Man kan exempelvis fräga sig om det krävs nägot ytterligare än de ätalade gärningarna för att man ska kunna säga att dessa varit ett led i en upprepad kränkning? Hur blir det i sä fall med gärningar som ligger utanför tiden för de ätalade gärningarna? Se vidare NJA 1999 s. 102 samt Wennberg (2000), s. 792f.; I Prop. 1998/99:145 ändrades straffbudet sätillvida att det skulle anses tillräckligt att var och en av de ätalade gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning. De nya rekvisiten kan dock knappast anses ha löst alia tänk- bara tolkningsproblem i denna del, jfr Lagrädets yttrande i Prop. 1998/99:145, s. 15-16; Även tolkningen av rekvisitet ’’närstäende” har uppvisat liknande problem. Spelar det exempelvis nägon roll att det väldsamma förhällandet har varit ’’slut” under en tid? NJA 2004 s. 97; Jfr Burman (2004), s. 143.
1.Umeäs. 2
2.Universitetsbiblioteks. 2
oeb
0075
1.SKRIFTER FRÄNs. 5
2.JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALAs. 5
3.111s. 5
4.Redaktor: Petter Asps. 5
StrafFrätt och kön
Kerstin Berglund
IUSTUS FÖRLAG
Förord
1.I antologin Konsten art rättsvetenskapa skriver en nordisk kollega att dets. 8
2.bästa sättet att skriva en avhandling är att göra en disposition och sedans. 8
3.tröget följa denna. Men, skriver han, ibland stöter man pä sädana soms. 8
4.inte är nöjda med detta. De läser och skriver vadde vill, och bryr sig inte om sina tidigare planer. Pa sä sätt blir man aldrig fördig.1 Han konstaterar emellertid att han själv slutligen lyckades hitta en form där han künde dras. 8
5.nytta av sina exkurser som lika gärna künde varit onödiga.s. 8
6.Det här arbetet bygger pä en liknande erfarenhet, i form av ett oavslu-s. 8
7.tat projekt om väldtäktsbrottet. Jag blev helt enkelt alltför fascinerad av kvinnoforskningen. En stund var jag inne pä tanken att kalla den här boken Allt det jag tankte pä när jag egentligen skulle skriva avhandling.s. 8
8.Kvinnoforskning är fascinerande. En förklaring kan vara att insikter pä omrädet förändrar förutsättningarna för den egna verksamheten. I värsta fall kan detta vara negativt: Man ser sitt eget forskningsomräde i en skrattspegel och förstär inte längte vitsen med att skriva rättsvetenskap.s. 8
9.En annan sida som gör denna forskningsinriktning spännande är att den, till skillnad frän rättsvetenskapen, förändras i ett rasande tempo. De analytiska premisser som var aktuella när jag formulerade det första arbe tet är idag längt ifrän tillräckliga som utgängspunkt för ett forskningsprojekt. A andra sidan hade de resonemang som förs i denna bok inte varit möjliga utan denna historiska barlast. De studier som idag kan framstä som exkurser visade sig slutligen vara nödvändiga.s. 8
10.Forskning är en ensam tillvaro. Det som varit allra viktigast för mig under denna länga tid har därför varit alia seminarier. Enbart i Uppsala har det handlat om kammarseminarier, högre seminarier, doktorandseminarier, nordiska seminarier och internationella seminarier. Ibland allt pä en gäng och i samma kammare. Dessa seminarier har inte enbart skapat inspirerande forskarkontakter utan framförallt bestäende vänskapsband. I detta sammanhang har särskilt den finska gruppen varit betydelsefull. Att möta dem som brinner för det egna omrädets möjligheter har varit bäde upplysande och upplyftande.s. 8
11.Det är även genom denna seminarieverksamhet som min handledare prof. em. Nils Jareborg har givit mig ett slags grundförstäelse för vad dets. 8
12.5 innebär att forska. Genom bans sätt att närma sig olika rättsliga problem har err par premisser för själva uppgiften kommit att framstä som särskilt viktiga. Det ena är att du mäste tänka själv, det är i alia fall Ingen som kommet att göra det ät dig. Det andra är att du kan utgä ifrän att alia som skriver har en agenda, ty Ingen har nägonsin kunnat vara utan en ideologi. För det här projektet har bäda dessa varit avgörande för slutresultatet.s. 8
13.En annan person som tälmodigt försökt lära mig nägot är univ. lektor Lena Holmqvist. Resultatet blev inte alltid det läraren förväntade sig, men skälet till detta var nog att eleven var alltför splittrad. Att skriva om straffrätt och kvinnoforskning är inte alldeles enkelt, det är som att försöka stä pä tvä ben samtidigt. Det later kanske inte direkt komplicerat, problemet är dock att benen inte sitter pä samma individ. Juristen och feministen är inte samma person och de har inte heller samma syn pä världen.s. 9
14.Den stora utmaningen i arbetet har därför handlat om att fä dessa tvä att samarbeta sä pass att det i alia fall varit möjligt att ästadkomma ett möte. Strategin har varit att vädja till bädas empati och intellektuella intresse. Min förhoppning är därför att mina ansträngningar ska kunna vara till inspiration, och kanske även till tröst, för alia dem som arbetar med frägor som gältet kvinnor och straffrätt.s. 9
15.Det här arbetet har stött pä mänga hinder. Ett problem har varit manligt i form av en ibland ganska pätaglig brist pä intresse: Kvinnoforskning är trots allt nägot som bara tjejer häller pä med. Ett annat motständ har bestätt i elakartade försök att förstöra min forskarkarriär. Det senate har dock varit ett kvinnligt problem varför det varit svärare att förstä och acceptera. När det var som värst var det forskningssekr. Maud Rosendal och prof. em. Alvar Nelson som motiverade mig att skriva färdigt.s. 9
16.Prof. Dan Frände visade mig att man kan landa mjukt även i den akademiska världen. Pä slutet har prof. Petter Asp och jur. dr Jussi Matikkala läst var sitt kapitel. Den engelska sammanfattningen har granskats av fil. dr Anna-Lena Wiklund.s. 9
17.Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har alltid visat stör välvilja mot mig, det jag har frägat efter har jag ocksä fätt. Under mina studier har jag dessutom erhällit stipendier ifrän Schaumanns fond, Eschelssons fond, Äbergssons fond, Iustus Förlag och Institutet för Rättsvetenskaplig forskning. Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning har bidragit till tryckningen av boken. Den mest betydelsefulla, personliga och ekonomiska sponsern av alia har dock varit maskinsjef Geir Ottar Brattli.s. 9
18.Boken tillägnas vära döttrar Sigrid och Selma. Tromsö 28 juli 2007 Kerstin Berglund 6s. 9
Innehäll
Förord 5
Förkortningar, m.m. 13
Att sammanföra tvä teoretiska konstruktioner 15
1.1.1 Inledning 15s. 10
2.1.1.1 Syfte 15s. 10
3.1.2 Kvinnoforskning och straffrätt 19s. 10
4.i 1.2.1 ”Kvinnoforskning”pä straffrättens omräde 19s. 10
5.1.2.2 En kvinnorättslig ansats inom straffrätten 21s. 10
6.1.2.3 Vissa metodfrägor 23s. 10
7.1.3 Att sammanföra tvä teoretiska konstruktioner 26s. 10
8.1.3.1 Människan som gemensam nämnare 26s. 10
9.1.3.2 Beskrivningar av verkligheten och människans. 10
10.i straffrätten 28s. 10
11.1.3.3 Kön och kunskap 30s. 10
12.1.4 Människan i straffrätten 31s. 10
13.1.4.1 Människa och individ 31s. 10
14.1.4.2 Fokus pä den kränkta parten 33s. 10
15.1.4.3 Människa och kränkning 34s. 10
16.1.5 Framställningen 35s. 10
17.1.5.1 Sammanfattning 35s. 10
18.1.5.2 Disposition 36s. 10
Om straffrätt 39
1.2.1 Inledning 39s. 10
2.2.1.1 Avgränsningar 39s. 10
3.2.1.2 Varför ett straffsystem? 44s. 10
4.2.1.3 Legalitet 46s. 10
5.2.1.4 Straffbud och tolkning 48s. 10
6.2.2 Kriminalisering 49s. 10
7.7s. 10
8.2.2.1 Principer 49s. 49
9.2.2.2 Skyddsobjekt 50s. 49
10.2.2.3 Skada och kränkning 53s. 49
11.2.2.4 Skada och moral 57s. 49
12.2.2.5 Den fria individen 59s. 49
13.2.3 Den straffrättsliga Systematiken: En otillätens. 49
14.gärning 63s. 49
15.2.3.1 Brottsbegreppet 63s. 49
16.2.3.2 En otilläten gärning 64s. 49
17.2.3.3 Undantag: samtycke 68s. 49
18.2.3.4 Gärningens straffvärde 71s. 49
19.2.4 Straffrättens Systematik: Personligt ansvar 76s. 49
20.2.4.1 Inledning 76s. 49
21.2.4.2 Uppsät och täckning 78s. 49
22.2.4.3 Klander 80s. 49
23.2.5 Gärningsobjektet i straffrätten 82s. 49
24.2.5.1 Inledning 82s. 49
25.2.5.2 Offrets frihet 84s. 49
26.2.6 . Kontrollfrägan och kvinnofrägan 88s. 49
27.2.6.1 Inledning 88s. 49
28.2.6.2 En klassisk motsättning 89s. 49
29.2.6.3 Att sammanföra kvinnoforskningen ochs. 49
30.straffrätten 93s. 49
Kön och kunskap 96
1.3.1Inledning 96s. 49
2.3.1.1 Teori, metodik och forskningsobjekt 96s. 49
3.3.1.2 Kön, kunskap och könsbegrepp 97s. 49
4.3.1.3 Väld mot kvinnor 101s. 49
5.3.1.4 Kön hos människan 105s. 49
6.3.2Ideologi och kunskap 107s. 49
7.3.2.1 Inledning 107s. 49
8.3.2.2 Modeller 109s. 49
9.3.2.3 . Ideologiska aspekter av modellerna 112s. 49
10.3.3Modell 1: Likhet och jämlikhet 115s. 49
11.3.3.1 Människa och kön 115s. 49
12.3.3.2. Vetenskapskritik 116s. 49
13.3.3.3 Kvinnoforskning som alternativ 117s. 49
14.3.4.Modell 2: Olikhet och kvinnoperspektiv 119s. 49
15.3.4.1 Människa och kön 119 8s. 49
16.3.4.2 Forskningsintressen och vetenskapsdebatt 120s. 120
17.3.4.3 Det kvinnliga? 122s. 120
18.3.5 Modell 3: Skillnad och mängfald 123s. 120
19.3.5.1 Människa och kön 123s. 120
20.3.5.2 Vetenskapsdebatt 124s. 120
21.3.6 Kön som forskningsobjekt 127s. 120
22.3.6.1 Nägra ytterligare preciseringar 127s. 120
23.3.6.2 Könsroller 130s. 120
24.3.6.3 Genus 134s. 120
25.3.7 Kön och sexualitet 138s. 120
26.3.7.1 Inledning 138s. 120
27.3.7.2 Kunskapskritik 138s. 120
28.3.7.3 Sexualiteten och människan 140s. 120
Kvinnorättslig forskning 143
1.4.1 Inledning 143s. 120
2.4.1.1 Kvinnorätten i rättsvetenskapen 143s. 120
3.4.1.2 Kvinnorättens utveckling 146s. 120
4.4.1.3 Framställningen 150s. 120
5.4.2 Stang Dahl: Innledning till kvinneretten (1985) 152s. 120
6.4.2.1 Kön som forskningsobjekt 152s. 120
7.4.2.2 En rättsdogmatisk metod 154s. 120
8.4.2.3 Kvinnorättsliga argument 156s. 120
9.4.2.4 Kvinnorätt och teori 158s. 120
10.4.2.5 Straffrätten saknar en ’’kvinnlig” part 161s. 120
11.4.2.6 Att tolka straffbud med hjälp av kvinnorättsligas. 120
12.argument 164s. 120
13.4.2.7 Det personliga ansvaret som kvinnorättsligs. 120
14.fräga 167s. 120
15.4.2.8 Avslutning 169s. 120
16.4.3 Fransson: Lönediskriminering (2000) 169s. 120
17.4.3.1 En arbetsrättslig Studie 169s. 120
18.4.3.2 Kön 171s. 120
19.4.3.3 Kunskap 172s. 120
20.4.3.4 Analysen 174s. 120
21.4.3.5 Genussystem och rättsvetenskap 176s. 120
22.4.4 Svensson: Genus och rätt 180s. 120
23.4.4.1 Inledning 180s. 120
24.4.4.2 Kön och kunskap 181s. 120
25.4.4.3 Genus och genusrelation 184s. 120
26.9s. 120
27.4.4.4 Ett analytiskt, relationeilt och sammansatts. 121
28.begrepp 187s. 121
29.4.4.5 Genusrelation och ett relationellt könsbegrepp 190s. 121
30.4.4.6 Ett relationellt begrepp? 192s. 121
31.4.4.7 Rekonstruktion 194s. 121
32.4.4.8 Människan 196s. 121
33.4.5 Andersson: Hans (ord) eller hennes? (2004) 197s. 121
34.4.5.1 Inledning 197s. 121
35.4.5.2 Konstruktionen av rättsskyddssubjektet 197s. 121
36.4.5.3 En postmodern utgängspunkt 199s. 121
37.4.5.4 Kön 200s. 121
38.4.5.5 Analysen 203s. 121
39.4.5.6 Människan 208s. 121
40.4.6 Rättsordningen som föremäl för analys 211s. 121
41.4.6.1 En sammanfattning 211s. 121
42.4.6.2 Kön i de arbeten som presenterats 212s. 121
43.4.6.3 Avslutning 216s. 121
Kön och kunskap i nägra reformförslag 219
1.5.1 Inledning 219s. 121
2.5.1.1 Analytiska förutsättningar 219s. 121
3.5.1.2 Beskrivningen av människan och verkligheten 222s. 121
4.5.1.3 Kränkning och klander 224s. 121
5.5.2 Valdet som uttryck för en maktrelation 229s. 121
6.5.2.1 Ideologisk bakgrund 229s. 121
7.5.2.2 Radikalfeminismen och rättsordningen 232s. 121
8.5.3 Väldtäkt i äktenskapet 235s. 121
9.5.3.1 Kriminalisera eller ej? 235s. 121
10.5.3.2 Väldförande 239s. 121
11.5.3.3 En alternativ argumentation? 244s. 121
12.5.4 Vissa straffvärdebedömningar vid rubricering avs. 121
13.väldtäkt 246s. 121
14.5.4.1 Bakgrund 246s. 121
15.5.4.2 Förslaget och kritiken 250s. 121
16.5.4.3 Argumenten som ett sätt att beskrivas. 121
17.verkligheten 253s. 121
18.5.4.4 En sexuell kränkning? 258s. 121
19.5.4.5 Offrets medansvar 263s. 121
20.5.4.6 Victim precipitation 266s. 121
21.5.4.7 Klander 271 10s. 121
22.5.4.8 Avskaffa könsfördomarna 280s. 280
23.5.4.9 En sexuell kränkning? 288s. 280
24.5.5 Kön som utgängspunkt för reformer 291s. 280
25.5.5.1 Bakgrund 291s. 280
26.5.5.2 Kvinnoväldskommissionen 295s. 280
27.5.5.3 Kommissionens förslag om ett könsbestämts. 280
28.stadgande 299s. 280
29.5.5.5 Könsmotsättning och politisering 304s. 280
30.5.6 Kvinnofridskränkning 308s. 280
31.5.6.1 Bakgrund 308s. 280
32.5.6.2 Valdet som en process 313s. 280
33.5.6.3 En specifik integritetskränkning? 319s. 280
34.5.6.4 Kön och kränkning 323s. 280
35.5.6.5 Avslutning 328s. 280
36.5.7 Sammanfattning 331s. 280
37.5.7.1 Inledning 331s. 280
38.5.7.2 Beskrivningen av verkligheten som moral 332s. 280
39.5.7.3 Kön som argument 334s. 280
40.5.7.4 Avslutning 336s. 280
Människa och kränkning 343
1.6.1 En feministisk kritik 343s. 280
2.6.1.1 Inledning 343s. 280
3.6.1.2 Feminism eher konservatism? 344s. 280
4.6.1.3 Tvä friheter 346s. 280
5.6.1.4 Att beskriva en händelse och en människa 351s. 280
6.6.2 Verklighetsbeskrivning och väldtäkt 354s. 280
7.6.2.1 Väldtäkten som förmögenhetsbrott 354s. 280
8.6.2.2 Väldtäkten som omoral 355s. 280
9.6.2.3 Väldtäkten som erövring 357s. 280
10.6.2.4 Väldtäkten som tväng 359s. 280
11.6.2.5 Väldtäkten som makt 361s. 280
12.6.2.6 Väldtäkten som väld 365s. 280
13.6.2.7 Väldtäkten som sexuellt väld 368s. 280
14.6.3 Sammanfattning 370s. 280
15.6.3.1 Resultat 370s. 280
16.6.3.2 Utvecklingen av BrB 6:1 373s. 280
17.6.4 En rekonstruktion av straffrätten 379s. 280
18.6.4.1 Rättsordningens människa 379s. 280
