motsvarande antal dömda sjunkit till 20-30 styck-s. 10

12.en per år.239 Alltså var det ganska få personer som fälldes till ansvar förs. 10

13.djurplågeri, något som dock delvis berodde på att ”åklagarnas åtalspraxiss. 10

14.och domstolarnas rättstillämpning präglas av alltför stor återhållsamhet”.s. 10

15.En genomgång av domstolspraxis visade att "uppsåtskravet medför pro-s. 10

16.blem vid rättstillämpningen och har haft till följd att jämförelsevis allvar-s. 10

17.liga fall i vilka djur utsatts för lidande inte har föranlett ansvar för djur-s. 10

18.plågeri. Det torde vidare vara klarlagt att dessa bevissvårigheter iblands. 10

19.framstår som så uppenbara att åklagaren inte anser det meningsfullt atts. 10

20.ens väcka något åtal”.240 Svårigheterna att beivra djurplågeri försvagades. 10

21.djurskyddslagens effektivitet, eftersom denna ju i många fall sanktionera-s. 10

22.des främst genom 16 kap. 13 § BrB. Dessutom var ansvaret för djurplå-s. 10

23.geri i princip mer vidsträckt i både dansk, finsk och norsk lagstiftning äns. 10

24.enligt brottsbalken. Djurplågeribrottet borde därför utvidgas till att ävens. 10

25.omfatta fall där gärningsmannen hade visat grov oaktsamhet. Huruvidas. 10

26.oaktsamheten varit grov eller inte fick avgöras från fall till fall utifråns. 10

27.sådant som graden och varaktigheten av djurets lidande, antalet djur soms. 10

28.orsakats lidande samt gärningsmannens möjligheter att bedöma följdernas. 10

29.av sitt handlade.241s. 10

30.Justitieutskottet hemställde att propositionen skulle antas utan atts. 10

31.anföra några mer omfattande egna synpunkter.242 Sedan riksdagen bifallits. 10

32.utskottsbetänkandet ändrades genom SFS 1972:629 lydelsen av 16 kap.s. 10

33.13 § BrB så att stadgandet omfattade såväl uppsåtligt som grovt oaktsamts. 10

34.agerande.243 Antalet personer som döms för djurplågeri har under 2000-s. 10

35.talet på samma sätt som på I960- och 1970-talen varit tämligen litet.s. 10

36.92 Under åren de tio åren 1997—2006 skiftade antalet årligen dömda enligt 16 kap. 13 § BrB mellan som högst 64 stycken år 2006 och som lägst 30 stycken år 1999.244 Någon samlad officiell statistik över antalet brott mot djurskyddslagen tycks - såvitt jag har kunnat hitta — inte publiceras.245s. 10

37.Jag har endast hittat ett åtal som rör djurplågeri begånget genom djurförsöksverksamhet.246 Detta åtal riktades mot en cancerforskare, tillika ansvarig föreståndare för Onkologiska Institutionen, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg för att denne våren 1999 hade varit ansvarig för försök som avvek från meddelat djurförsöksetiskt tillstånd. Försöken innefattade nämligen avsevärda ingrepp som inte hade beskrivits i den djurförsöksetiska ansökningen. Avvikelserna från det meddelade tillståndet, som rörde cancerforskning genom bestrålning av möss, bestod i att mössen hade injicerats med tumörer, att mössens svansar hade amputerats och försetts med s.k. clips samt att djuren inte hade inspekterats genom ”tät tillsyn” på det sätt som hade föreskrivits i det etiska tillståndet. I målet hördes, utöver den tilltalade, elva vittnen. I tingsrättens dom, som inte överklagades, fastslogs att den åtalade forskarens förbiseenden var anmärkningsvärda, eftersom det genomförda försöket inte alls motsvarade det försök som han hade fått tillstånd för samt att grunden för att forskning på djur skall kunna genomföras och fungera ”måste vara att de regler som uppställs i syfte att minimera djurens lidande i bl.a. djurskyddslagen efterlevs oavsett hur viktig och behövlig forskningen än är”. Forskaren dömdes för djurplågeri begånget genom grov oaktsamhet till 60 dagsböter å 450 kr, dvs. 27.000 kr i böter.247s. 11

Målsägande vid dj urplågeri

1.Som har nämnts i avsnitt 3.2 ovan var djurplågeribrottets skyddsobjekt ursprungligen sedligheten i form av dels människornas kristet moraliska sedlighet, dels djurens egenvärde som kännande, av Gud skapade, varel-s. 11

2.93s. 11

3.ser. Numera torde djurplågeribrottets skyddsobjekt vara tämligen renod-s. 12

4.lat att skydda djur som kännande varelser mot lidande.s. 12

5.I mål om djurplågeri är det istället för djuret dess ägare som, genom ens. 12

6.sorts ställföreträdarkonstruktion, intar målsägandeposition och kan t.ex.s. 12

7.göra enskilda anspråk gällande i anledning av brottet.248 Detta förhållandes. 12

8.kritiseras ofta inom djurskyddsrörelsen, eftersom det inte sällan är djurss. 12

9.ägare som utsätter dem för lidanden. Det faktum att rättsystemet intes. 12

10.tillerkänner djuren, t.ex. genom ideella föreningar, möjligheten att hävdas. 12

11.en partsställning, medför att många djur som utsätts för lidande juridiskts. 12

12.kan skyddas endast genom agerande från offentliga myndigheter, soms. 12

13.inte nödvändigtvis ser djurskydd som sin mest prioriterade uppgift.249s. 12

14.Eftersom endast människor tillerkänns rättskapacitet och rättshand-s. 12

15.lingsförmåga kan vare sig djur eller djurskyddsintressen enligt svensk rätts. 12

16.ha egen partsställning eller talerätt i djurplågerimål.250 Djurskyddsföre-s. 12

17.ningar har ibland försökt att hävda en rätt av den art som finns i Storbri-s. 12

18.tannien att väcka enskilt åtal för djurplågeri. I Sverige har det dock intes. 12

19.ansetts finnas någon sorts subsidiär åtalsrätt i djurplågerimål annat äns. 12

20.för djurägaren.251 Vidare har djurskyddsorganisationer försökt att väckas. 12

21.talan i andra sorters djurskyddsfrågor. I rättsfallet RA 1989 not 260 fördes. 12

22.djurskyddsorganisationer talan om förbud att ta hand om och skaffas. 12

23.hund för en viss person. Regeringsrätten anförde i detta mål emellertids. 12

24.att djurskyddsorganisationerna ”äger inte besvära sig över kammarrättenss. 12

25.dom. Regeringsrätten tar därför inte upp deras besvär till prövning”.s. 12

Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder

Bakgrunden till 1979 års lagstiftning

1.Den mer eller mindre oifrågasatta position som naturvetenskaperna hades. 12

2.uppnått under tidigare delen av 1900-talet började efter Andra världskri-s. 12

3.get att ifrågasättas. Uppdagandet av de nazistiska människoexperimentens. 12

4.liksom uppfinnandet av atombomben och dess effekter föranledde dis-s. 12

5.94 kussioner om i vilken utsträckning som moraliska krav kunde eller borde ställas såväl på forskningsmetodik som på vetenskapliga målsättningar och resultat. På många håll hävdades att humanforskningsprojekt alltid borde etikgranskas. Vid World Medical Associations möte i Helsingfors år 1964 fastställdes en deklaration med etiska regler för medicinsk forskning. Helsingforsdeklarationen har reviderats flera gånger och innefattar fortfarande de mest grundläggande principerna för humanforskning.252s. 12