19.6.4.2 Ett straffrättsligt alternativ? 382s. 280
20.11s. 280
Summary 384
Källor 389
1.Offentligt tryck 389s. 384
2.Litteratur 390 12s. 384
3.Förkortningar, m.m.s. 385
4.Hypatias. 385
5.A journal of feminist philosophys. 385
6.JFTs. 385
7.Juridiska föreningen i Finland Tidskrifts. 385
8.juridisk Tidskrifts. 385
9.KVTs. 385
10.Kvinnovetenskaplig tidskrifs. 385
11.NtfKs. 385
12.Nordisk tidskrift for Kriminalvidenskaps. 385
13.SIGNS journal of Women in Culture and Societys. 385
14.SOFIAs. 385
15.Tidskrif utgiven av Centrum for kvinnoforskning, Uppsala Universitet.s. 385
16.SOUs. 385
17.Statens Offntliga Utredningars. 385
18.SvJTs. 385
19.Svensk Jurist Tidnings. 385
20.TfRs. 385
21.Tidskrif for Rettsvitenskaps. 385
22.13s. 385
Att sammanföra tvä teoretiska
konstruktioner
Inledning
Syfte
1.Det här arbetet handlar om frägeställningar som uppstär när man för-s. 1
2.söker närma kvinnoforskningen1 till straffrätten, och da framförallt vads. 1
3.ett sädant möte kan innebära för straffrätten som rättsomräde. Aven oms. 1
4.detta kan förefalla vara ett ovanligt tema för en rättsvetenskaplig avhand-s. 1
5.ling finns det flera skäl till varför detta kan vara intressant att studera.s. 1
6.Ett viktigt skäl är den kvinnopolitiska debatt som förts kring dens. 1
7.straffrättsliga lagstiftningen. Under senate är har det förekommit en starks. 1
8.kritik mot straffrättens förmäga att ge kvinnor ett rättsligt värn. Som ens. 1
9.följd av kritiken har olika förslag till lagstiftningsreformer diskuterats ochs. 1
10.i viss man även genomförts.s. 1
11.Ett problem med denna debatt har dock varit att de ideologiska ochs. 1
12.teoretiska premisser som kritiken i sig byggt pä inte har preciserats i till-s. 1
13.räcklig grad, vidare har dessa inte heller diskuterats i relation till straffräts. 1
14.tens egna förutsättningar. Det är därför ocksä oklart om de reformer som presenterats verkligen svarar mot den kritik som framförts.s. 1
15.En tanke med arbetet är därför att man, genom att närma kvinnoforsk ningen till straffrätten pä ett mer principellt plan, kan skapa ett underlag för en konstruktiv diskussion kring de rättsliga frägeställningar som upp stär som en konsekvens av kritiken.s. 1
16.Kvinnoforskningen är ett forskningsomräde vilket omfattar en mängd olika teoretiska och analytiska ansatser, samt ett kunskapsunderlag som i sig kan vara intressant för straffrätten. Därför är det tänkbart att man genom att studera de olika ideologiska och teoretiska förutsättningar som kvinnoforskningen kan presentera, även kan finna nya infallsvinklar päs. 1
17.15 klassiska straffrättsliga problem. Det finns därför flera skäl till varför detta tema kan vara av intresse för straffrättsvetenskapen.s. 1
18.Den allmänna debatten bar till stor del kretsat kring uppmärksammade rättsfall och da vanligen betört bade de rättsliga och politiska konsekvenserna av enskilda domsslut. Kritiken har ofta handlat om att kvinnor blivit bedömda utifrän könsstereotyper pä ett sädant sätt att brottsoffren inte känt igen vare sig själva eher de faktiska händelserna i domstolarnas argumentation. För mänga kvinnor har därför rättsordningens sätt att hantera övergrepp mot kvinnor skapat en känsla av rättslöshet. Rättsordningen har snarare kommit att framstä som en institution, vilken istället för att skydda utsatta kvinnor, snarare bidragit till att ytterligare förstärka de kvinnliga brottsoffrens vanmakt.s. 2
19.För en straffrättsintresserad Jurist har debatten varit viktig eftersom den har bidragit till att pävisa att det finns allvarliga problem i rättsordningen, men samtidigt har debatten i sig varit svär att förhälla sig till. Ett problem har varit att argumentationen har befunnit sig pä sä mänga olika plan samtidigt. Kritiken har exempelvis betört mänga fier frägeställningar än den faktiska händelsen och domstolens bedömning av denna. Debat ten har dessutom ofta förts utifrän vissa ideologiska ställningstaganden, nägot som även kan ha bidragit till att politisera de rättsliga frägorna.s. 2
20.Det senare har ocksä ofta lett till att den kritik som framförts har kunnat awisas eftersom den har uppfattats handla om andra frägeställningar än de som varit relevanta vid de straffrättsliga bedömningarna.2 Det är dock inte detsamma som att kritiken i sig skulle vara irrelevant i förhällande till straffrätten; en viktig förutsättning för att en straffrättslig lagstiftning överhuvudtaget ska kunna ha legitimitet är att den upplevs som rättfärdig. Det är därför ett allvarligt problem i sig om en kritik av rättsordningen inte tas pä allvar därför att den inte har en sädan form att den blir omedelbart straffrättsligt relevant. Ett annat viktigt skäl att närma kvinnoforskningen till straffrätten är att det finns behov av att överföra kvinnodebattens argument till ett mer principiellt plan, där deras relevans för straffrätten kan bli tydligare.s. 2
21.Den allmänna debatten har alltsä lett till krav pä reformer av lagstiftningen, och som en följd av kritiken har även nägra sädana reformer genomförts. Det gäller framförallt sexualbrotten där kritiken varit avgörande för utformningen av de reformförslag som lagts fram. 16s. 2
22.De reformer som har genomförts har till stor del handlat om att höjas. 3
23.straffniväerna genom att förändra förutsättningarna för straffvärdebedöm-s. 3
24.ningarna. Pä samma sätt har lagstiftaren förändrat beteckningarna päs. 3
25.vissa straffbud och pä senate tid även justerat gränserna mellan de krimi-s. 3
26.naliserade gärningarna.3s. 3
27.I nägon man har de mer principiella förutsättningarna för dessa refors. 3
28.mer preciserats, men detta har ändä skett i mycket liten omfattning. Dets. 3
29.kan därför framstä som oklart huruvida refomerna handlar om nägon-s. 3
30.ting utöver just smärre justeringar av straffbud eher andra mer allmännas. 3
31.rekommendationer till domstolarna. Aven de senaste förändringarna avs. 3
32.den straffrättsliga konstruktionen av väldtäktskriminaliseringen har härvidlag givits mycket oklara ideologiska förutsättningar, vilket sannolikts. 3
33.även pä sikt kommet att skapa nya konflikter.4s. 3
34.Pä samma sätt som när den straffrättsliga relevansen av kvinnodebat-s. 3
35.tens olika argument ibland kan verka oklar, sä ger även lagstiftarenss. 3
36.respons pä kritiken intryck av att vara mycket ofullständig.s. 3
37.Till det yttre kan det alltsä se ut som att de reformer som genomförtss. 3
38.under senate är straffrättsligt sett är avklarade: man har gjort nägra justes. 3
39.ringar inom ramen för gällande straffrättsteori. Däremot har man inte is. 3
40.nägot sammanhang reflekterat över om innebörden av den kritik soms. 3
41.riktats mot straffrätten kan kräva mer grundläggande förändringar av dens. 3
42.straffrättsliga hanteringen av vissa brott. Inte heller har det förts nägons. 3
43.diskussion kring de krav som kritiken i sig kan ställa pä straffrätten soms. 3
44.rättsomräde. Arbetets tema är viktigt därför att det saknas en mer principiell diskussion kring vilken betydelse feminismens och kvinnoforsk-s. 3
45.ningens argument kan ha för utformningen av straffrätten.s. 3
46.I det här arbetet kommet jag därför att diskutera frägeställningar soms. 3
47.uppstär när man försöker analysera straffrätten utifrän de förutsättningars. 3
48.man kan finna inom kvinnoforskningen. Arbetet kommet därmed att behandla olika sätt att teoretisera och argumentera kring straffrättsligas. 3
49.frägor vilka blir möjliga om man utgär ifrän kvinnoforskningen. Som vi ska se kan en sädan infallsvinkel vara mycket konstruktiv när det handlar om att förklara varför det uppstär konflikter kring lagstiftningen, och för att visa varför den kritik som riktats mot straffrätten ocksä kan vara intressant för straffrättsvetenskapen.s. 3
50.För att kunna fokusera pä principiella frägor av den här karaktären kommet jag att endast i liten grad gä in i en diskussion kring de omedel-s. 3
51.17 bara rättsliga frägor som uppstär.5 Däremot kommer ett flertal rättsliga frägeställningar att anföras som exempel pä hur olika ansatser inom kvinnoforskningen kan päverka den rättsliga argumentionen.6s. 3
52.Den debatt som har förekommit kring kvinnors straffrättsliga problem finns även representerad inom den vetenskapliga världen. Den kvinnorättsliga forskningen har hittills varit sparsam pä det straffrättsliga omrädet, den litteratur som finns att tillgä äterfinns i första hand inom kriminologisk och rättssociologisk kvinnoforskning.7 Genereilt sett är dock denna litteratur problematisk att förhälla sig till därför att den vanligen behandlar utländska rättssystem (och även andra könskulturer), vilket redan i sig kan bidra till att det kan vara svärt att lägga denna till grund för en avhandling inom svensk straffrätt.s. 4
53.Mycket ofta förs argumentationen dessutom inte i relation till det rättsliga systemet vilket leder till att man sällan tar tillräcklig hänsyn till straffrättens egna premisser. De frägeställningar som diskuteras handlar ofta om de kulturella tolkningar som kan göras av de rättsliga argumenten, varför kritiken inte alltid träffar mälet.8s. 4
54.Här finns dock även problem som har att göra med att de teoretiska eher ideologiska ansatser som kritiken bygger pä inte alltid blir lika konstruktiva pä straffrättens omräde. De konflikter som handlar om att fä gehör för den kvinnopolitiska kritiken av straffrättens lösningar, kan där för även ha samband med det sätt pä vilket man talar om kvinnors rätts liga problem.9 Genom att precisera kvinnoforskningens egna premisser blir det därför möjligt att även analysera de förutsättningar som kan ligga bakom den kritik som framförts.s. 4
55.Det blir därmed viktigt att skapa möjligheter att sammanföra dessa forskningsomräden för att kunna överföra kvinnoforskningens resonemang till straffrättens omräde där deras relevans kan prövas pä ett konstruktivt sätt. För att ett sädant möte ska bli intressant mäste ocksä kvinno forskningens argument kunna prövas sä förutsättningslöst som möjligt, 18s. 4
56.här finns Hera tänkbara sätt att argumentera som i sin tur kan medföras. 5
57.olika konsekvenser pä straffrättens omräde.s. 5
58.I detta kapitel kommer jag därför att ge ett exempel pä hur man kans. 5
59.sammanföra kvinnoforskningen och straffrätten, samt varför jag menars. 5
60.att de infallsvinklar som därmed skapas kan vara av särskilt intresse närs. 5
61.man talar om kvinnors krav pä rättsligt skydd.s. 5
Kvinnoforskning och straffrätt
”Kvinnoforskning”pä straffrättens omräde
1.Den forskning kring könsfrägor som kvinnoforskningen utgör, handlar is. 5
2.realiteten om en mängd olika forskningsinriktningar. Vad som skiljers. 5
3.dessa ät kan vara ideologiskt relaterat, likaväl som det kan handla oms. 5
4.skillnader i synen pä det vetenskapliga arbetet i sig.s. 5
5.Redan frägan om vad man önskar att kalla den forskningsinriktning mans. 5
6.väljer kan vara beroende av hur man definierar och legi timerar sin forsks. 5
7.ning. Vi kan därför äterfinna flera olika beteckningar pä forskning krings. 5
8.könsfrägor: ’’genusforskning”, ’’kvinnoforskning”, ’’feministisk forsks. 5
9.ning”, ’’könsforskning”, och ibland även ’’jämställdhetsforskning”.10s. 5
10.I det här arbetet kommer jag att tala om ’’kvinnoforskning” som etts. 5
11.slags samlingsbeteckning för en mängd olika forskningsinriktningar vilkas. 5
12.alia har det gemensamt att de följer av ett ställningstagande till en femis. 5
13.nistisk ideologi, och där samtliga pä nägot sätt ger könsfaktorn betydelses. 5
14.för det vetenskapliga arbetet.11s. 5
15.Själva begreppet ’’kvinnoforskning” uppfattas vanligen som en beteck-s. 5
16.ning för forskning som utgär ifrän ständpunktsfeminismen, men avsik-s. 5
17.ten med att välja denna beteckning är inte att ange de analytiska förut-s. 5
18.sättningar som arbetet kommer att bygga pä.12 Säsom arbetet är uppbyggts. 5
19.ligger det snarare en poäng i att kvinnoforskningen kan bidra med mängas. 5
20.olika analytiska möjligheter i förhällande till straffrätten, och att det därs. 5
21.för ätminstone till en början kan vara viktigt att förhälla sig sä förutsätt-s. 5
22.ningslöst som möjligt till dessa.s. 5
23.Det hade visserligen varit möjligt att välja en annan beteckning, mens. 5
24.för det här arbetet finns det särskilda skäl att välja just ’’kvinnoforskning”s. 5
25.19 som övergripande beteckning. Som Hallberg bar visat kan det även An nas vissa forskningspolitiska skillnader mellan de teoretiska och analytiska ansatser som kan identifieras under de olika benämningarna.13s. 5
26.Om man därför ser frägan om vad man bör välja art kalla själva forskningomrädet som en i första hand forskningspolitisk fräga, kan man ändä säga att den kvinnorättsliga forskningen av tradition atminstone kan hänföras till den ideologiska sidan av det vi vanligen kallar ’’kvinnoforskning”.14 Inom kvinnorätten har man exempelvis valt sina frägeställningar utifrän kvinnors livssituation och rättsliga behov, man har belt enkelt sysslat med forskning om kvinnor och for kvinnor. Oavsett om forsk ningen varit praktiskt eller teoretiskt inriktad har det funnits ett bakomliggande syfte, vilket har handlat om att försöka komma tillrätta med vad man uppfattat som brister i rättsordningen.s. 6
27.Aven det här arbetet kommet att handla om frägeställningar som ytterst gäller kvinnors livssituation och livskvalitet, och där ett bakomliggande syfte är att skapa möjligheter att förändra förutsättningarna för den rättsliga hanteringen av övergrepp mot kvinnor. I den man det behövs ett slags forskningspolitisk programförklaring kan termen ”kvinnoforskning” därför vara relevant.s. 6
28.Det kan ocksä finnas ett annat skäl till varför det kan vara relevant att tala om ’’kvinnoforskning” i det här sammanhanget. Arbetet kommet att handla om argument som förekommit i debatten, och som vi ska se har den kritik som framförts i allt väsentligt baserats pä ansatser inom radikalfeminismen och ständpunktsfeminismen.15s. 6
29.Vilka teoretiska och metodologiska förutsättningar som principielk sett bör läggas till grund när man diskuterar straffrättsliga problem är dock en annan fräga. En mer principiell diskussion kring en applicering av kvinnoforskningen pä straffrättens omräde kan därför mycket väl kräva att man förhäller sig till flera tänkbara forskningsansatser. Det kan exempelvis vara sä att olika typer av analyser kan kräva olika teoretiska förutsättningar. En analys som handlar om att studera aspekter av gällande rätt kan ges teoretiska förutsättningar som varken är funktionella eller acceptabla som utgängspunkt för en reform av rättsordningen.s. 6
30.Det här projektet handlar alltsä om frägeställningar som uppstär när man önskar att sammanföra kvinnoforskningen med straffrätten, arbetet 20s. 6
31.kräver därför även en presentation av de infallsvinklar hos kvinnoforsk-s. 7
32.ningen som kan vara intressanta att pröva mot straffrätten. Den fram-s. 7
33.ställning av kvinnoforskningen som ges i kapitel 3 kommer därför att päs. 7
34.olika sätt vara anpassad till de behov som uppstär i arbetet. De förutsätt-s. 7
35.ningar som läggs till grund för framställningen av kvinnoforskningens. 7
36.kommer att anges närmare där, men det finns ändä skäl att göra nägras. 7
37.inledande kommentarer i syfte att finna nägra gemensamma utgängs-s. 7
38.punkter för dessa tvä forskningsomräden.s. 7
En kvinnorättslig ansats inom straffrätten
1.För ett arbete av den här karaktären sä är straffrätten som rättsomrädes. 7
2.intressant av flera skäl. Straffrätten handlar om att kontrollera beteenden;s. 7
3.genom att kriminalisera vissa gärningar försöker vi fä människor att avstäs. 7
4.frän att skada andra. Det innebär att vi mäste ta ställning till vad som ärs. 7
5.ett acceptabelt beteende överhuvudtaget och vad som mot bakgrund avs. 7
6.detta kan ses som acceptabla livsvillkor för människor. Det handlar alltsäs. 7
7.om samhällets yttersta maktutövning mot enskilda människor.s. 7
8.Straffrätten utgör därför en del av rättsordningen vilken i hög grads. 7
9.bygger pä klassiska rättsstatsideal.16 Straffrätten kan sägas äterspegla des. 7
10.mest grundläggande förutsättningarna för heia rättsordningen, eher förs. 7
11.vad som är ”rätt” överhuvudtaget.s. 7
12.Straffrättens funktion leder till att rättsomrädet fär vissa specifikas. 7
13.karaktärsdrag, framförallt kännetecknas detta av att vara ytterst dogma-s. 7
14.tiskt. Det innebär att rättsomrädet styrs av vissa grundläggande principers. 7
15.vilka ska garantera vissa värden. Det gör att rättsomrädet även fär en visss. 7
16.konservativ prägel.s. 7
17.När man talar om problem som handlar om att fä gehör för kvinnorss. 7
18.kritik av olika straffrättsliga lösningar kan denna sida hos rättsomrädets. 7
19.vara en del av förklaringen. Det är överhuvudtaget svärt att uppnä för-s. 7
20.ändringar av straffrätten enbart genom att exempelvis verka för en för-s. 7
21.ändrad tolkning av reglerna.s. 7
22.Straffrättens Systematik leder i sin tur till att telationen mellan statens. 7
23.och gärningsmannen hamnar i fokus. Den fräga som Systematiken syftars. 7
24.till att besvara är ju om gärningsmannen (gärningssubjektet) har etts. 7
25.straffrättsligt ansvar? Det innebär att straffrättens principer i första hands. 7
26.anger förutsättningarna för att bedöma gärningsmannens ansvar.s. 7
27.I den straffrättsliga Systematiken skyddas offrets (gärningsobjektets)s. 7
28.intressen i första hand genom skyddsobjektet, alltsä det värde som dens. 7
29.21 enskilda kriminaliseringen ska skydda.17 Det innebär ocksä att offret systematiskt sett inte har nägon självständig position inom den straffrättsliga Systematiken.s. 7
30.I straffprocessen är det dessutom äklagaren som for statens talan mot gärningsmannen, inte brottoffret.18 Offret är därmed inte heller gärningsmannens motpart, vare sig i en teoretisk eller i en praktisk mening. Det gör att det inte finns nägon självklar position inom straffrätten utifrän vilken man kan argumentera for brottsoffrets intressen. Det omedelbara kvinnoperspektiv som varit vanligt inom kvinnorätten blir därför näst intill omöjligt som utgängspunkt för en analys pä omrädet.19s. 8
31.Men ett sädant kvinno- eller offerperspektiv i nägon form kan ocksä vara en problematisk ansats av andra skäl. Om man ska diskutera straff rättsliga frägeställningar mäste man kunna förhälla sig till heia den straff rättsliga läran och Systematiken. Man mäste alltsä kunna diskutera bäde gärningsobjektet och gärningssubjektet och bäde teori och tillämpning, vilket redan av metodologiska skäl blir svärt att genomföra med en ansats som utgär ifrän ’’offret”. Som vi ska se blir därför Hera av de teoretiska och metodologiska utgängspunkter som hittills varit vanliga inom kvinno rätten inte lika självklara pä straffrättens omräde.20s. 8
32.Trots att de finns goda exempel pä arbeten inom kvinnoforskning och kvinnorätt kring straffrättsliga frägeställningar, menar jag att det ändä finns ett behov av att diskutera de ideologiska och teoretiska förutsättningarna för att närma kvinnoforskningen till straffrätten. En sädan diskussion kan vara intressant redan därför att den kan bidra till att utveckla den kvinnorättsliga forskningen pä det här omrädet.s. 8
33.Det sätt pä vilket man analyserar kvinnofrägor inom rättsvetenskapen har även konsekvenser för hur man argumenterar kring de rättsliga frägorna. Det innebär att det sätt pä vilket man analyserar och kritiserar detta rättsomräde har betydelse bäde för vad som uppfattas vara ett pro blem och vad som ses som en tänkbar lösning.s. 8
34.Det finns därmed intressanta samband mellan kvinnoforskningens teoretiska och analytiska förutsättningar och de möjligheter som kan finnas för att uppnä en alternativ straffrättslig argumentation. Därför blir ocksä den argumentation som följer av olika positioner inom kvinno forskningen av intresse för det här arbetet. 22s. 8
35.Offiret som forskningstema kan dock vara intressant av andra skäls. 9
36.eftersom denna position mäste anses vara eftersatt i den straffrättsligas. 9
37.forskningen, samtidigt som lagstiftaren pä senate tid har valt att läggas. 9
38.ökad vikt vid just offrens utsatthet.s. 9
39.För att kunna uppnä en diskussion som kan vara relevant i förhällandes. 9
40.till offrens situation, bör man enligt min mening, ägna särskild uppmärk-s. 9
41.samhet ät gärningssidan i den straffrättsliga Systematiken, särskilt Fräge-s. 9
42.ställningar vilka aktualiseras i samband med kriminalisering.21s. 9
Vissa metodfrägor
1.SyFtet med projektet är alltsä att skapa möjligheter att närma kvinno-s. 9
2.Forskningen till straffrätten, För att härigenom kunna pröva de teoretiskas. 9
3.och analytiska ansatser, argument och kunskaper som kan finnas inoms. 9
4.kvinnoForskningen.s. 9
5.En viktig Förutsättning För ett konstruktivt möte blir därFör att det skas. 9
6.vara möjligt att placera kvinnoForskningens Frägeställningar i det strafF-s. 9
7.rättsliga sammanhang där de hör hemma. Man kan säga att det handlars. 9
8.om att ’’översätta” kvinnoForskningens diskussionsteman sä att dessa kans. 9
9.ges strafFrättslig relevans.s. 9
10.Det innebär att man behöver precisera nägra av de Förutsättningar soms. 9
11.bör vara uppfyllda För att ett möte mellan kvinnoForskningen och straffs. 9
12.rätten ska kunna ge konstruktiva analytiska möjligheter. Enligt min mes. 9
13.ning finns det dä minst Fern viktiga krav man bör vara uppmärksam pä.s. 9
14.(^J Straffrätten som systems. 9
15.Ett krav som jag redan varit inne pä är att den analytiska ansats man väl-s. 9
16.jer bör omFatta heia den straffrättsliga Systematiken. Ovan pekade jag päs. 9
17.nägra av de problem som kan uppstä om man Försöker applicera ett klas-s. 9
18.siskt kvinnoperspektiv pä straffrätten. Det sätt pä vilket man närmar sigs. 9
19.strafFrätten mäste därFör kunna omFatta bäde gärningsmannen och ofFret,s. 9
20.och bäde gärningssidan och den personliga sidan av strafFrättens Systemas. 9
21.tik.22s. 9
22.Det här gör att man redan av metodologiska skäl kan Fä problem meds. 9
23.att tala utiFrän ’’kvinna”, eller om ’’kvinnorättsliga” argument som en dels. 9
24.av en tänkbar Förändring av rättsordningen. Som vi ska se kommet straff-s. 9
25.rättens systematiska drag att innebära att man istället bör välja att tala oms. 9
26.argument vilka pä nägot sätt relaterar till ”kön”.23s. 9
27.23 (b) Teori och tillämpning Straffrättens teori bygger pä ideologiska ställningstaganden vilka anger vissa principella förutsättningar för den argumentation som kan föras pä omrädet.s. 9
28.Det blir därför i det närmaste poänglöst att föra en diskussion endast pä tillämpningsnivän, genom att exempelvis diskutera utformningen av lagstiftningen. Den ansats man väljer mäste alltsä även ge möjligheter att diskutera aktuella frägeställningar mot bakgrund av straffrättens teori.s. 10
29.I arbetet kommet jag därför att förhälla mig analytiskt till en indelning mellan en straffrättslig tillämpningsnivä och en teorinivä.s. 10
30.Den första avser straffrättsliga frägor vilka kräver att man relaterar till en faktisk verklighet24, varför denna beteckning i första hand avser lagstiftnings- och tolkningsfrägor. Teorinivän avser däremot straffrättens lära och de ideologiska ställningstaganden rättsomrädet bygger pä.s. 10
31.I arbetet aktualiseras dessutom den straffrättsliga Systematiken vilken med denna indelning kan relatera till bäda dessa niväerna. Systematiken följer av straffrättens teori, men vid tillämpning kräver denna även ställ ningstaganden till en faktisk verklighet.s. 10
32.Som vi ska se nedan är dock bäda dessa niväerna beroende av varandra varför bilden blir mer komplicerad. Bäde rättsordningens teorinivä och dess tillämpningsnivä relaterar till vissa teoretiska ställningstaganden, men även till nägon form av beskrivning av verkligheten.s. 10
33.Ett skäl att skilja mellan dessa bäda niväerna är dock att man här har att göra med olika typer av frägeställningar inom straffrätten vilka även kan föranleda olika diskussionsteman inom kvinnoforskningen. (cj Dekonstruktiva och rekonstruktiv a analyser Analyser av rättsliga frägor avser vanligen bäde utformningen av gällande rätt och tänkbara refomer av denna. Det innebär att en metodik för att närma kvinnoforskningen till straffrätten mäste kunna hantera bäda dessa frägeställningarna.s. 10
34.Inom rättsvetenskapen brukar man av tradition därför skilja mellan de lege lata resonemang och de lege ferenda resonemang. Eftersom det här arbetet har en annorlunda analytisk ansats jämfört med ett rättsdogma24s. 10
35.tiskt arbete vars syfte är att utröna gällande rätt, blir inte denna begrepps-s. 11
36.bildning lika funktionell.s. 11
37.I arbetet kommet jag därför att kalla ansatser som handlar om atts. 11
38.analysera frägeställningar vilka anknyter till dagens straffrätt för ’’dekon-s. 11
39.struktiva” analyser. Denna term förknippas vanligen med en postmoderns. 11
40.syn pä vetenskapen, men eftersom arbetet handlar om att pröva mängas. 11
41.olika typer av ideologiska och teoretiska ansatser inom kvinnoforskningens. 11
42.avser detta begrepp inte ett ställningstagande till en viss analytisk ansats.s. 11
43.I arbetet avser ’’dekonstruktiva” analyser de ansatser som handlar oms. 11
44.att studera den gällande straffrättsliga teorin, Systematiken och lagstift-s. 11
45.ningen. Om man vill kan man säga att den dekonstruktiva ansatsen vans. 11
46.ligen handlar om att "avslöja” nägot om straffrätten; vilka teoretiska för-s. 11
47.utsättningar man väljer i syfte att göra detta är en annan fräga.s. 11
48.De analytiska ansatser som handlar om möjligheterna att reformeras. 11
49.straffrättens teori, straffrättslig lagstiftning eher tillämpningen av denna,s. 11
50.kan därmed sägas vara ’’rekonstruktiva”.s. 11
51.En viss dekonstruktiv ansats kan alltsä göra det möjligt att visa pä pros. 11
52.blem inom dagens straffrätt, men det är inte säkert att man därmed hars. 11
53.skapat förutsättningar för att lösa dessa. Den fräga som gäller hur straff-s. 11
54.rätten i sä fall bör rekonstrueras kan alltsä kräva helt andra analytiskas. 11
55.ansatser.s. 11
56.Ett kritiskt förhällningssätts. 11
57.När man närmar sig straffrätten som rättsomräde blir det viktigt att varas. 11
58.uppmärksam pä att detta omräde har en viss funktion, en viss teori ochs. 11
59.en viss Systematik. Man kan därför säga att ett absolut krav för att dets. 11
60.överhuvudtaget ska vara intressant att dra nägra slutsatser utifrän studiers. 11
61.av straffrätten, är att man ocksä tar hänsyn till att rättsomrädet bygger päs. 11
62.vissa förutsättningar.s. 11
63.En dekonstruktiv ansats kan ge möjligheter att analysera bäde straffräts. 11
64.tens tillämpningsnivä och dess teorinivä, och dä bäde pä ett systemkri-s. 11
65.tiskt och pä ett systemtroget sätt.s. 11
66.En rekonstruktiv analys, vilken syftar till en förändrad lagstiftning ehers. 11
67.tolkning, kräver däremot att argumentationen är trogen de ideologiskas. 11