6.I anslutning till en del s.k. forskningsskandaler beslöt amerikanska National Institute of Health år 1966 att alla humanforskningsprojekt som fick ekonomiskt stöd skulle genomgå etisk granskning.253 Eftersom det fanns svenska projekt som finansierades med amerikanska anslag påverkade dessa riktlinjer de svenska etikkraven och år 1966 inrättades en etisk forskningskommitté vid Karolinska sjukhuset. Därefter inrättades rådgivande etiska kommittéer för humanforskning vid samtliga medicinska fakulteter.s. 13

7.Det ökande intresset för forskningsetik medförde att det på Medicinska forskningsrådets initiativ inrättades en rådgivande etikkommitté för djurförsöksfrågor i mitten av 1960-talet.254 Under 1970-talet började det att debatteras om djurförsöksetiska bedömningar borde bli obligatoriska. Intresset för att skapa någon slags obligatorisk nämndprövning härrörde från två olika riktningar, nämligen dels den av medicinska forskningsrådet inrättade djurförsöksnämndens verksamhet, dels en i början av 1970talet av den folkpartistiska riksdagsledamoten Kerstin Anér inledd och under flera år kontinuerligt förd riksdagsdebatt i frågan.255s. 13

8.I den debatt som initierades av Anér och som pågick under större delen av 1970-talet rådde stor oenighet om hur djurförsöksbedömningar borde hanteras. De djurrättsinriktade rörelserna engagerade sig emellertid aldrig i kraven på inrättande av etiska nämnder, eftersom de vanligen ansåg att sådana nämnder på ett enligt deras uppfattning oacceptabelt sätt skulle legitimera förekomsten av djurförsök.256 Något förenklat kan debattörerna istället sägas ha bestått av å ena sidan autonomister och å andra sidan heteronomister. Autonomisterna hävdade att djurförsöksbedömningar är en specialistfråga som bör hanteras av forskare med utgångspunkt i forskarsamhällets expertkunskaper. Heteronomisterna menade däremot att bedömningar av djurförsök bör avgöras utifrån en demokratisk helhetssyn på samhällsmål och inte av forskarsamhället som företrädare förs. 13

9.95s. 13

10.ett särintresse. Heteronomisterna ansåg vanligen att försöksbedömningars. 14

11.bör inordnas i en diskussionskontext om expertstyrning contra demo-s. 14

12.krati, i vilken kontext forskarna var en elit som borde hindras från makt-s. 14

13.missbruk. Autonomisterna menade däremot att forskarsamhället trotss. 14

14.sin kunskapsexpertis var i ett underläge mot den av lekmän dominerades. 14

15.statsmakten.257s. 14

16.I avhandlingen ”Djurförsök. Forskningsetik, politik, epistemologi”s. 14

17.(1992) anför Birgitta Forsman att den klassiska motsättningen mel-s. 14

18.lan ”vetenskapens nytta och frihet, mellan autonomi och heteronomi”s. 14

19.genomsyrar hela djurförsöksdebatten.258 Hon anför. Konflikten mellans. 14

20.autonomister och heteronomister ”röjer en radikal skillnad i synen pås. 14

21.vetenskapens plats i världen och roll i samhället. Autonomi förutsätters. 14

22.att vetenskapen har en särställning och att vetenskapen måste stå fri is. 14

23.förhållande till samhället utanför. Vetenskapens frihet ligger enligt dets. 14

24.synsättet i samma klass som t.ex. yttrandefriheten och får inte ifrågasät-s. 14

25.tas. Heteronomisterna däremot menar att vetenskapen är en verksamhets. 14

26.som är jämställd med alla andra i samhället, och att samhället måste has. 14

27.ett stort inflytande över vetenskapen. Forskare är enligt det synsättet intes. 14

28.mer att lita på än generaler som planerar krig eller poliser som utreders. 14

29.polisövergrepp. Forskare är jäviga i frågor som rör vetenskap, och forskar-s. 14

30.kollektivets kollegialitet och frimureri måste balanseras av demokratiskts. 14

31.inflytande”.259s. 14

32.Under 1970-talet framställdes kontinuerligt motioner med krav på atts. 14

33.det allmännas kontroll över djurförsöksverksamheten borde utökas ochs. 14

34.effektiviseras. De återkommande motionerna utmynnade år 1976 i atts. 14

35.jordbruksutskottet i ett betänkande som bifölls av riksdagen förordades. 14

36.en översyn av möjligheterna till ökad kontroll av djurförsöken, eventuellts. 14

37.genom etisk prövning.260 I början av år 1977 lade Lantbruksstyrelsens. 14

38.fram ett förslag till åtgärder för ökad kontroll av försöksdj ursverksamhe-s. 14

39.ten m.m., i vilket anfördes.s. 14

40.Av såväl kostnadsskäl som etiska skäl utnyttjade forskare försöksdjurs. 14

41.endast om det inte var möjligt att använda andra metoder. Användnings-s. 14

42.området för alternativa eller kompletterande forskningsmetoder bordes. 14

43.emellertid utvidgas så långt som möjligt. Dessutom borde i vardera av des. 14

44.sex högskoleregionerna inrättas en djurförsöksetisk nämnd med uppgifts. 14

45.att företa etisk prövning innan försök inleddes. Djurens förväntade lidan-s. 14

46.96 de borde alltså inför varje nytt forskningsprojekt som skulle utföras vägas mot de framsteg som försöket väntades ge. Vid en etisk prövning borde man bedöma bl.a. forskningsprojektens ändamål, upplägg, förväntade vetenskapliga värde, om motsvarande försök hade utförts tidigare samt möjligheterna att lösa forskningsuppgiften med alternativa eller modifierade metoder. De djurförsöksetiska nämnderna borde bestå av ett lika stort antal av vardera forskare, s.k. försöksdjurspersonal och lekmän, varvid kontakten mellan lekmän och forskare på sikt borde skapa en ökande förståelse både för nödvändigheten av djurförsök och för önskemålen om återhållsamhet i fråga om försöksdjuranvändning. Nämnderna skulle få en endast rådgivande funktion, men Lantbruksstyrelsen förutsatte att försöksledarna skulle komma att följa nämndernas utlåtande.261s. 14

47.Lantbruksstyrelsens förslag om etiska nämnder tillstyrktes eller lämnades utan erinran av flertalet remissinstanser. I några remissyttranden anfördes emellertid i linje med den autonoma argumentationen att forskarna hade bäst förutsättningar att på ett seriöst sätt bedöma och kritisera försöksansökningar, varför de borde tillförsäkras egen majoritet i nämnderna. Andra remissinstanser menade däremot i heteronom anda att forskare och s.k. försöksdjurspersonal tillsammans borde ha endast samma antal representanter som lekmännen samt att det dessutom i varje nämnd borde ingå en ”neutral”, i veterinärmedicinska frågor sakkunnig, ledamot.262s. 15

48.Under senare delen av 1970-talet utreddes även den s.k. försöksdjursförsörjningen och förslag framlades om att endast djur som hade fötts upp för att bli försöksdjur skulle få användas.263 Krav på s.k. destinationsuppfödning skulle alltså införas, främst för att hindra okontrollerad produktion och handel med försöksdjur. Detta förslag behandlades tillsammans med Lantbruksstyrelsens utredning.s. 15

Propositionen och utskottsbetänkandet

1.I den proposition som Lantbruksstyrelsens förslag lades till grund för anförde departementschefen.s. 15

2.Det var angeläget att ”understryka att djuren som levande varelser har ett egenvärde som vi måste ta tillbörlig hänsyn till. Användningen av djur för olika ändamål förutsätter att en omsorgsfull avvägning sker mellans. 15

3.97s. 15

4.det intresse som påkallar viss åtgärd och vad åtgärden innebär för djuret.s. 16

5.Varje ingrepp i djurens liv bör därför kräva eftertanke”. Ett realistiskts. 16

6.djurskyddsarbete ”måste grundas på en rimlig avvägning mellan behovets. 16

7.att kunna utnyttja djuren å ena sidan och vårt ansvar mot djuren å dens. 16

8.andra. Det blir samhällets sak att göra denna avvägning genom att ställas. 16

9.upp regler för djurhållningen.” Även om djurförsöken f.n. inte kundes. 16

10.undvaras borde de tillåtas endast när likvärdiga alternativ saknades.264s. 16

11.Enligt den nuvarande lagstiftningen ankom det på den enskilde fors-s. 16

12.karen att bedöma om nyttan av ett djurförsök var så stor att den moti-s. 16

13.verade ett undantag från principen att djur inte fick tillfogas lidande.s. 16

14.Under senare år hade emellertid vuxit fram ”en allt starkare opinion” soms. 16

15.krävde ökad insyn i och kontroll av försöksverksamheten. Forskarna hades. 16

16.”varit lyhörda för dessa krav”. Medicinska forskningsrådets nämnd hades. 16

17.fungerat som en ”central försöksdjursetisk kommitté” och liknande kom-s. 16

18.mittéer hade skapats på flera ställen. Lantbruksstyrelsens förslag tillgodo-s. 16

19.såg ”de allt starkare kraven som man har anledning att ställa på en ökads. 16

20.information om och insyn i försöksdjursverksamheten”. De djurförsöks-s. 16

21.etiska nämnderna skulle visserligen bli endast rådgivande, men det kundes. 16

22.förutsättas att försöksledarna följde nämndutlåtandena. Huvudman förs. 16

23.verksamheten borde Lantbruksstyrelsen bli. För att hantera bl.a. sam-s. 16

24.ordnings-, planerings- och utvecklingsfrågor borde emellertid en centrals. 16

25.försöksdjursnämnd inrättas.265s. 16

26.Jordbruksutskottet anförde. Ett realistiskt djurskyddsarbete ”måstes. 16

27.bygga på en rimlig avvägning mellan de på rent etiska hänsynstagan-s. 16

28.den grundade kraven på en ökad ansvarskänsla mot djuren å ena sidans. 16

29.och å andra sidan det t. v. ofrånkomliga behovet av att i viss omfattnings. 16

30.kunna utnyttja djuren inom bl.a. den medicinska forskningen. Kontak-s. 16

31.ten mellan lekmän och forskare i de föreslagna etiska nämnderna börs. 16

32.enligt utskottets mening på sikt kunna medföra okad förståelse såväl förs. 16

33.nödvändigheten av att djurförsök t.v. måste ske även i fortsättningen soms. 16

34.för önskemålen om återhållsamhet i fråga om försöksdjursanvändningen.s. 16

35.Utskottet tillstyrker således principen om en etisk förprövning av djur-s. 16

36.försök och ansluter sig i övrigt i allt väsentligt till de allmänna riktlinjers. 16

37.rörande försöksdjursverksamheten som förordas i propositionen”.266s. 16

38.Av de 15 utskottsledamöterna avgav tre ledamöter ett särskilt yttrande,s. 16

39.i vilket de i enlighet med det autonoma synsättet anförde. Propositions-s. 16

40.förslaget innebar ”ett underkännande av forskares omdöme i avgörandes. 16

41.forskningsfrågor” och de etiska nämnderna skulle ”få ett inflytande övers. 16

42.98 forskarna som inte kan anses tillbörligt”. Författningsförslagen kunde "i bästa fall leda till en försämrad eller försvårad forskningsverksamhet, eller i värsta fall en spolierad forskning”. Etiska nämnder var inte nödvändiga, eftersom forskarnas ansvarskänsla var ”en fullt tillräcklig garanti för att försöksdjur inte i onödan används, och att när försöksdjur likväl kommer till användning de inte i onödan tillfogas lidande”. Även om de tre utskottsledamöterna inte "i nuläget” ansåg sig böra gå emot regeringens förslag, förbehöll de sig ”rätten att om så erfordras återkomma i denna fråga”.267s. 16

Lagstiftningen och något om dess effekter

1.Genom SFS 1978:979 infördes en ny bestämmelse, 12 a § GDL, som angav att regeringen eller myndighet som regeringen bestämde fick ”meddela föreskrifter om prövning från etisk synpunkt” av försöksdjursanvändning.268 Dessutom kompletterades 12 § GDL med ett nytt stycke om att endast destinationsuppfödda djur fick användas i försöksverksamhet.269 I 13 § GDL angavs på samma sätt som tidigare att försöksdjuren inte fick tillfogas större lidande än som var oundgängligt och att djur som efter försöket kunde antas åsamkas avsevärt lidande skulle dödas snarast möjligt.s. 17

2.Tillämpningskungörelsen från år 1944 ersattes av förordningen (1979: 286) om användning av djur för vetenskapliga ändamål m.m. Genom 1979 års förordning inrättades en central försöksdjursnämnd (CFN) och en etisk djurförsöksnämnd i varje högskoleregion, dvs. en nämnd i vardera Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund/Malmö, Göteborg och Umeå.270 I de djurförsöksetiska nämnderna skulle ingå vardera lika många forskare, s.k. försöksdjurspersonal och lekmän, varvid djurskyddsorganisationer skulle vara representerade bland lekmännen. De äldre reglerna om särskilt skydd för varmblodiga djur samt om inköps- och försöksjournalers. 17

3.99s. 17

4.överfördes i princip oförändrade till förordningen. I 4 § i denna angavss. 18

5.även att de etiska nämnderna i sin prövning skulle ta hänsyn till "å enas. 18

6.sidan djurförsökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuren”.s. 18