68.och teoretiska förutsättningar som systemet bygger pä. Man kan säga atts. 11
69.straffrättens dogmatiska karaktär leder till att den argumentation soms. 11
70.anförs ideologiskt sett mäste vara jämförbar med de förutsättningar soms. 11
71.ligger till grund för det straffrättsliga systemet. 25s. 11
72.En rekonstruktion som pä nägot sätt är systemkritisk kräver dock atts. 11
73.man ocksä anger förutsättningarna för en alternativ straffrättsteori. Etts. 11
74.25 försök att reformera strafFrätten pä nägot mer grundläggande sätt kräver därför sannolikt att man även anger de etiska ställningstaganden denna i sä fall ska bygga pä. Detta innebär att den rekonstruktiva frägan blir av särskilt intresse när man talar om kvinnoforskningens möjligheter pä straffrättens omräde.26s. 11
75.Pä samma sätt mäste det sätt pä vilket man väljer att närma kvinnoforskningen till strafFrätten innebära att man kan Förhälla sig kritiskt till de olika alternativa Förutsättningar som kan finnas inom kvinnoForskningen. För att man verkligen ska kunna pröva kvinnoforskningens ansatser pä straffrättens omräde, mäste det därför vara möjligt att pröva flera tänkbara alternativ sä förutsättningslöst som möjligt.s. 12
76.Det kan även innebära att man kan bli tvungen att Förkasta argument som kan Följa av vissa ansatser inom kvinnoForskning därFör att dessa inte är Funktionella, trots att de kan vara politiskt relevanta. f?J Verklighet och teori StrafFrätten är att betrakta som en teoretisk konstruktion. Men denna konstruktion har ocksä en praktisk tillämpning: straffrättsliga argument kommet slutligen att ha konsekvenser För enskilda människors liv.s. 12
77.Även kvinnoForskningen kan sägas ha en teoretisk och en praktisk sida, där den senate vanligen avspeglas i jämställdhetspolitiken. Vi talar även dä om ett slags samhällsstyrning vilken dock vanligen inte leder till jämFörbara ingrepp i människors självbestämmande.s. 12
78.Det Finns därFör i utgängspunkten en radikal skillnad mellan kvinno Forskningen och strafFrätten pä sä sätt att den straffrättsliga argumentationen alltid har normativa och repressiva konsekvenser, Det innebär ocksä att de teorier vi lägger till grund även mäste ge godtagbara Förutsättningar För att tala om den enskilda människan.s. 12
Att sammanföra tvä teoretiska konstruktioner
Människan som gemensam nämnare
1.Om man jämför de tvä Forskningsomrädena med varandra kan man se att de ändä har mänga gemensamma drag. Bäde strafFrätten och kvinno Forskningen kan sägas vara teoretiska konstruktioner kring ett visst tema, där själva syftet är att hantera Företeelser i samhället som av olika skäl uppFattas som problematiska. 26s. 12
2.Bäda forskningsomrädena innehäller dessutom en säregen begrepps-s. 13
3.värld. Man kan till och med säga att mycket av själva forskningsverksam-s. 13
4.heten handlar om att precisera begrepp i syfte att applicera dessa pä dens. 13
5.Problematik man är intresserad av att lösa.s. 13
6.Ett annat och mycket viktigt gemensamt drag är att bade strafFrättens. 13
7.och kvinnoforskningen är pätagligt beroende av ideologiska ställnings-s. 13
8.taganden. Frägan är om det överhuvudtaget skulle vara möjligt att argu-s. 13
9.mentera inom ramen för dessa omräden utan att samtidigt utgä ifräns. 13
10.nägon form av ideologiskt ställningstagande.s. 13
11.Historiskt sett finns här ocksä en viktig gemensam nämnare: dens. 13
12.moderna strafFrätten och den politiska Feminismen kan ses som resultats. 13
13.av samma ideologiska utveckling. Det handlar da om upplysningstidenss. 13
14.ideal, men FramFörallt om Framväxten av iden om de mänskliga rättig-s. 13
15.heterna.27s. 13
16.Inom strafFrätten har det liberala idealer om människans rätt till indis. 13
17.viduell Frihet kommit att ges stör ideologisk betydelse, särskilt vid ut-s. 13
18.Formningen av omrädets mänga principer och begrepp. Pä samma sätts. 13
19.har detta ideal varit av avgörande betydelse För Framväxten av ett kvinno-s. 13
20.politiskt krav om en individuell Frihet även För kvinnor.28s. 13
21.StrafFrätten och kvinnoforskningen har därför ocksä det gemensamts. 13
22.att de handlar om problem som berör bäde det faktiska och det teore-s. 13
23.tiska. Vid studier inom dessa omräden uppstär mänga olika typer avs. 13
24.frägeställningar som kan gälla empiriska, politiska, ideologiska och etiskas. 13
25.aspekter av tillvaron. Den kunskapsproduktion som sker baserar sig päs. 13
26.olika typer av antaganden om tillvaron; det kan handla om ideologiskas. 13
27.förutsättningar likaväl som erfarenheter av hur saker och ting ter sig is. 13
28.verkligheten.s. 13
29.Det är ocksä i detta sammanhang som strafFrätten och kvinnoforsks. 13
30.ningen i gründen hanterar samma problem, det handlar om att utifräns. 13
31.olika ideologiska ställningstaganden teoretisera verkligheten.s. 13
32.StrafFrätten är dessutom till sin konstruktion beroende av tolkningars. 13
33.av verkligheten pä flera plan, medan kvinnoForskningen i hög grad hands. 13
34.lar om pä vilket sätt man bör förstä denna ’’verklighet”.29s. 13
35.I detta sammanhang kan dessutom en viktig Faktor sägas vara gemens. 13
36.sam För strafFrätten och kvinnoForskningen som kunskapsomräden: Bädas. 13
37.hanterar ’’människan” bäde teoretiskt och praktiskt. Inom strafFrättens. 13
38.27 talar man om människan i flera olika former: den faktiska människan, föreställningar om människan, de rättsliga konstruktionerna kring ”människa” och inte minst de etiska aspekter som följer av ideologin kring ”den fria individen”.s. 13
39.Varför man väljer att skydda människan överhuvudtaget och pä vilket sätt detta i sä fall görs, handlar därför ytterst om hur man uppfattar denna. Det sätt pä vilket man argumenterar inom straffrätten kommet därför alltid att pä nägot sätt falla tillbaka pä antaganden kring just män niskan.s. 14
40.Kvinnoforskningen handlar om frägor som berör ”kön”, vilket i sin tur är ett temaomräde som är betydligt mer omfattande än vad som rent allmänspräkligt kan sägas avses med just ”kön”. Inom kvinnoforskningen talar man exempelvis om kön hos den faktiska människan, föreställning ar kring kön hos människan (eller den föreställda människan), kön som organisationsprincip, konstitueringen av kön hos människan eller i samhället, samt kön som meningsskapande faktor.30s. 14
41.Frägor som relaterar till kön inom kvinnoforskningen kan därför handla om olika aspekter av tillvaron och därmed ocksä om frägeställningar vilka kan vara relevanta i förhällande till straffrätten pä olika sätt.s. 14
42.För att strukturera framställningen av kvinnoforskningen i arbetet kommet jag att fokusera pä tvä centrala infallsvinklar pä diskussionen kring kön inom detta forskningsomräde.s. 14
43.Den ena aspekten handlar om innebörden av könsfaktorn, medan den andra avser de frägor som gäller synen pä kunskap vilka uppstär som en följd av det sätt pä vilket man preciserar innebörden av kön.31s. 14
44.Arbetet aktualiserar därmed tvä för kvinnoforskningen mycket grundläggande frägeställningar, vilka dessutom kan beröra straffrätten pä olika sätt. I det följande kommet jag därför att försöka visa varför just dessa infallsvinklar är intressanta i förhällande straffrätten.s. 14
Beskrivningar av verkligheten och människan i
straffrätten
1.För att det ska bli möjligt att överföra kvinnoforskningens diskussioner kring kunskap och kön till straffrättens omräde, krävs en infallsvinkel pä straffrätten där dessa frägeställningar kan ges relevans. En möjlighet blir 28s. 14
2.da att relatera diskussionen kring kön och kunskap till de ’’beskrivningar”s. 15
3.av människan och verkligheten som förekommer inom straffrätten. 32s. 15
4.Straffrätten relaterar till verkligheten pä flera sätt, det gäller bade päs. 15
5.tillämpnings- och pä teorinivä. För att man överhuvudtaget ska kunnas. 15
6.skapa regier och sedan tolka dessa krävs en beskrivning av verkligheten.s. 15
7.Aven konstruktionen av den fria individen pä straffrättens teoriniväs. 15
8.innefattar vissa referenser till en faktisk verklighet, i form av en människas. 15
9.i ett visst socialt sammanhang.33s. 15
10.Oavsett pä vilken teoretisk eher systematisk nivä man talar om verkligs. 15
11.heten inom straffrätten är det dock viktigt att understryka att man talars. 15
12.om nägonting som i princip alltid utgör en ’’konstruktion”. Vi talar is. 15
13.praktiken aldrig om verkligheten i nägon faktisk mening inom straffrät-s. 15
14.ten, utan alltid om en beskrivning av denna. Aven den rättsliga processs. 15
15.som syftar till att bedöma enskilda händelser utgär ifrän faktorer som päs. 15
16.olika sätt redan anpassats till den rättsliga formen: i form av gärnings-s. 15
17.beskrivningen, tillgänglig bevisning och liknande.s. 15
18.Pä motsvarande sätt bygger de bedömningar som görs av människor päs. 15
19.förutsättningar vilka kan innefatta mänga olika typer av ställningstagan-s. 15
20.den: i form av argument vilka följer av straffrättsteorin, vetenskapliga premisser, kulturella föreställningar, empiriska studier, erfarenheter och antaganden. Det sätt pä vilket straffrätten hanterar människan bygger därför pä vissa rättsliga förutsättningar, men ocksä pä mer allmänna före ställningar kring verkligheten och människan. Alla dessa kan därför sägas utgöra en del av straffrättens kunskapsunderlag.s. 15
21.En konstruktiv lösning pä problemet med att sammanföra kvinnoforskningen och straffrätten kan därför vara att behandla dessa som tvä kunskapsomräden, där bäda dessa pä olika sätt hanterar frägor kring beskrivningen av verkligheten och människan.s. 15
22.Denna gemensamma utgängspunkt ger därför möjligheter att, utifrän de olika könsteoretiska och kunskapsteoretiska premisser som kan äterfinnas inom kvinnoforskningen, experimentera med olika tänkbara utgängspunkter för en argumentation kring verkligheten och människan i straffrätten.s. 15
23.29s. 15
Kön och kunskap
1.I kapitel 3 kommet jag att ge en närmare introduktion till kvinnoforskningen. En distinktion som jag har valt att göra i arbetet handlar om att skilja mellan könsteorin och kunskapsteorin som tvä olika infallsvinklar pä könsfrägorna inom kvinnoforskningen. Ett skäl till detta är att man vanligen behöver ta ställning till bäda dessa aspekterna när man diskuterar rättsliga frägeställningar.34 Vad jag vet har den här indelningen inte gjorts pä nägot uttalat sätt tidigare inom kvinnorätten i Norden, även om bäda frägeställningarna varit aktuella inom denna forskning.s. 16
2.Jag kommet därför att för det första diskutera nägra frägor som rör kön inom forskningen. Kön som forskningsobjekt implicerar i detta sammanhang flera olika frägeställningar som handlar om vilket tema det är som studeras och vilka förutsättningar som läggs till grand for studierna. I vissa fall handlar den senate frägan även om att precisera innebörden av kön som en viktig aspekt av de förutsättningar man anger för sin forsk ning.35s. 16
3.Forskningsobjektet ”kön” kan innefatta väldigt mänga olika typer av frägeställningar, betydligt fler aspekter av tillvaron än vad som allmänspräkligt avses med ”kön”. Som jag har varit inne pä ovan kommer arbe tet att särskilt belysa problem som gäller hur människan beskrivs i rättsordningen. Den frägeställning som blir central i arbetet handlar därför om hur man kan eher bör uppfatta kön hos människan.s. 16
4.Det kan därför vara viktigt att redan inledningsvis understryka att kön hos människan, inom kvinnoforskningen endast undantagsvis handlar om studier av faktiska människor, eher om hur ’’människor faktiskt är”. Den centrala frägan handlar istället om den föreställda människan, alltsä om förutsättningarna för att tala om kön hos människan.36s. 16
5.Det här är en infallsvinkel som ocksä är relevant för rättsvetenskapen eftersom frägan om hur man principiellt sett bör förhälla sig till könsfaktorn kan vara av avgörande betydelse för det sätt pä vilket man argumen terar kring människan i olika rättsliga sammanhang. En central fräga i arbetet blir da vilken syn pä människan som bör ligga till grand för straffrättens konstruktioner. 30s. 16
6.För det andra kommer arbetet att belysa de kunskapsfrägor vilka uppstär som en konsekvens av diskussionen kring kön inom kvinnoforskningen. I arbetet kommer derma aspekt av kvinnoforskningen framförallt att beröra frägan om kunskapen om verkligheten i straffrätten: vad är att uppfatta som en sann beskrivning av verkligheten (eher människan), och pä vilket sätt kan man i sä fall legitimera denna beskrivning?s. 17
7.Det finns inte nägra självklara gränser mellan de tvä infallsvinklar som jag har försökt skissera här, de utgör pä sätt och vis olika sidor av samma diskussion. Bäda infallsvinklarna kan dessutom vara relevanta i förhällande till bäde straffrättens tillämpningsnivä och dess teorinivä.s. 17
8.Enligt min mening kan dock en sädan indelning bidra till att strukturera den betydelse kvinnoforskningens diskussion kring kön och kunskap kan ha för straffrätten. När det gäller den diskussion kring beskrivningen av verkligheten och människan som blir aktuell i arbetet, kan denna indelning vara särskilt viktig eftersom den kan bidra till att skapa olika infallsvinklar i förhällande till straffrätten.37s. 17
9.Med utgängspunkt i dessa tvä frägeställningar inom kvinnoforskningen kommer jag sedan att presentera tre modeller vilka sammanfattar nägra olika teoretiska och ideologiska positioner. Modellerna kan sedan prövas mot den argumentation som förs pä olika niväer inom straffrätten.s. 17