7.Närmare föreskrifter om nämndernas organisation och ärendehand-s. 18

8.läggning meddelades av Lantbruksstyrelsen. Genom sådana föreskrifters. 18

9.angavs att nämnderna borde diskutera bl.a. forskningsprojektens ända-s. 18

10.mål och betydelse, vilka nya kunskaper som kunde vinnas med försöket,s. 18

11.vilka till djurförsök alternativa eller mindre plågsamma metoder soms. 18

12.kunde användas samt om likadana försök redan hade utförts för sammas. 18

13.ändamål.271 Dessutom fanns konsumentrelaterade föreskrifter, av vilkas. 18

14.det vid denna tid ibland följde att t.ex. LD50-test skulle göras innan etts. 18

15.ämne eller preparat fick användas av människor.272s. 18

16.Enligt 1979 års prövningssystem skulle vissa djurförsök föranledas. 18

17.ansökan medan enklare försök endast behövde anmälas.273 En ansökans. 18

18.prövades i första hand av en tremannagrupp, som bestod av en represen-s. 18

19.tant för vardera av de tre ledamotskategorierna. Om tremannagruppens. 18

20.fann försöket etiskt godtagbart kunde det påbörjas omedelbart och ären-s. 18

21.det anmäldes sedermera i nämnden, som sammanträdde minst två gångers. 18

22.per år. Många djurförsök påbörjades alltså långt före det att nämnden ins. 18

23.pleno sammanträdde. Ansåg någon av ledamöterna i tremannagruppens. 18

24.att försöket inte var etiskt godtagbart skulle ärendet emellertid hänskju-s. 18

25.tas till nämnden för vidare prövning. Om nämnden fann att ett försöks. 18

26.inte var godtagbart eller om en ledamot reserverade sig mot nämndenss. 18

27.tillstyrkande av försöket skulle protokollsutdrag om detta sändas till bådes. 18

28.den berörde försöksledaren och den som var ansvarig för försöksdj urs-s. 18

29.verksamheten vid aktuell institution. I föreskrifterna om nämndernass. 18

30.organisation angavs att en ledamot inte fick delta i prövningen av etts. 18

31.försök i vilket han själv medverkade eller om han ”annars är jävig”.274s. 18

32.Birgitta Forsman menar i uppsatsen ”Hur påverkar etisk förhandspröv-s. 18

33.ning av djurförsök den biomedicinska forskningen?” (1983) att nämn-s. 18

34.dernas målsättning var otydlig, eftersom det inte fanns någon egentligs. 18

35.100 vägledning för hur avvägningen mellan å ena sidan djurförsökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuret skulle gå till. Hon anför. ”Vilken vikt bör exempelvis tillmätas de olika variablerna? Ej heller sägs något om vilka etiska aspekter som skall beaktas. Det finns helt enkel inga etiska principer som ledamöterna i de etiska nämnderna kan stödja sig på vid prövningen av djurförsöken. Fältet lämnas därför öppet för subjektivt tyckande. Jag har läst igenom samtliga anmälningar och ansökningar till de etiska nämnderna i hela landet sedan deras tillkomst (det rör sig om uppåt 6.000). Hur är forskningsprojektens ändamål formulerade där? Några toppnormer som lust eller lycka anges praktiskt taget aldrig som önskvärda att uppnå. Det är sällsynt att några preciserade, vitala mänskliga behov nämns. Nästan alltid nöjer man sig med en teknisk förklaring att man tänker kartlägga vissa mekanismer”.275s. 18

36.Systematiska statistikuppgifter över den samlade försöksdj ursanvändningen i Sverige saknas för 1970-talet. Det är därför inte möjligt att ha någon exakt uppfattning om i vilken utsträckning som inrättandet av djurförsöksetiska nämnder påverkade försöksdjursanvändningen. Fr.o.m. mitten av 1950-talet finns emellertid uppgifter om förbrukningen av särskilda djurarter under vissa år.276 På grundval av dessa uppgifter har dragits slutsatsen att försöksdjursanvändningen under åren 1956-1970 ökade från ca 170.000 till ca 900.000 djur per år. Fr.o.m. 1970-talet tycks användandet emellertid ha minskat och under 1980-talet synes antalet djur som användes ha sjunkit till ca 500.000 per år.277 Andelen försök som kunde antas medföra allvarlig sjukdom, betydande smärta eller betydande ångest tycks under 1980-talet ha utgjort ungefär 10 procent av det totala antalet.278s. 19

37.När djurförsöksreglerna utreddes inför antagandet av 1988 års djurskyddslag noterades följande. Under tidsperioden den 1 juli 1979 till den 1 juli 1985 handlade de djurförsöksetiska nämnderna totalt ca 7.000 ärenden. Av dessa var ca 50-60 procent s.k. anmälningsärenden. Antalet ansökningsärenden, dvs. ärenden som i egentlig mening prövades av nämnderna, uppgick alltså till ca 40-50 procent. I ansökningsärendena avgavs år 1984 reservation i 24 procent, dvs. i nästan vart fjärde ärende. Samtliga reservationer avgavs av företrädare för NSMPD, men ytterligare ledamöter hade anslutit sig till samfundets ledamot i 14 procent avs. 19

38.101s. 19

39.ärendena. Av de ca 7.000 ärenden som handlades under åren 1979-1985s. 20

40.avstyrktes endast två försök.279s. 20

41.Birgitta Forsman menar i avhandlingen ”Djurförsök. Forskningsetik,s. 20

42.politik, epistemologi” (1992) att det rådde motsättningar i nämndernas. 20

43.och att ”(k)rocken mellan världsbilder ledde till kulturkrock, troligen förs. 20

44.alla parter. Man kunde inte alls förstå hur den andra sidan kunde betraktas. 20

45.problemet på det sätt den gjorde. Toppen på isberget av denna kultur-s. 20

46.krock märks i reservationerna mot nämndernas beslut och på vissa andras. 20

47.ställen i mötesprotokollen, men den icke-verbala kommunikationen ochs. 20

48.andra mer subtila uttryck för ömsesidigt förakt går inte att belägga meds. 20

49.mindre än att man hade smygfilmat sammanträdena. Även de lekmän,s. 20

50.som hade gott självförtroende vid inträdet i nämnden, upptäckte snarts. 20

51.att de hade kommit in i en subkultur där deras värdeskala inte gällde.s. 20

52.Den som är i underläge numerärt, världsbildsmässigt och i de tekniskas. 20

53.kunskaperna, kan välja mellan tre strategier: att anpassa sig, att stannas. 20

54.och protestera eller att gå i exil. Alla strategierna har tillämpats. De soms. 20

55.gått i exil är av två slag: sådana som försökte protestera mot något mens. 20

56.inte vågade stå på sig och sådana som ansåg hela företaget lönlöst ochs. 20

57.avgick med buller och bång. De av de radikala lekmännen som stannats. 20

58.kvar, har i några fall fortsatt protesterna ungefär lika mycket som fråns. 20

59.början, några har - trots bristen på tacksam publik - agerat gycklare ochs. 20

60.häcklare, men de flesta har anpassat sig ganska långt och gått in i dens. 20

61.piecemeal engineering som de sett som den enda möjligheten att i realite-s. 20

62.ten påverka. Några har tagit till kamppositivismen som vapen och gått ins. 20

63.för att sätta sig in i och diskutera tekniska detaljer mycket ingående.”280s. 20

Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder m.m.

— sammanfattning och avslutande synpunkter

1.Utvecklingslinjers. 20

2.Under 1950- och 1960-talen utreddes utformningen och effekterna avs. 20

3.1940-talets djurskyddslagstiftning. I början av 1960-talet föreslogs atts. 20

4.djurskyddsföreningarnas misstroende mot forskarna skulle undanröjass. 20

5.genom att försökstillsynen utövades av en nämnd, i vilken ett visst indi-s. 20

6.102 rekt lekmannainflytande skulle finnas genom att läkare eller veterinärer utsedda på förslag av bl.a. Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund skulle ingå.281 Förslaget förkastades i den år 1965 framlagda propositionen, i vilken det dock anfördes att det var ”uppenbart” att djurförsöksverksamheten inte kunde sägas ”stå under fortlöpande kontroll och under tillfredställande tillsyn” samt att lekmannaintresset borde vara företrätt på ett sätt kunde ”tillgodose allmänhetens berättigade krav på insyn”.282s. 20

7.Om inte försöksverksamheten övervakades och regelöverträdelser beivrades var de genom 1944 års bestämmelser införda reglerna om journalföring, bedövning och krav på att försöksingrepp skulle vara nödvändiga tämligen tandlösa. Det kan därför tyckas förvånande att det första försöket att införa en sorts mer reell tillsyn över djurförsöksverksamheten misslyckades. Av förarbetena framgår emellertid att ifrågasättandena av forskarnas tolkningsföreträde var rättspolitiskt väl förankrade, men att man var oklar över hur nya regler bäst skulle utformas.s. 21

8.Djurplågeribrottet tillämpades enligt 1965 års proposition ”alltför restriktivt” och 16 kap. 13 § BrB ändrades därför i mitten av 1960-talet till att avse att otillbörligen utsätta djur för lidande, istället för att utsätta djur för otillbörligt lidande. År 1972 ändrades 16 kap. 13 § BrB igen.283 Stadgandet fick då sin alltjämt gällande lydelse, som anger att den som "uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande” skall dömas för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Enligt förarbetena var vidgandet av brottsbeskrivningen till att omfatta grov oaktsamhet främst ett försök att avhjälpa de bevissvårigheter som ansågs ofta föreligga i dessa mål.284 I vilken utsträckning som grov oaktsamhet i sig var straffvärt analyserades inte närmare. Det, i avsnitt 5.1.2 ovan nämnda, enda fall av djurplågeri begånget genom djurförsöksverksamhet som jag har hittat rörde emellertid möss som hade utsatts för lidande genom just grov oaktsamhet.285s. 21

9.Både i 1965 och 1972 års lagstiftningsprocesser motiverades lagändringarna bl.a. med att man i rättspraxis tolkade djurplågeribrottet alltför snävt. Uppfattningen att domstolarna i regel tolkade 16 kap. 13 § BrB restriktivt och dessutom ofta friade tilltalade p.g.a. bristande bevisnings. 21

10.103s. 21

11.hade enligt min mening utan tvekan fog för sig, något som framgår bl.a.s. 22

12.av de underrättsfall som redovisades i samband med 1972 års lagänd-s. 22

13.ring.286 Detta förhållande är emellertid föga förvånande. I djurplågerimåls. 22

14.är ”brottsoffret” stumt och kan inte tillbakavisa påhittade förklaringars. 22

15.om vad som har ägt rum, samtidigt som det följer av den rättsstatligas. 22

16.legalitetsgrundsatsen att strafflagstiftning tolkas restriktivt och att ens. 22

17.domstol alltid skall hellre fria än fälla en tilltalad. Eftersom oklarheters. 22

18.inom straffrätten normalt tolkas till den tilltalades fördel, har djurplågeri-s. 22

19.brottets ellipsiskt opreciserade brottsbeskrivning knappast varit till fördels. 22

20.för djurskyddet.s. 22

21.I slutet av 1970-talet infördes ett nytt regelsystem för djurförsök. Is. 22

22.förarbetena till 1979 års regler avspeglas i viss mån polariseringen mel-s. 22

23.lan autonomister, som ansåg att djurförsöksetik är en specialistfråga förs. 22

24.forskarna själva, och heteronomister, som menade att djurförsöks berät-s. 22

25.tigande skall bedömas utifrån en demokratisk helhetssyn på samhälls-s. 22

26.mål. I grunden var de nya reglerna av tydligt heteronom karaktär, främsts. 22

27.eftersom dessas syfte enligt förarbetena var att kontrollera och begränsas. 22

28.förekomsten av försök, samtidigt som själva idén att reglera försöksverk-s. 22

29.samhet definitionsmässigt är heteronom. Det nya regelsystemet innebars. 22

30.bl.a. att försök skulle förhandsprövas från etisk synpunkt av djurförsöks-s. 22

31.etiska nämnder, som bestod till en tredjedel av lekmän, till en tredjedel avs. 22

32.forskare och till en tredjedel av personal som handhar försöksdjur. Vidares. 22

33.inrättades en samordnande och rådgivande central försöksdjursnämnd,s. 22

34.CFN, och det bestämdes att försöksdjur i princip borde vara destina-s. 22

35.tionsuppfödda.s. 22

36.Enligt 4 § i förordningen (1979:286) om användning av djur förs. 22

37.vetenskapliga ändamål skulle nämnderna vid sin prövning ta hänsyn tills. 22

38."å ena sidan djurförsökets betydelse och å andra sidan lidandet för dju-s. 22

39.ren”. Därigenom reglerades försöksverksamhet för första gången genoms. 22

40.en regel som uttryckligen definierade de skilda awägningsalternativens. 22

41.genom att ange vilka faktorer som skulle vägas mot varandra. Förord-s. 22

42.ningens awägningsregel kompletterades av föreskrifter som angav atts. 22

43.relevanta awägningsfaktorer var sådant som forskningsprojektens ända-s. 22

44.mål och betydelse, vilka nya kunskaper som kunde vinnas med försökets. 22

45.och möjligheten till alternativmetodik. Försöksreglerna byggde alltså pås. 22

46.liknande tankegångar som de som avspeglas i de tre R:ns princip.287s. 22

47.104 Rättslig systematik Den typ av bedömningar som nämnderna skulle syssla med är alltid komplicerade, eftersom det handlar om att kalkylera dels ett säkert lidande eller obehag, dels en möjlig forskningsvinst och därefter väga dessa två olika faktorer mot varandra. Redan att mäta kvantiteter av mänskliga upplevelser av välbehag eller lidande är svårt och något som skapar problem vid praktiska appliceringar av utilitaristiska principer. Att fastställa någon slags viktnorm för att väga olika arters upplevelser och intressen m.m. mot varandra är naturligtvis ännu svårare.s. 22