Människan i straffrätten
Människa och individ
1.Den gemensamma utgängspunkten för ett möte mellan straffrätten och kvinnoforskningen blir därmed beskrivningen av ’’människan”, en frägeställning vilken dessutom förekommer pä flera niväer inom straffrätten.s. 17
2.Pä straffrättens tillämpningsnivä talar vi exempelvis om den faktiska människan, den som begär brott eher blir utsatt för brott. Medan man pä systemnivä vanligen talar om gärningsobjektet eher gärningssubjektet, alltsä den rättsliga konstruktionen av offret och gärningsmannen. Pä teorinivän finner man sedan ’’individen” vilken är central för straffrätten efter som konstruktionen anger de etiska ställningstaganden rättsomrädet bygger Pä-s. 17
3.31s. 17
4.Eftersom jag har valt art tala om strafFrätten som ett kunskapsomräde där frägan om beskrivningen av verkligheten är central, kommet jag att i huvudsak tala om just ’’människan”. Denna term kan da relatera till alia tänkbara frägeställningar inom strafFrätten vilka implicerar en beskrivning av en människa.s. 18
5.Termen ’’individ” avser däremot den teoretiska konstruktion av män niska som är av grundläggande betydelse för de ideologiska ställningstaganden som strafFrätten bygger pä. ’’Individen” Förekommer därFör i Första hand pä strafFrättens teorinivä.38s. 18
6.Som vi ska se finns det mänga analytiska Fördelar med att diskutera utiFrän människan i strafFrätten, FramFörallt därFör att man därigenom kan tillFredsställa de krav som ställdes i avsnitt 1.2.3.39s. 18
7.Men här finns ocksä en annan och viktigare aspekt vilken handlar om behovet av att sammanFöra kvinnoForskningen med strafFrätten pä ett mer principiellt plan.s. 18
8.StrafFrätten skyddar ’’individen” därFör att människans individuella Frihet i sig utgör ett värde som bör skyddas.40 För att man ska kunna skapa garantier För ett sädant rättsligt skydd mäste man beskriva en människa som har Förutsättningar För att besitta en sädan individuell Frihet. Den ’’individ” som strafFrätten talar om utgör därFör ett slags ideal, vilket utgär iFrän en beskrivning av en människa som har kapacitet att Fatta egna beslut oberoende av andra.s. 18
9.EFtersom strafFrätten är ett värdesystem finns det därFör ocksä vissa samband mellan den konstruerade individen pä den teoretiska nivän och den strafFrättsliga argumentation som Förekommer kring människan pä tillämpningsnivän. Det blir därFör viktigt att understryka att det ocksä finns ett samband mellan de Frägor kvinnoForskningen ställer kring kön och kunskap, och strafFrätten som etik.s. 18
10.Det innebär ocksä att Frägan om hur man bör behandla kön (hos män niskan) inom rättsordningen i Första hand är en etisk Fräga och inte en Fräga om motsättningar mellan olika politiska intressen. 32s. 18
Fokus pä den kränkta parten
1.Den debatt som har förekommit kring kvinnor och straffrätt har i förstas. 19
2.hand handlat om frägeställningar som berör brottsoffrens situation. Ens. 19
3.tänkbar förklaring till detta är förstäs att kvinnor i huvudsak möter strafF-s. 19
4.rätten i egenskap av att vara brottsofFer, och att det därFör ocksä är i dettas. 19
5.sammanhang som kritiken mot rättssystemet uppkommer.s. 19
6.EFtersom ett viktigt syFte med avhandlingen är att Försöka möta dens. 19
7.debatt som Forts kring strafFrätten Faller det sig därFör naturligt att be-s. 19
8.handla Frägeställningar som kan vara relevanta i Förhällande till ofFret.s. 19
9.Som jag har varit inne pä tidigare innebär inte det att man med nöd-s. 19
10.vändighet mäste välja ’’ofFret” som metodologisk utgängspunkt. Däremots. 19
11.blir det viktigt att lyFta Fram Frägeställningar vilka är av central betydelses. 19
12.För hur strafFrätten behandlar gärningsobjektet.41s. 19
13.Ur strafFrättslig synvinkel är detta ocksä Frägeställningar som behövers. 19
14.studeras ytterligare eFtersom dagens kriminalpolitik i hög grad handlars. 19
15.om att stärka brottsofFrens rättsskydd. Här Finns dessutom ett allmänt kunskapsbehov därFör att den strafFrättsliga Systematiken gärna leder till att den rättsvetenskapliga Forskningen i Första hand Fokuserar pä Frägor som gäller gärningssubjektet.42s. 19
16.Jag kommet därFör att koncentrera mig pä Frägeställningar som berör den människa som blir utsatt För kränkningar: pä den Faktiska nivän i Form av brottsofFret, pä den systematiska nivän i Form av gärningsobjektet och pä den teoretiska nivän i Form av den individ strafFrätten skyddar.s. 19
17.Vid en kriminalisering anges det skyddade värdet, alltsä den mänskliga Fri- och rättighet som kriminaliseringen ska skydda. DäreFter preciseras den gärning som ska omFatta den kränkning som uppstär pä det individuella planet. Det är sedan definitionen av denna gärning som ligger till grund För bedömningen av den individuella kränkningen och graden av strafFvärde i det enskilda Fallet.s. 19
18.Det är därFör i detta sammanhang som Förutsättningarna För att bedöma brottsofFret anges, och det är även här som Frägor kring strafFrätten som gemensamt värdesystem aktualiseras. Det innebär att arbetet därFör i det närmaste helt kommer att ägnas ät Frägor som uppstär pä strafFrättens gärningssida.s. 19
19.En analytisk inFallsvinkel som bygger pä människan inkluderar självFallet gärningssubjektet, en ansats som handlar om beskrivningen av människan kan därFör ocksä prövas i Förhällande till denna strafFrättsliga konstruktion. En sädan analys hade dock FramFörallt aktualiserat dens. 19
20.33 personliga sidan av brottsbegreppet, frägeställningar vilka ocksä varit aktuella i den allmänna debatten.43s. 19
21.Jag väljer dock att lägga denna särskilda straffrättsliga problematik at sidan eftersom den inte är avgörande för de frägeställningar som kommer att diskuteras i det här arbetet.44 De förutsättningar som preciseras genom kriminaliseringen är dock av grundläggande betydelse även för bedömningen av skuldfrägan. Gärningsdefinitionen i straffbudet anger exempelvis ramarna för de krav som kan ställas till den enskilde gärningsmannens personliga ansvar.45s. 20
Människa och kränkning
1.Av grundläggande betydelse vid varje kriminalisering är frägan om vad som är en straffrättsligt relevant skada i förhällande till det skyddade värdet, och vad som därmed kan vara en straffrättsligt relevant kränkning hos den människa som drabbas.46s. 20
2.Preciseringen av vad som är en straffrättsligt relevant skada förutsätter därför en argumentation vilken relaterar till den individ som straffrätten skyddar. När man däremot anger vad som är en kränkning pä det individuella planet krävs även en beskrivning av en människa.s. 20
3.Som vi bar sett anger straffrättens teorinivä viktiga premisser för den straffrättsliga argumentationen, framförallt genom ideologin kring den fria individen. Därmed skapas även vissa grundläggande förutsättningar för hur man bör argumentera kring människan pä tillämpningsnivän.s. 20
4.Ideologin kring den fria individen är dock i första hand ett uttryck för ett etiskt ideal vilket anger ramarna för hur man bör hantera människan i straffrätten. Det är däremot ingen teori om hur människan i sig bör beskrivas. Man kan därför ifrägasätta om det etiska idealer är tillräckligt för att beskriva en människa i en viss social situation. Det sätt pä vil ket verkligheten och människan beskrivs i straffrätten kräver i praktiken ytterligare ställningstaganden.47s. 20
5.Här finns därför uppenbara möjligheter att pröva kvinnoforskningens könsteorier, eftersom diskussionen kring kön hos människan i gründen handlar om förutsättningarna för att tala om människan. 34s. 20
6.I arbetet kommet jag därför att ge nägra exempel pä den betydelse beskrivningen av människan har för utformningen av den straffrättsliga argumentationen. Der gäller framförallt frägor kring innebörden av den individuella kränkningen och de bedömningar av strafivärde som görs i vissa fall. En annan intressant frägeställning i sammanhanget handlar om de konsekvenser Systematiken innebär för straffrättens bantering av brottsoffret.48s. 21
7.Den valda ansatsen bryter därmed med en tradition där frägor kring kriminalisering diskuteras utifrän straffrätten som en form av samhällsstyrning.49 Härigenom blir det möjligt att visa att de diskussionsteman som förekommer inom feminismen inte omedelbart kan placeras i traditionella konflikter som rör straffrätten som ett medel för samhällskontroll.s. 21
8.Som vi ska se är det istället mycket som tyder pä att den kritik som riktats mot straffrätten i hög grad handlar om vilka förutsättningar som bör läggas till grund för beskrivningen av människan och verkligheten. Denna analytiska ansats kan därför ge nya intressanta infallsvinklar pä klassiska straffrättsliga problem.s. 21
Framställningen
Sammanfattning
1.Ovan har jag visat att det kvinnoperspektiv som vanligen läggs till grund för kritiken i den allmänna debatten, inte är lika givet som teoretisk eher metodologisk utgängspunkt för en Studie av straffrätten. I avsnitt 1.2.3 pekade jag sedan pä nägra av de krav som bör ställas till en kvinnorättslig ansats pä straffrättens omräde.s. 21
2.Genom att utgä ifrän ’’människan” stället för ’’offret” blir det möjligt att tala om gärningsobjektet och gärningssubjektet utifrän samma analy tiska förutsättningar. En annan sak är att man kan välja att prioritera frägeställningar som i första hand är relevanta i förhällande till offret, eher som pä annat sätt är avgörande för straffrättens sätt att hantera offret. För det här arbetet innebär det att analysen i första hand kommet att aktualisera straffrättens gärningssida samt de principiella förutsättningar som ligger till grund för utformningen av denna.s. 21
3.35s. 21
4.En annan fördel med att tala om straffrättsliga problem utifrän ”människan” är art denna förekommer bade pä teori- och tillämpningsnivä, varför der blir möjligt att även diskutera i relation till straffrättens systematiska och ideologiska förutsättningar.s. 22
5.Som jag redan varit inne pä kan denna analytiska ansats tillämpas bade dekonstruktivt och rekonstruktivt. Man kan ställa frägan om hur straffrätten beskriver verkligheten i ett visst sammanhang, men ocksä hur man i sä fall menar att denna bör beskrivas.s. 22
6.Genom denna ansats blir det ocksä möjligt att förhälla sig kritiskt till kvinnoforskningen. Framförallt därför att man härigenom kan pröva flera olika sätt att tänka kring kunskap och kön utan att ta ställning till nägot av dessa pä förhand. Därmed kan man även pröva de argument som produceras genom kvinnoforskningens ansatser bäde dekonstruktivt och rekonstruktivt. Vi kan alltsä bäde ställa frägan om den kritik som framförs är relevant, men ocksä frägan om de förutsättningar kritiken bygger pä kan ge ett underlag för en reform av straffrätten.s. 22
7.Det senate kräver att man analyserar de konsekvenser olika könsteoretiska ställningstaganden kan ha för en rekonstruktion av rättsordningen. En sädan ansats kan därmed förhoppningsvis bidra till att skapa en mer dynamisk debatt vilken även kan bidra till att utveckla den kvinnopolitiska argumentation som förs pä omrädet.s. 22
8.Det finns överhuvudtaget väldigt mänga olika faktorer som kan styra beskrivningen av ’’människan” i straffrätten och en analys kring denna beskrivning kan därför bli mer komplex än en diskussion som handlar om straffrättsliga argument som uttryck för en könskultur. Den senate frägan kan endast diskuteras i mycket generella termer, och som vi ska se även oberoende av vilken straffrättslig frägeställning som faktiskt är aktuell.s. 22
Disposition
1.I detta inledande kapitel har jag försökt beskriva arbetets grundläggande förutsättningar. I första hand hur dessa tvä forskningsomräden kan mötas och vilka krav som dä bör ställas till metodiken. Eftersom arbetet handlar om vad ett möte mellan straffrätten och kvinnoforskningen principellt sett kan innebära, blir dock metod- och teorifrägorna ett genomgäende tema i arbetet.s. 22
2.I kapitel 2 kommet jag att inleda med att ge en kort Introduktion till straffrätten. Eftersom jag har betonat vikten av att vara uppmärksam pä straffrättens egna förutsättningar kan det vara pä sin plats att ge en viss bakgrund till den straffrättsliga läran. För den som inte har intresserat sig för straffrätt tidigare kan det även finnas ett behov av vissa förkun36 skaper for att man överhuvudtaget ska kunna ta del av de diskussioner som förs.s. 22
3.En sädan Introduktion kan ocksä göra det möjligt att placera de diskussionsteman som förekommer i arbetet i relation till straffrättens Syste matik. Framställningen är därför anpassad efter de frägeställningar som diskuteras i avhandlingen. I kapitel 2 kommet jag även att visa pä pro blem som kan uppstä när man försöker överföra kvinnoforskningen pä straffrättens omräde, särskilt men hänsyn till offrets position i straffrätten.s. 23
4.Kapitel 3 handlar om kvinnoforskning, vilket här alltsä är ett samlingsbegrepp för flera olika forskningsinriktningar. Den framställning som ges är pä olika sätt anpassad till de frägeställningar som arbetet handlar om, syftet är alltsä inte att ge nägon fullständig presentation av själva forskningsomrädet. I kapitlet introduceras därför detta forskningsomräde i korta drag, med huvudsaklig tonvikt pä vissa grundläggande frägeställ ningar kring kunskap och kön. Tre argumentationsmodeller presenteras vilka fär stör betydelse sätillvida att de anger grunderna för de analyser som genomförs i arbetet.s. 23