48.Något mer eller mindre uttalat tillvägagångssätt för att göra de olika faktorer som var kopplade till avvägningen enligt 4 § i 1979 års förordning kommensurabla fanns inte. Det förhållandet att regeln var så pass opreciserad kan anföras till stöd för att 1979 års bedömningssystem främst bestod av strukturella och processuella förfaranderegler, vilka såsom reflexiva regler åsyftade att ge de berörda intressegrupperna möjlighet att skapa samhällelig självreglering. Nämndsammansättningens fokus på ledamöter med professionskunskaper innebar emellertid att intressegrupperingarna inte var representerade på det jämviktsorienterade sätt som reflexiva rättsregler bör ha för att vara funktionella.s. 23

49.Om nämndavgöranden hade kunnat överprövas inom den rättsliga instansordningen skulle de två awägningsrekvisiteten ”djurförsökets betydelse” samt ”djurens lidande” kanske så småningom ha prövats i praxis i sådan utsträckning att det hade blivit möjligt att avgränsa för tolkningen generellt relevanta faktorer. Bedömningar av forskningsnytta och dylikt kan i enskilda fall emellertid sällan frigöras från värderingar i fråga om människo- och samhällssyn m.m. Alltså var innehållet i 4 § i den aktuella förordningen på samma sätt som äldre rätt låggradigt objektiverat och tillämpades i praktiken genom en mer eller mindre helt fri bedömning. Det är därför föga förvånande att det kom att anföras både att nämndbesluten grundades på subjektivt tyckande och att forskarna i praktiken knappt behövde motivera sina projekts ändamål.288s. 23

50.Som exempel på en annan problematik i de nya djurförsöksreglerna kan nämnas att det fanns konsumentskyddsregler som fordrade djurtester.289 Vid denna tid fanns ibland krav på s.k. LD 50-tester för att nya kemikalier och preparat skulle få säljas. Trots att detta testförfarande tidigt kritiserades för att vara ovetenskapligt och onödigt grymt var det länge en standardmetod att testa allehanda nya preparat som läkemedel,s. 23

51.105s. 23

52.skönhetspreparat och diskmedel. Testets berättigande i sig kom emeller-s. 24

53.tid att anses falla utanför nämndernas prövning.290s. 24

54.Risken för att nämnderna utan att begränsa försöksverksamheten legi-s. 24

55.timerade förekomsten av djurförsök gjorde att många djurförsöksmot-s. 24

56.ståndare underlät att delta i debatten om inrättandet av etiska nämn-s. 24

57.der.291 Både i Lantbruksstyrelsens utredning och i jordbruksutskottetss. 24

58.betänkande framfördes emellertid förhoppningar om att kontakten mel-s. 24

59.lan lekmän och forskare i nämnderna på sikt skulle öka respektive sidass. 24

60.förståelse för varandras ståndpunkter.292 Kanske förverkligades dessa för-s. 24

61.hoppningar i åtminstone någon mån. Birgitta Forsman menar nämligens. 24

62.att djurskyddsrörelsen p.g.a. de etiska nämndernas verksamhet blev mers. 24

63.inriktad på att diskutera förbättringar av djurens villkor istället för atts. 24

64.som tidigare arbeta aktivt för ett totalförbud mot djurförsök.293 Forsmans. 24

65.anför vidare att nämndernas verksamhet troligen hade positiva effekters. 24

66.för djurskyddet, även om antalet ärenden som avstyrkes var mycket lågt.s. 24

67.Nämndernas existens var enligt henne nämligen i sig diskursskapandes. 24

68.genom att djurförsöksfrågan fick en officiell status som etiskt problem,s. 24

69.samtidigt som det formaliserade förankrandet av djurförsökens moraliskas. 24

70.problematik innebar att en viss självsanering kunde antas äga rum inoms. 24

71.forskarvärlden.294s. 24

72.Uppfattningen att forskare och djurförsöksmotståndare genom atts. 24

73.samverka skulle få förståelse för varandras ståndpunkter visar att nämn-s. 24

74.derna antogs kunna vara forum för deliberativa processer, där aktörernas. 24

75.möttes i en gemensam dialog. Förhoppningarna om att nämnderna i visss. 24

76.utsträckning skulle producera intressetransformerande gemensammas. 24

77.beslut istället för aggregerande majoritetsbeslut visar att de var menades. 24

78.som en sorts korporativ institution. Forsmans uppfattning att djurskydds-s. 24

79.rörelsen under 1980-talet blev mer inriktad på att diskutera förbättringars. 24

80.av djurens villkor än på att verka för ett totalförbud tyder dessutom pås. 24

81.att statsmakten genom nämndsammansättningens utformning faktiskts. 24

82.106s. 24

83.lyckades öka acceptansen för den awägningsidé som man från det offent-s. 25

84.ligas sida önskade implementera.s. 25

85.En av förutsättningarna för att institutioner skall kunna fungera kor-s. 25

86.porativt anses vanligen vara att de olika intressen, för vilka man hoppass. 25

87.att institutionen skall vara en deliberativ arena, har sinsemellan lika starks. 25

88.representation och därmed samma möjligheter att påverka de beslut soms. 25

89.fattas.295 Nämnderna bestod till två tredjedelar av forskare och s.k. för-s. 25

90.söksdj urspersonal, vars inflytande över beslutsprocessen motiverades avs. 25

91.deras professionella kompetens. Inslaget av biomedicinskt professiona-s. 25

92.liserat beslutsfattande var alltså betydligt mer påtagligt än de korpora-s. 25

93.tiva momenten i nämnderna. Genom att nämndledamöterna endast tills. 25

94.en tredjedel bestod av lekmän, bland vilka djurskyddsorganisationernass. 25

95.representanter i sin tur var i minoritet, var nämnderna en sorts bland-s. 25

96.ning av den professionella och den korporativa förvaltningsmodellen förs. 25

97.beslutsfattande. Eftersom nämndutlåtandena inte var formellt bindandes. 25

98.är det emellertid tveksamt om man i detta sammanhang överhuvudtagets. 25

99.kan tala om en förvaltningsmodell för offentligt beslutsfattande.s. 25

100.Professionskunskaper i rättsligt beslutsfattandes. 25

101.De djurförsöksetiska nämndernas beslut var formellt sett endast rådgivan-s. 25

102.de, men i förarbetena ansågs att man kunde förutsätta att försöksledarnas. 25

103.skulle följa nämndernas utlåtanden.296 Några närmare förklaringar tills. 25

104.varför man kunde förutsätta en sådan följsamhet från forskarnas sidas. 25

105.redovisades i och för sig inte. Forskare som åsidosatte nämndutlåtandens. 25

106.riskerade emellertid att drabbas av någon typ av sanktioner enligt anting-s. 25

107.en djurskyddslagens eller brottsbalkens regler. Sedermera kom det emel-s. 25

108.lertid att visa sig att sanktioner enligt djurskyddslagen kunde fastställass. 25

109.även mot den som följde nämndutlåtandena.297 I praktiken kom nämn-s. 25

110.dernas verksamhet alltså att befinna sig på en icke rättslig nivå.s. 25

111.Även om djurplågeribrottets räckvidd avgjordes av de allmänna dom-s. 25

112.stolarna och nämnderna bara var rådgivande, hade det enligt min menings. 25

113.varit logiskt att förutsätta att domstolarnas bedömningar av djurplågeri is. 25

114.samband med experimentverksamhet skulle korrespondera med de djur-s. 25

115.försöksetiska nämndernas bedömningar. I förarbetena angavs emellertids. 25

116.107s. 25

117.ingenstans att avvikelser från eller överträdelser av ett nämndavgörandes. 26

118.normalt sett borde föranleda straffansvar för djurplågeri. Däremot anför-s. 26

119.des i 1978/79 års proposition att det tidigare hade ankommit på dens. 26

120.enskilde forskaren att avgöra om nyttan av ett djurförsök var så stor atts. 26

121.den motiverade ett undantag från principen att djur inte fick tillfogass. 26

122.lidande.298 Detta synsätt är något förvånande, eftersom frågan om huru-s. 26

123.vida djurplågeri hade begåtts genom felaktig hantering av försöksdjurs. 26

124.åtminstone ur juridisk-teknisk synpunkt tidigare avgjordes av allmäns. 26

125.domstol. Förarbetsuttalandet bekräftar emellertid vad som anförs i avsnitts. 26

126.4.4 ovan om att djurförsök i äldre tider visserligen i teorin men knappasts. 26

127.i praktiken har kunnat konstituera straffansvar för djurplågeri.s. 26

128.Nämndbeslutens rådgivande status samt det faktum att lekmännens. 26

129.utgjorde en minoritet av nämndledamöterna medförde att 1979 års be-s. 26

130.stämmelser gav lekmännen vissa teoretiska men knappast några reellas. 26

131.möjligheter att påverka forskarnas försöksbedömningar. Forskarna upp-s. 26

132.rätthöll sitt professionsbaserade tolkningsföreträde när det gällde metod-s. 26

133.val i sådan grad att bedömningsförfarandet hade karaktär av autonoms. 26

134.självsaneringsprocess. Det faktum att det förhöll sig på detta sätt framgårs. 26

135.tydligt av att det under åren 1979-1986 avstyrktes endast två av ca 7.000s. 26

136.ärenden, samtidigt som reservationer vissa år avgavs i nästan vart fjärdes. 26

137.ärende.299 Nämndernas sammansättning var alltså av betydligt större vikts. 26

138.än frågan om huruvida nämndbesluten var rådgivande eller bindande.s. 26

139.Om nästan inga försöksansökningar avstyrktes spelade det ju nämligens. 26

140.knappast någon roll vilken rättslig status som besluten hade.s. 26

141.Övergripande värdestrukturers. 26

142.Samtliga ändringar som har vidtagits av djurplågeribrottet sedan desss. 26

143.uppkomst i slutet av 1850-talet har inneburit att brottsbeskrivningen hars. 26

144.utvidgats eller strafflatituden skärpts. Även om man inom djurskydds-s. 26

145.rörelsen ofta kritiserar dagens djurplågeribestämmelse, har sammantagets. 26

146.en tämligen omfattande gradvis förskjutning alltså skett från den ratio-s. 26

147.nella människonyttoförespråkande värdestrukturen i riktning mot des. 26

148.ursprungligen moralisk-etiska, men numera bl.a. empatiskt motiverade,s. 26

149.dj urskyddsförespråkande värdeuppfattningarna.s. 26

150.Vid den straffrättsliga intresseavvägning som görs av huruvida etts. 26

151.förfarande som har åstadkommit ett djurs lidande har varit otillbörligts. 26

152.eller inte vägs de två övergripande, bipolära, värdeuppfattningarna inoms. 26

153.djurskyddsområdet mot varandra. Hur människonyttointresset egentli-s. 26

154.108 gen skall vägas mot dj ursky ddsintresset är oklart. I många djurplågerifall underlättas bedömningen emellertid av att den åtalade inte har uppnått någon nytta genom djurets lidande, varför någon avvägning inte behöver ske i den mån som det kan bevisas att djuret har utsatts för lidande.300s. 26

155.Kungörelsen 1944:771 med vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapliga ändamål m.m. ändrades i mitten av 1960-talet så att flertalet större djur, dvs. hästar, klövbärande djur samt apor omfattades av reglerna om inköps- och försöksjournaler på samma sätt som katter och hundar. Fåglar, kaniner, marsvin, råttor och möss ansågs däremot sakna ”den utpräglade individualitet” som utmärkte de större djuren.301 Vilka egenskaper som konstituerade ”individualitet” och varför fåglar och gnagare inte kunde besitta denna egenskap redovisades inte närmare. Även om uppfattningen att varmblodiga djur var smärtkänsligare än s.k. kallblodiga, växelvarma, djur inte innebar någon direkt gradering av arters värde sinsemellan, innefattade synpunkterna på djurarters skyddsbehov och ”individualitet” implicit ett tydligt tillkännagivande av ett arthierarkiskt synsätt.s. 27

156.Under större delen av 1970-talet diskuterades hur det allmännas tillsyn över djurförsöksreglerna skulle vara utformad. Som har nämnts i avsnitt 4.4 ovan bör uppkomsten av försöksregler år 1944 ses som ett genombrott för de regleringsförespråkande idéuppfattningarna såtillvida att dessa åtminstone förankrades i lagstiftningen och därigenom erkändes som ett existerande rättsligt intresse. Genom 1979 års regler infördes ett system som innebar att forskarna inte längre ansågs ha fria händer att välja i förhållande till forskningens syfte lämpliga experimentmetoder. Något genombrott för det regleringsförespråkande synsättet på bekostnad av de forskningsfrihetliga uppfattningarna var det emellertid knappast frågan om, eftersom reglernas praktiska tillämpning gav ett tydligt genomslag för forskningsfriheten.s. 27

157.Rättsligt institutionaliserad, och därmed i någon mån heteronom, djurförsöksetik kan vara utformad på en mängd olika sätt. Så kan de försöksreglerande rättsliga bestämmelserna vara i varierande grad rådgivande, tvingande eller efterhandskontrollerande. I praktiken är heteronom forskningsetik ofta förknippad med problem. För icke-forskare är det nämligen svårt både att få adekvat forskningsinformation och att kunna bilda sig någon uppfattning om förekomsten av desinformation. Icke-forskarnas bristande kunskaper tenderar att leda till att de iblands. 27

158.109s. 27

159.gör t.ex. omedvetet inkonsekventa eller på annat sätt ostrukturerade ställ-s. 28

160.ningstaganden som kritiseras av de med professionskunskaper utrustades. 28

161.forskarna.s. 28

162.Principiellt sett är det egentligen fel att på det sätt som görs i dettas. 28

163.arbete dra samman regleringsförespråkande värdeuppfattningar med hete-s. 28

164.ronoma synsätt och forskningsfrihetliga uppfattningar med autonomas. 28

165.synsätt. Eftersom forskare kan utöva sträng kontroll över andra forskares. 28

166.föreligger nämligen inte identitet mellan forskningsfrihet och autonomi.s. 28