5.Den frägeställning som fär avgörande betydelse i arbetet handlar om de ideologiska skillnader som kan identifieras i diskussionen kring kön hos människan. I kapitel 3 ställs därför tvä mycket olika sätt att uppfatta kön hos människan mot varandra. Dessa tvä olika ideologiska ansatser prövas sedan mot det sätt pä vilket människan beskrivs i olika straffrättsliga sammanhang.s. 23
6.Kapitel 4 handlar om kvinnorättsligforskning. Framställningen bygger pä ett antal textet vilka fär bilda bakgrund för en diskussion kring vissa principiella frägeställningar vilka uppstär när man försöker överföra kvinnoforskningens diskussioner till rättsvetenskapens omräde.s. 23
7.De textexempel som ges är att uppfatta som dekonstruktiva sätillvida att de syftar till att analysera kön i dagens rättsordning. De frägeställ ningar som diskuteras handlar i huvudsak om konstitueringen av kön i rätten, i första hand om och i sä fall hur kön har betydelse även inom rättsordningen. I denna del kommer jag att diskutera de könsteoretiska och kunskapsteoretiska problem som kan följa av de ansatser texterna representerar, samt vilka rekonstruktiva förutsättningar dessa kan innebära för en reform av straffrätten.s. 23
8.I kapitel 5 diskuteras frägor kring kön och kunskap i straffrätten med utgängspunkt i olika reformförslag kring väldtäkt BrB6:l och grov kvinnofridskränkning BrB 4:4a st. 2. Framställningen handlar om hur beskrivningen av verkligheten, och dä särskilt de förutsättningar man lägger till grund för att tala om människan, päverkar den straffrättsliga argumentationen. Det gäller framförallt vid bedömningar av straffrättsligas. 23
9.37 frägeställningar säsom straffvärde och kränkning. I kapitlet diskuteras bade reformförslag där man valt att inte problematisera könsfaktorn, och förslag vilka utgätt ifrän ett ställningstagande till könsfaktorn.s. 23
10.Kapitel 6 sammanfattar de beskrivningar av verkligheten och människan vilka förekommer i debatten kring kriminaliseringen av väldtäkt. Dessa är intressanta därför att de uttrycker olika förutsättningar för att tala om skada och kränkning vid väldtäkt. Det blir därmed möjligt att utifrän dessa exempel precisera var de stora skiljelinjerna idag gär i frägan om straffrätten som etik. Arbetet avslutas med frägan om kvinnoforskningen kan ge en alternativ etisk grund för straffrätten. 38s. 24
Om straffrätt
Inledning
Avgränsningar
1.I föregäende kapitel poängterade jag hur viktigt der är art man vid studiers. 2
2.av straffrättsliga frägeställningar ocksä tar hänsyn till de premisser soms. 2
3.rättsomrädet i sig vilar pä. Det är viktigt für att de analyser som genom-s. 2
4.förs ska kunna uppfattas som relevanta i förhällande till de straffrättsligas. 2
5.frägeställningar som diskuteras.1s. 2
6.I kapitel 1 framhölls ocksä att kvinnoforskningens diskussion krings. 2
7.kunskap och kön kan vara särskilt intressant i förhällande till hur mans. 2
8.beskriver verkligheten och människan pä detta rättsomräde. Syftet meds. 2
9.kapitel 2 är därför att presentera den straffrättsliga sidan av förutsättning-s. 2
10.arna för att sammanföra kvinnoforskningen och straffrätten.s. 2
11.Jag kommer att gä igenom vissa grundbegrepp inom straffrätten samts. 2
12.ge en kort beskrivning av den straffrättsliga Systematiken. Jag kommers. 2
13.ocksä att visa pä de analytiska infallsvinklar som blir av intresse för arbe-s. 2
14.tet. Framställningen syftar därför framförallt till att ge en bakgrund till senate teoretiska och metodologiska resonemang.2 Det kan därför vara viktigt att vara uppmärksam pä att den framställning av straffrätten som ges i det här kapitlet är anpassad efter de frägeställningar som blir rele vanta i arbetet. Mot denna bakgrund kan det vara bra att redan inledningsvis göra vissa avgränsningar.s. 2
15.Som jag har varit inne pä kommer jag att koncentrera mig pä gärningssidan i den straffrättsliga Systematiken,3 och dä särskilt de frägeställning ar som blir aktuella i samband med kriminalisering.4 Eftersom arbetet syftar till att möta en kvinnodebatt pä omrädet kommer jag att i förstas. 2
16.39 hand uppmärksamma frägeställningar som berör straffrättens gärningsobjekt.5s. 2
17.En konsekvens av den infallsvinkel jag har valt blir att analyserna endast i liten grad kommet att beröra den personliga sidan av brottsbegreppet.6 Nedan anges därför endast nägra mycket grundläggande förutsättningar för bedömningen av uppsät, eftersom samtliga straffbud som aktualiseras i arbetet avser just uppsätsbrott.s. 3
18.I debatten har det pä senare tid förekommit krav pä ett förändrat ansvar vid väldtäkt, sätillvida att man har önskat att definiera ett alternativt oaktsamhetsbrott.7 Detta är dock en mycket oavklarad diskussion och en analys av denna frägeställning kräver en mer ingäende diskussion kring det personliga ansvaret.8 Man kan dock redan med hänsyn till straffrättens Systematik vara tveksam till om det är pä detta sätt som väldtäktsproblematiken kan eher bör lösas. Som jag nämnt tidigare är de konstruktioner man väljer pä gärningssidan av brottsbegreppet avgörande för vad gärningsmannens ansvar ska omfatta.s. 3
19.De exempel som ges i arbetet kommet i huvudsak att kretsa kring kri minaliseringen av väldtäkt (BrB 6:1). Väldtäktsbrottet är av särskilt intresse i sammanhanget därför att det har varit ett huvudtema i debatten kring kvinnors straffrättsliga villkor. För Feminismen framstär dessutom väldtäkten som själva Symbolen för ett förtryck av kvinnor. Som vi ska se har sexualbrotten även varit centrala för den straffrättsliga diskussionen kring kriminalisering.9s. 3
20.Den kritik som framkommit i den allmänna debatten har i hög grad kretsat kring gärningskonstruktionen samt vissa straffvärdebedömningar. Det har dä framförallt handlat om rättsliga lösningar som har sin grund i ställningstaganden till innebörden av den individuella kränkningen.s. 3
21.Arbetet kommet därför att behandla nägra straffrättsliga teman vilka alia har det gemensamt att de kan säga oss nägot om vilka förutsättningar som läggs till grund vid preciseringen av innebörden av den individuella kränkningen. 40s. 3
22.Eftersom arbetet syftar till att sammanföra kvinnoforskningen meds. 4
23.straffrätten ges flera exempel pä hur en ansats i kvinnoforskningen kans. 4
24.päverka förutsättningarna för hur man preciserar och bedömer dennas. 4
25.kränkning. Det gäller särskilt det sätt pä vilket man beskriver människans. 4
26.i straffrätten.10s. 4
27.En annan kriminalisering av intresse i ett sädant sammanhang är grovs. 4
28.kvinnofridskränkning (BrB 4:4a st. 2) eftersom denna tillkommit soms. 4
29.en direkt konsekvens av den debatt som forts kring kvinnors utsatthet fors. 4
30.väld.11 Grov kvinnofridskränkning är en kriminalisering som aktualiserars. 4
31.flera principiella problem som uppstär när man önskar att utforma ens. 4
32.kriminalisering med hänsyn till kvinnors livsvillkor. Kriminaliseringens. 4
33.aktualiserar därför principella frägor om vilken Funktion könsfaktorn kans. 4
34.eller bör ges inom straffrätten.12s. 4
35.Utöver dessa kommet jag ocksä att i begränsad utsträckning hänvisas. 4
36.till kriminaliseringen av misshandel (BrB 3:5-6). Detta är ett brott soms. 4
37.har varit omdiskuterat framförallt när det gäller väld i hemmet. Straff-s. 4
38.budet aktualiseras dessutom indirekt eftersom fysiskt väld ingär som ens. 4
39.del av rekvisiten i de kriminaliseringar som redan nämnts.s. 4
40.Avhandlingen kommet inte att innefatta nägon rättsdogmatisk ellers. 4
41.rättshistorisk framställning av de aktuella Straffbuden. De straffbud som presenteras kommet endast att användas som exempel pä hur man kan argumentera beroende av hur man beskriver människan och verkligheten, och vilka konsekvenser olika typer av argument kan ha för utformningen av straffrätten.13 De straffrättsliga premisser som gäller för de frägeställningar som aktualiseras diskuteras därför endast kortfattat i detta kapitel, samt i viss män i kapitel 5.s. 4
42.I de diskussioner som kommet att föras i arbetet är det sätt pä vilket människan beskrivs av central betydelse. Jag har därför valt att avgränsa framställningen till straffbara gärningar vilka kan föranleda en mer principiell diskussion av de förutsättningar straffrätten anger för skyddet av individen. Det innebär att jag inte kommet att gä in pä rättsliga frägors. 4
43.41 som gäller barn och andra brottsoffer, vilka av uppenbara personliga skäl kan ha svärt art hävda sina intressen.14s. 4
44.Straffrättens gärningsobjekt och gärningssubjekt är könsneutrala begrepp. Eftersom arbetet syftar till art möta den kritik som framförts frän kvinnopolitiskt hall, kommer jag dock att i första hand behandla övergrepp mot kvinnor. Som vi ska se kan de principiella frägeställningar som uppstär när man väljer en ansats i kvinnoforskningen vara relevanta även i förhällande till andra brottsoffer.s. 5
45.Den kritik som framförts har i hög grad utgätt ifrän ett ställningstagande till en könsmaktsordning, varför jag kommer att utgä ifrän situationer som omedelbart aktualiserar en sädan könsmotsättning. I arbetet diskuteras därför i första hand heterosexuella övergrepp, där en man begär övergrepp mot en kvinna.s. 5
46.Ett straffrättsligt tema som förekommer flitigt i den allmänna debatten, är det som handlar om straffniväerna. Enligt min mening finns det dock skäl att lämna frägan om vilket straff en viss gärning bör ges utanför ett arbete som behandlar kvinnoforskningens möjligheter pä straffrättens omräde.s. 5
47.När man talar om kvinnor och straffrätt blir den viktigaste mälsättningen att faktiska (eher presumtiva) brottsoffer inte upplever att deras intressen blir kränkta i domstolarna.15 Denna mälsättning mäste i sä fall uppnäs genom det sätt pä vilket man utformar straffrätten, hur och var för man kriminaliserar vissa gärningar, samt de tolkningsförutsättningar de olika Straffbuden ges.s. 5
48.Det blir mot bakgrund av detta viktigare att den argumentation som förs kan upplevas som rättfärdig i förhällande till det enskilda offrets intressen, än att varje misstänkt gärningsman blir dömd eher att denne fär ett särskilt strängt straff.16 Det gör att exempelvis frägor, säsom hur man preciserar den individuella kränkningen vid kriminalisering eher utifrän vilka gründet brott rubriceras, kan vara mer relevanta att diskutera. Det gäller särskilt som de premisser som anges i samband med sädana bedömningar i hög grad uttrycker samhällets syn pä kränkningen av offret. 42s. 5
49.Det är möjligt att en sä försiktig straffrättspolitisk ansats kan verkas. 6
50.förvänande när en viktig utgängspunkt för arbetet är att det är ett pros. 6
51.blem att den kvinnopolitiska kritiken av straffrätten trots allt har haft ens. 6
52.sä begränsad effekt pä rättsomrädets utformning.17s. 6
53.Det är emellertid viktigt att understryka, att de behov av förändrings. 6
54.som kritiken kan föranleda även mäste diskuteras pä ett principiellt plan,s. 6
55.alltsä även i relation till straffrätten som lära. Eftersom straffrätten byggers. 6
56.pä vissa förutsättningar kan man ifrägasätta om det skulle vara möjligts. 6
57.att lösa alia de straffrättsliga problem som kan aktualiseras endast genoms. 6
58.förändrad lagstiftning. Den kritik som framförts i den allmänna debat-s. 6
59.ten bottnar inte enbart i olika syn pä straffrätten som samhällspolitiskts. 6
60.styrmedel.s. 6
61.När man diskuterar kvinnoforskning i relation till detta rättsomrädes. 6
62.finns det goda skäl att välja en klassiskt orienterad straffrätt baserad päs. 6
63.tydliga rättsstatsideal.18 Redan det att en sädan syn pä straffrättens forms. 6
64.och Funktion är väl etablerad inom straffrättsteorin gör att man metodologiskt sett fär nägot klart avgränsat att diskutera utifrän. Om man dess-s. 6
65.utom vill förstä varför det uppstär konflikter pä omrädet, bör man ocksä i första hand beakta den straffrättsteori som dominerar inom rättsordningen. Jag kommet därför att diskutera utifrän nägra mycket generella, men principiellt viktiga, ställningstaganden som har betydelse för utformningen av straffrätten.19s. 6
66.43s. 6
67.Den ansats jag har valt innebär art de analyser som görs av exempelvis frägor som relaterar rill kriminalisering, ges en annorlunda infallsvinkel jämfört med den traditionella ansats som vanligen utgär ifrän straffrätten som en form av samhällskontroll.20 I denna diskussion fär man ofta intryck av att de etiska och ideologiska frägorna pä nägot sätt skulle vara avgjorda, och att det enda som äterstär är frägan om vi bör utöva kontroll genom straffrättsliga ätgärder eher inte. Efter den debatt som förts pä senate är kring olika straffrättsliga teman kan man dock undra om vi överhuvudtaget är överens om vad de skyddade värdena innebär och hur vi i sä fall bör förstä de kränkningar som inträffar. Som vi ska se kan den ansats som en utgängspunkt i beskrivningen av människan och verkligheten innebär bidra till strukturera och förklara de konflikter som uppstär.s. 7
68.En konsekvens av den valda ansatsen blir att fokus hamnar pä rättsomrädets Funktion av att vara ett uttryck för en gemensam moralordning.21 Denna funktion blir central för en diskussion kring beskrivningen av verkligheten och människan och de konsekvenser olika beskrivningar kan ha för straffrättens utformning. Detta är ocksä en central fräga för en klassiskt orienterad strafFrätt, vars huvudsakliga mälsättning just är att skydda individen mot staten och andra, i syfte att upprätthälla vissa grundläggande värden.s. 7
Varför ett straffsystem?
1.Den mänskliga samvaron är inte alltid präglad av idealism, och nägonstans mäste man alltsä sätta en gräns för människors möjlighet att hävda sina intressen pä andras bekostnad. En viktig sida hos straffrätten är därför den etiska dimension som rättsomrädet äterspeglar: Det handlar om att ta ställning till vad som är rätt eher fei, och vad som i sä fall bör ske med den som kan anses ha handlat fei.s. 7
2.En viktig mälsättning med införandet av en strafflagstiftning handlar därför om att försöka upprätthälla godtagbara livsvillkor för människor.22 Det innebär ocksä att flera av de kriminaliseringar vi finner inom straff44 lagstiftningen i sig kan sägas utgöra strafFsanktionerade etiska normer for mänsklig samvaro. I denna mening kan straffrätten ses som ett uttryck for ett slags gemensam moralordning.23s. 7
3.Människan befinner sig alltid i ett socialt sammanhang där manga olika intressen ställs mot varandra och där alia tänkbara individuella behov inte kan hävdas redan därför att det inte finns tillräckliga resurser, personliga, ekonomiska, osv., för att kunna tillfredsställa dessa. Det krävs därför en moral for att hindra de skadliga konsekvenser som kan uppstä som en följd av sädana brister. När man talar om moral i ett straffrättsligt sammanhang handlar det därför om att människan i sig behöver skyddas därför att hon är särbar. Straffrätten blir mot bakgrund av detta alltid en del av en moral just därför att den ytterst handlar om att värna människans mest grundläggande intressen. 24s. 8
4.Varför man väljer att försöka styra människors beteenden genom införandet av en strafflagstiftning sammanhänger däremot med en föreställning om att straffhotet har en avskräckande effekt. Tanken är att man genom att införa och upprätthälla strafFsanktionerade Förbud och päbud ocksä kan avhälla människor Fran att begä vissa oönskade gärningar. Det är dock tveksamt om det Faktiskt gär att uppnä en sädan efFekt, vilket har lett till att det allmänpreventiva argumentet av flera skäl kommit att ges en allt mindre betydelse, FramFörallt inom päFöljdsläran.25 Det allmän preventiva argumentet har exempelvis därför inte längte nägon praktisk betydelse vid strafFmätning.26s. 8
5.EFtersom straffrätten bygger pä i Förväg Framställda straffhot kommet den dock alltid att pä nägot sätt relatera till en sädan allmänpreventiv grundtanke. Pä det principiella planet fyller därFör den allmänpreventiva mälsättningen en viktig Funktion som ett av de grundläggande skälen till varFör vi överhuvudtaget har ett straffrättsligt system.27s. 8
6.Ett annat viktigt syFte med en strafflagstiFtning kan vara att tillFredsställa ett mänskligt behov av rättfärdighet vilket kan uppstä när männis kor utsätts För övergrepp. Genom strafflagstiFtningen kan man placera ansvaret För en viss skada och dessutom uttrycka en Form av moraliskt klander. Bakom inFörandet av en straffrättslig lagstiFtning kan det därFör ocksä Finnas argument som i gründen handlar om att hämnas den skada som gärningarna medFört. Traditioneilt Framhälls därFör gärna behovet avs. 8
7.45 att kanalisera sädana krav i syfte att förhindra en privatjustis som kan hota samhällsorganisationens existens.28s. 8
8.Sett frän en kvinnorättslig synvinkel kan frägan om straffrätten som svar pä ett krav pä rättfärdighet även aktualisera en diskussion som handlar om att rättsordningen mäste ha en viss legitimitet.29 Man kan därför säga att om den faktiska (eher presumtiva) rättssökanden upplever att ett krav pä rättfärdighet inte tas pä allvar av rättsordningen kan detta skapa ett slags rättsligt utanförskap. Om det tar sig uttryck i privatjustis är en annan fräga, här kan alltsä finnas ett allvarligt problem för rättsordningen oavsett om staten kan anses hotad eher inte.30s. 9
Legalitet
1.Straffrätten är ett rättsomräde som är mycket systematiskt uppbyggt och som framförallt kännetecknas av att det tar sin utgängspunkt i ett antal principer och begrepp. En av de centrala principer vi mäste ta hänsyn till inom straffrätten är den s.k. legalitetsprincipen.31s. 9
2.Straffrätten utgör en del av den offentliga rätten, där utgängspunkten är att det är staten som utkräver ett ansvar av en enskild individ. Den straffrättsliga legalitetsprincipen anger här de gränser som gäller för statens maktutövning gentemot den enskilde, och principen fär därför konsekvenser bäde för utformningen av lagstiftningen och för tillämpningen av denna.s. 9
3.Legalitetsprincipen sammanhänger med det traditionella rättsstatsidealet, vilket innebär att den enskilde medborgaren ska skyddas mot ogrundade ingripanden frän det allmännas sida.32 Legalitetsprincipen handlar därför primärt om att garantera medborgarna rättssäkerhet. 46s. 9
4.Inom straffrätten Jeder därför denna princip i första hand till ett kravs. 10
5.pä förutsebarhet, d.v.s att den enskilde ska ha möjlighet att i förväg vetas. 10
6.vad som är förbjudet och därmed straffbart.33s. 10
7.Därför gäller principen om praeter legem: domaren mäste alltid anföras. 10
8.rättsliga regier till stöd för straffrättslig rättsskipning. Det innebär att dets. 10
9.inte är tillätet att utdöma straff utan stöd i lag, nägot som i sig leder tills. 10
10.att det inte heller kan finnas nägra straffbara gärningar utan att dessa försts. 10
11.kriminaliserats genom lagstiftning.34s. 10
12.En annan viktig konsekvens av legalitetsprincipen är därmed ett all-s. 10
13.mänt förbud mot retroaktiv lagstiftning.35 Detta förbud innebär att redans. 10
14.begängna gärningar inte kan kriminaliseras i efterhand. En gärning kan endast Ieda till straff om detta följer av lagstiftning som är i kraft vid gär-s. 10
15.ningstidpunkten.s. 10
16.Kravet pä förutsebarhet innebär dessutom att lagstiftningen i sig mäste vara precist utformad. Straffrättsliga regier fär inte präglas av obestämdhet eher pä annat sätt öppna för flera tänkbara tolkningar. Förbudet mot obestämdhet innebär bland annat att det är otänkbart att skapa en straffrättslig ramlagstiftning, där man helt överläter till domstolarna att bestämma kriminaliseringens gränser. Obestämdhetsförbudet päverkar där för ocksä tolkningsutrymmet sätillvida att rättsomrädet traditioneilt har givits en tämligen restriktiv tolkningslära, bland annat i form av ett s.k. analogiförbud.36s. 10
17.Legalitetsprincipen handlar om medborgarnas krav pä rättsäkerhet vid statens och andra myndigheters maktutövning gentemot den enskilde. Pä senate är har vi dock kunnat se ett ökande intresse för brottoffren, vilka i sin tur har en grundläggande rätt att ätnjuta statens skydd mot andras destruktiv!tet. I detta sammanhang talar vi dock om s.k. rättstrygghet vilken i realiteten garanteras genom själva införandet av en straffrätt och inte omedelbart genom legalitetsprincipen. 37s. 10
18.47s. 10
Straffbud och tolkning
1.En kriminalisering utformas i lagstiftningen som en definition av en gärning i ett straffbud. En sädan definition bestär av ett antal rekvisit vilka anger de gärningsmoment som mäste föreligga för att en viss gärning ska kunna omfattas av straffbudet.s. 11
2.Straffbuden och de rekvisit dessa anger, kan i sig ses som rättsliga begrepp vilka alia förutsätts ha en bestämd innebörd.38 Tolkning av straffrättsliga bestämmelser handlar därför traditioneilt om s.k. subsumtionstolkning. Det innebär att rättstillämparen utifrän rättskällorna och omständigheterna i det enskilda fallet har att bestämma huruvida den aktuella gärningen är sädan att den kan placeras i den klass av gärningar som rekvisiten anger.39s. 11
3.En viktig aspekt av legalitetsprincipen är förbudet mot s.k. analogier. En viktig konsekvens av detta förbud är att rättstillämparen inte kan tolka in en gärning som endast är snarlik den som klart omfattas av lag stiftningen. De straffrättsliga reglerna kan alltsä inte sträckas till att omfatta gärningar som mycket väl kan uppfattas vara lika straffvärda, men som inte omedelbart kan tolkas in under ett straffbud.40s. 11
4.Utöver dessa allmänna gründet för en straffrättslig tolkningslära bör nämnas att straffrättens systematiska drag ocksä kan innebära bäde möjligheter och hinder i det här sammanhanget. En viktig begränsning följer av att den argumentation som förs förutsätts ske konsekvent genom heia straffrätten: ett visst begrepp mäste exempelvis ges samma rättsliga inne börd oavsett var den förekommer inom det straffrättsliga systemet.s. 11
5.Pä samma sätt förutsätts att de ideologiska gründet som straffrätten bygger pä genomsyrar heia systemet, vilket gör att även dessa ställningstaganden kan spela en viss roll vid regeltillämpning. De principer som gältet för kriminaliseringar kan exempelvis ge en viss ledning när det handlar om vilka gärningar som överhuvudtaget kan omfattas av strafflagstiftningen.41 48s. 11
6.Sammantaget leder dock tolkningsprinciperna till att regeltillämp-s. 12
7.ningen pä omrädet ges klara begränsningar. Dessutom kommet kravet päs. 12
8.ideologisk koherens att medföra att det kan vara svärt att introduceras. 12
9.argument som för straffrätten framstär som ”nya”, alltsä argument soms. 12
10.inte omedelbart följer av den straffrättsliga läran eller de allmänna tolk-s. 12
11.ningsförutsättningarna. Tolkningsläran kan alltsä även ha betydelse förs. 12
12.frägan om vilka förutsättningar man bör ge en kvinnorättslig ansats päs. 12
13.straffrättens omräde.42s. 12
Kriminalisering
Principer
1.Varje samhälle utövar olika former av social kontroll av människors bete-s. 12
2.enden. Bland dessa är dock kontroll genom straffliot den mest repressivas. 12
3.och ingripande för den enskilde. Man kan säga att straffrätten är just dets. 12
4.den syftar till att förhindra: ett medvetet orsakande av lidande för dens. 12
5.enskilde.43s. 12
6.Det finns därför flera viktiga straffrättsliga principer vilka pä olika sätts. 12
7.syftar till att begränsa det kriminaliserade omrädet.44 Genereilt för rätts-s. 12
8.omrädet gäller en ultima ratio-princip vilken framhäller straffrättens ex-s. 12
9.klusivitet: beteendestyrning via kriminalisering bör ske i sista hand.45s. 12
10.Varje kriminalisering utgär ifrän ett skyddsvärt intresse, och de gär-s. 12
11.ningar som omfattas av straffbudet blir därför sädana som kan innebära skada i förhällande till det skyddade intresset.46s. 12
12.Det innebär ocksä att de gärningar som kriminaliseras bör ha ett visst straffvärde. Graden av straffvärdhet hos en viss gärning bedöms i förhäl lande till hur betydelsefullt det skyddade intresset är och i vilken utsträck-s. 12
13.49 ning detta päverkas av gärningen.47 De gärningar som kan komma ifräga för kriminalisering blir därför principiellt sett sädana som skadar särskilt viktiga intressen pä ett sädant sätt att det kan anses nödvändigt att kriminalisera dessa.s. 12
14.En annan central princip i det här sammanhanget handlar om att man inte bör lagstifta i syfte att skydda den enskilde mot dennes egna handlingar. Kriminaliseringar ska därför principiellt sett endast avse gärningar där nägon kränker en annan människas intressen.s. 13
15.Denna kriminaliseringsprincip följer av straffrättens grundtanke om att skydda individen. Pä samma sätt som den enskildes rätt till handlingsfrihet ska skyddas mot gärningar som begas av andra människor, kan man ocksä ställa krav pä att staten inte begränsar den enskilda människans handlingsfrihet av skäl som inte kan anses straffrättsligt relevanta. Vanligen talar man dä om ett förbud mot paternalism, d.v.s. kriminalise ringar där man lägger till grand andra mälsättningar än att skydda människan mot andras kränkningar. Här finns därmed även ett bakomliggande syfte som handlar om att förhindra missbruk av kriminalisering som ett instrument för samhällsstyrning.48s. 13
16.Det senate leder ocksä till att man kan ställa krav pä att en kriminalise ring bör ha en viss effektivitet.49 En regel som ingen följer eher som inte kan kontrolleras pä nägot reellt sätt, är alltsä redan därigenom mycket tvivelaktig. Det gäller även s.k. symbollagstiftning vilken vanligen syftar till att tillfredsställa helt andra intressen än sädana som kan motiveras av en önskan om att pä ett effektivt sätt skydda människor mot övergrepp.50s. 13