167.Den autonoma uppfattningen att djurförsöksbedömningar skall vara ens. 28

168.specialistfråga som avgörs genom expertkunskaper sammanfaller dock is. 28

169.praktiken i hög grad med den forskningsfrihetliga värdestrukturen. Dens. 28

170.heteronoma uppfattningen att forskning liksom andra verksamheter skalls. 28

171.bedrivas utifrån en demokratiskt förankrad syn på metodik och samhälls-s. 28

172.mål är bara en av flera möjliga värdegrunder som kan föras fram till stöds. 28

173.för att djurförsöksverksamhet skall vara reglerad. Så har utformningen avs. 28

174.argumentationen för 1880-talets teologiskt humanistiska regleringsföre-s. 28

175.språkande ibland litet gemensamt med dagens heteronoma argumenta-s. 28

176.tionslinjer. I Sveriges rättspolitiska debatt har de egentligen fyra olikas. 28

177.uppfattningarna numera emellertid flutit samman till två övergripandes. 28

178.synsätt i form av dels en forskningsfrihetligt autonom värdestruktur, delss. 28

179.en regleringsförespråkande, heteronom struktur. Därutöver förekommers. 28

180.sedan 1970-talet en inom djurrättsrö reisen hävdad abolitionistiskt total-s. 28

181.förbudsförespråkande värdestruktur, som innebär ett totalt förkastandes. 28

182.av djurförsöksanvändning och som alltså inte är regleringsförespråkandes. 28

183.heteronom.s. 28

184.110s. 28

Djurförsöksreglerna i 1988 års

djurskyddslag

Dj urskyddslagen av år 1988

Bakgrunden till djurförsöksreglerna i 1988 års

djurskyddslag - utredningsbetänkandet

1.Mot bakgrund av bl.a. det förhållandet att reservationer avgavs i nästan vart fjärde nämndärende tillsattes i slutet av år 1985 en utredning om vissa frågor rörande den etiska förprövningen av djurförsök. I direktiven till utredningen angavs att utgångspunkten för arbetet ”bör vara att främja åtgärder för utnyttjande av alternativa metoder och att användningen av försöksdjur skall begränsas till vad som från forskningens synpunkt bedöms vara oundgängligen nödvändigt”.302 I Ds Jo 1986:3, ”Etisk prövning av djurförsök”, anfördes.s. 6

2.Utredningen hade eftersträvat två huvudsyften, nämligen dels att begränsa försöksdjursanvändningen, dels att åstadkomma organisatoriska och administrativa förbättringar i den etiska prövningen. Allmän enighet förelåg om att försöksdjursförbruknlngen borde begränsas i den utsträckning som var möjligt, samtidigt som man måste vara medveten om att djurförsök ibland var nödvändiga för utvecklingen på det medicinska området.303 Under det att det i början av 1970-talet synes ha använts ca 900.000 försöksdjur årligen förbrukades numera endast ca 450.000500.000 djur per år. Även om de statistiska uppgifterna inte var tillförlitliga, så hade djuranvändningen minskat under de senaste 15 åren.304 Försöken tycktes successivt ha minskat fr.o.m. början av 1970-talet. Det var därför inte möjligt att fastställa effekten av den år 1979 införda etiska förprövningen. Det förhållandet att försöksdjursanvändningen kontinuerligt minskade berodde troligen främst på att kostnaderna för inköp ochs. 6

3.111s. 6

4.hantering av försöksdjur ökade samt på att användandet av databaserads. 7

5.försöksplanering ledde till alltmer optimalt effektiva försök.305s. 7

6.Bland ledamöterna i de etiska nämnderna rådde det, enligt en avs. 7

7.utredningen genomförd enkätundersökning, delade meningar om huru-s. 7

8.vida den år 1979 införda förprövningen kunde antas ha en begränsandes. 7

9.inverkan på antalet djur som användes. Av forskarna ansåg 58 procent atts. 7

10.antalet djurförsök inte påverkades alls eller endast obetydligt av nämn-s. 7

11.dernas verksamhet. Bland försöksdj urspersonalen var det ca 50 procents. 7

12.som delade denna uppfattning och bland lekmännen var det 40 procents. 7

13.som menade att antalet djurförsök troligen inte påverkades av 1979 årss. 7

14.lagstiftning. Av forskarna ansåg dock hela 90 procent att den etiska för-s. 7

15.prövningen medförde att de plågsamma djurförsöken minskade, att dens. 7

16.etiska medvetenheten ökade samt att försöken motiverades och planera-s. 7

17.des bättre än tidigare.306 Även flertalet övriga ledamöter trodde att pröv-s. 7

18.ningsprocessen hade denna typ av effekter.307 I en stor del av enkätsvarens. 7

19.uttrycktes emellertid kritik mot nämndernas funktioner och arbetssätt,s. 7

20.som ansågs präglade av ineffektivitet, långa och tungrodda sammanträ-s. 7

21.den och ovidkommande diskussioner.308 I betänkandet anfördes vidare.s. 7

22.Av de ca 7.000 ärenden som nämnderna hade handlagt under årens. 7

23.1979-1985 hade endast två stycken avstyrkts. Detta förhållande ”skulles. 7

24.i och för sig kunna tolkas som att syftena bakom 1978 års riksdagsbesluts. 7

25.förfelats. Utredningen vill emellertid framhålla att nämnda beslut framförs. 7

26.allt syftade till en ökad kontroll av och bättre samhällelig insyn i verksam-s. 7

27.heten. Från den synpunkten har de etiska nämnderna och den allmännas. 7

28.debatten kring deras verksamhet otvivelaktigt haft ett stort värde. Dets. 7

29.faktum att nämnderna nästan aldrig eller ytterst sällan direkt avstyrker etts. 7

30.försök kan heller inte ses som en isolerad bedömningsfaktor. Det råders. 7

31.inget tvivel om att själva förekomsten av en prövningsinstans leder tills. 7

32.en självsanering av försöken redan på planeringsstadiet. I nästa led, dvs.s. 7

33.vid försöksledarens kontakter med 3-mannagrupperna, sker ibland ens. 7

34.omprövning av hela försöket eller en modifiering som är värdefull fråns. 7

35.dj urskyddssynpunkt.”309s. 7

36.112s. 7

37.Även om tillsynsmyndigheterna var i behov av såväl resurs- som kom-s. 8

38.petensförstärkningar fanns det förnärvarande ingen anledning att föränd-s. 8

39.ra tillsynen och kontrollen av försöksdjursverksamheten.310 Istället förs. 8

40.Lantbruksstyrelsen borde dock CFN vara centralmyndighet för de etiskas. 8

41.nämnderna och alltså få ansvaret för bl.a. statistik och utfärdandet avs. 8

42.detalj föreskrifter. Antalet nämndledamöter, som tidigare varierat mellans. 8

43.15 och 45, borde begränsas till lägst 9 stycken och högst 12 stycken. Lik-s. 8

44.som hittills borde ledamöterna bestå av en tredjedel forskare, en tredje-s. 8

45.del s.k. försöksdjurspersonal och en tredjedel lekmän. Någon anlednings. 8

46.att förändra proportionen mellan de olika ledamotskategorierna förelågs. 8