Skyddsobjekt
1.Ett viktigt skäl för att upprätthälla ett straffrättsligt system är alltsä att det finns ett allmänt behov av att markera att samhället tar avständ frän vissa typer av beteenden eftersom dessa kan anses skada vitala intressen. Enligt den straffrättsliga läran bygger därför varje kriminalisering pä ett s.k. 50s. 13
2.skyddsobjekt.51 Det ’’objekt” man da talar om är det intresse som dens. 14
3.aktuella kriminaliseringen avser att skydda.52s. 14
4.När man talar om intressen i det här sammanhanget handlar det docks. 14
5.inte om den enskildes omedelbara intressen, utan om de värden som sam-s. 14
6.hället önskar att skydda. Skyddsobjekten utgörs därför av olika abstraktas. 14
7.intressen som anses vara av sädant värde att de bör skyddas genom strafF-s. 14
8.lagstiftning.53s. 14
9.Bakom kriminaliseringarna i Brottsbalken kan man därför finnas. 14
10.skyddsobjekt som kan uppfattas som allmänna i den meningen att des. 14
11.utgör gemensamma intressen för människor i ett visst samhälle. Sädanas. 14
12.skyddsvärda intressen utgörs exempelvis av ’’statens existens” (BrB kapi-s. 14
13.tel 19) och intressen, säsom "tilltron till allmänna betalningsmedel”s. 14
14.(BrB 14:6), vilka mäste skyddas för att ett samhälle ska fungera.s. 14
15.De mest centrala straffrättsliga skyddsobjekten utgörs dock av de indi-s. 14
16.viduella värdena. Här finner man de skyddsintressen som avser männis-s. 14
17.kors rätt till liv och hälsa, ära, äganderätt, osv., och det är ocksä dessa soms. 14
18.blir relevanta för det här arbetet.54s. 14
19.Ett viktigt principiellt ställningstagande gär alltsä ut pä att begränsas. 14
20.den form av repressiv makt som utövas genom straffhotet, vilket i sin tur leder till att den beteendestyrning ett samhälle anser sig ha rätt att utöva ocksä mäste begränsas till att avse sä centrala värden som möjligt.55s. 14
21.51s. 14
22.Om man därför önskar att välja etiska värden som kan uppfattas som allmängiltiga och som kan omfattas av alia människor i ett samhälle, sä blir de värden som den demokratiska staten vilar pä ett uppenbart val.56 Det gör ocksä att de individuella värden som avses i detta sammanhang i första hand utgär ifrän de mänskliga fri- och rättigheter som ocksä är grundläggande för rättsstatens utformning.57s. 15
23.Ideologiskt sett kan man sedan koppla dessa värden till en allmän teoribildning kring den fria individen vilken dominerar inom straffrättsteorin, och som även avspeglas inom det straffrättsliga systemet pä flera olika sätt.58s. 15
24.Om man ser närmare pä de kriminaliseringar som blir aktuella i arbetet sä är samtliga placerade i den första delen av BrB vilken avser s.k. ’’brott mot person”. Det gäller kriminaliseringen av misshandel (BrB 3:5— 6) där skyddsobjektet primärt avser människors rätt till liv och hälsa, och därmed ocksä ett värn av den fysiska integriteten.59s. 15
25.Detta grundläggande värde aktualiseras dock även i de övriga straffbud som jag angav inledningsvis, eftersom bäde väldtäktsbrotten (BrB 6:1-2) samt grov kvinnofridskränkning (4:4a st. 2) är konstruerade sä att de kan omfatta gärningar som innebär ett utövande av fysiskt väld.60s. 15
26.Grov kvinnofridskränkning är dock klassificerat som en fridskränkning och därför placerat i BrB kapitel 4. Fridsbrotten avser gärningar vilka innebär integritetskränkningar som inte nödvändigtvis är omedel bart fysiska till sin natur, och straffbudet i BrB 4:4a innefattar därför även sädana kränkningar.61s. 15
27.Kriminaliseringen av väldtäkt (BrB 6:1-2) bygger däremot pä ett värn av individens rätt till handlingsfrihet, vilken i ett straffrättsligt samman hang avser rätten att bestämma over sig själv. Det skyddsobjekt utifrän 52s. 15
28.vilket denna kriminalisering är konstruerad blir da individens rätt tills. 16
29.självbestämmande pä det sexuella omrädet.62s. 16
30.Straffbudet väldtäkt innefattar i sin tur en gärningsdefinition vilken ärs. 16
31.konstruerad i form av en tvängsgärning vilken leder till en sexualhand-s. 16
32.ling. Det innebär att endast tvängsgärningen i rättslig mening är krimi-s. 16
33.naliserad, till skillnad frän andra sammansatta brott.63 Samtidigt avsers. 16
34.skyddsobjektet den sexuella integriteten och vid tillämpning bedömss. 16
35.straffvärdet även i förhällande till den sexuella gärningen. Vilken princi-s. 16
36.piell Funktion den sexuella dimensionen hos övergreppet har för innebör-s. 16
37.den av den individuella kränkningen är dock oklart.64s. 16
Skada och kränkning
1.När man talar om skada inom strafFrätten handlar der om kränkningar avs. 16
2.det abstrakta intresse som är skyddat genom kriminaliseringen; skadas. 16
3.relaterar alltsä till skyddsobjektet.65 Samtidigt är det självklart sä att des. 16
4.gärningar som avses ocksä i nägot läge kommet att kränka enskilda män-s. 16
5.niskor, men da handlar det om kränkningar av gärningsobjektet.66s. 16
6.Systematiskt sett rör vi oss alltsä pä tvä olika niväer, men det är givetviss. 16
7.sä att de ställningstaganden som görs pä den ena nivän även päverkar dens. 16
8.andra. Kriminaliseringar sker därFör mot bakgrund av bäde ideologiskas. 16
9.ställningstaganden och Faktiska skyddsbehov. Skyddsobjektets utForm-s. 16
10.ning ingär i sin tur som en del av tolkningsFörutsättningarna pä tillämp-s. 16
11.mngsmvan. zs. 16
12.De gärningar som i Första hand kan komma iFräga För kriminalisering är sädana vilka innebär eher kan innebära en strafFrättsligt relevant skada i Förhällande till det skyddade värdet. De mäste dessutom uppfylla de krav som angavs i avsnitt 2.2.1, d.v.s. att de kan anses vara straffvärda, atts. 16
13.53 de avser gärningar vilka riktas mot nägon annan och att en kriminalisering av dessa kan förväntas vara effektiv.s. 16
14.Dessa grundprinciper för kriminalisering följer av en ideologisk utgängspunkt vilken kan sammanfattas som ’’the principle of harm”.68 Denna principiella utgängspunkt bygger pä föreställningen om en indivi duell autonom! vilken ingen, vare sig staten eher medmänniskorna, har rätt att kränka. Det värde som är av grundläggande betydelse vid alia straffrättsliga ätgärder är därmedskyddet av "den fria individen”.69s. 17
15.Den moderna diskussionen kring kriminalisering och skada tog sin början i en motsättning mellan en sädan liberalt orienterad skadeprincip, och en annan ideologisk utgängspunkt, enligt vilken man säg upprätthällandet av en allmän moral som ett skyddsvärt kollektivt intresse.70s. 17
16.Med denna utgängspunkt ansägs moralen vara en del av samhällets fundament och därmed ocksä ett värde som künde skyddas i syfte att bevara samhället i sig.71 Det är dock alltid möjligt att finna skyddsvärda intressen, det är enbart en fräga om vilka mälsättningar man är besjälad av. Nägonstans mäste man därför dra en gräns mellan de värden som faktiskt kan skyddas genom hot om straff, och andra mälsättningar (personliga, politiska eher religiösa) vilka kan uppnäs genom andra och mindre repressiva former av social päverkan.72s. 17
17.I praktiken handlar den straffrättsliga diskussionen pä kriminaliseringsomrädet om vilka andra moralnormer än de som följer av de grund läggande fri- och rättigheterna, som kan genomdrivas med hjälp av strafflagstiftning. I litteraturen finner man därför exempelvis uttryck för att man inte önskar normet i form av etikettsregler eher andra sädana borgerliga umgängesregler i strafflagstiftningen, eftersom kränkningar av dessa inte kan anses innebära skada i en straffrättslig mening.s. 17
18.För att man ska kunna skilja ut de gärningar som kan straffbeläggas anförs därför ibland ett tilläggskrav, vilket innebär att dessa gärningar ätminstone mäste uppfylla kravet pä att vara ’’offence”.73 De exempel pä 54s. 17
19.gränsdragningar som ges i litteraturen är dock ibland sädana att man kans. 18
20.ifrägasätta om de aktuella gärningarna uppfyller andra krav vid kriminas. 18
21.lisering, säsom att gärningar bör ha ett visst straffvärde.74s. 18
22.Den debatt som förs idag handlar dock i högre grad om förutsättning-s. 18
23.arna för att skydda ’’människan” genom straffrättsliga ätgärder. Iblands. 18
24.beskrivs denna debatt som en motsättning mellan olika typer av friheter.s. 18
25.De klassiska rättsstatsidealen, vilka tar sin utgängspunkt i rätten att slippas. 18
26.statlig inblandning i den egna rättssfären, betecknas da vanligen soms. 18
27.negativa friheter. Den andra kategorin avser de positiva friheterna, vilkas. 18
28.kan sägas handla om själva rätten till frihet. Man ställer da även krav päs. 18
29.att människan ska ha en faktisk möjlighet att utöva sin individuella fris. 18
30.het.75 Den senate diskussionen kräver vanligen ytterligare ställningstagan-s. 18
31.den till vilka värden och mälsättningar som staten bör framhälla i syfte atts. 18
32.skydda människors rätt till personlig frihet.76s. 18
33.Även denna diskussion kring straffrätten som instrument för sam-s. 18
34.hällsstyrning ser dock ibland ut att föras mot bakgrund av den klassiskas. 18
35.konflikten mellan straffrätten som garanti för moral och straffrätten soms. 18
36.garanti för individens självständighet. Det finns därför ocksä en tendenss. 18
37.till att man uppfattar gränsdragningen mellan dessa friheter säsom en omedelbar konflikt mellan individuella och kollektiva skyddsintressen.77s. 18
38.Fiera av de frägeställningar som följer av den kvinnopolitiska kritiken, framförallt de som innebär ett ifrägasättande av straffrättens skydd av gruppen kvinnors intressen, riskerar därför att hamna pä ”fel” sida.78s. 18
39.55s. 18
40.Den kritik som Feminismen leder till tolkas da gärna som krav om kollektiva intressen i motsättningen mellan det individuella och det kollektiva, och som positiva i motsättningen mellan de positiva och de negativa rättigheterna. Den centrala frägan i den feministiska debatten är dock, som vi ska se, konstruktionen av den ’’individ” som utgör en premiss för dessa indelningar.s. 19
41.Trots att frägan om vad som är en strafFrättsligt relevant skada har diskuterats väldigt mycket, är frägan om vad som är en individuell kränkning liter avklarad. Ett problem är att diskussionen kring vad som är ett skyddsvärt intresse ofta tar sin utgängspunkt i en önskan om att understryka straffrättens individualisering.79 Man väljer dä att i första hand markera mot skyddsintressen där en kriminalisering skulle kunna Ieda till en kränkning av den individuella friheten.s. 19
42.Ställningstaganden av den här karaktären innebär dock inte att man samtidigt har preciserat innebörden av den individuella kränkning som strafflagstiftningen ska vara en reaktion emot. Man anger de formella gränserna för vad som kan kriminaliseras, utan att samtidigt precisera vad det innebär att skydda människors integritet. Det innebär att de frägor som den kvinnopolitiska debatten omhandlar, och som i hög grad aktualiserar frägan om hur man bör precisera den materiella innebörden av den individuella kränkningen, är teman som i realiteten är mycket liter diskuterade inom straffrättsteorin.s. 19
43.Inom ramen för den individuella friheten ges även en rätt för människan att själv disponera sina egna intressen. En konsekvens av ideologin om den fria individen blir dä att den som samtycker, principiellt sett inte drabbas av nägon straffrättsligt relevant kränkning.80 Frägan om vad som är en individuell kränkning har dä äterigen preciserats genom ett ställningstagande till rätten att slippa rättslig inblandning.s. 19
44.Med de ideologiska förutsättningar som gäller för kriminalisering kommet därför diskussionen i första hand att handla om i vilken grad andra människor har rätt att (genom demokratiska beslut införa straffbud som kan) begränsa den enskildes möjligheter att göra personliga val (vilka kanske till och med kan skada dennes intressen). 56s. 19
Skada och moral
1.Inom strafFrätten är debatten kring sexualbrotten av särskilt intresse där-s. 20
2.för att den pä flera sätt äterspeglar 1900-talets diskussion kring krimina-s. 20
3.lisering, och da särskilt frägan om vilka kriterier som bör gälla för vads. 20
4.som kan vara en straffrättsligt relevant skada.81s. 20
5.Det var ocksä i diskussionen kring dessa brott som motsättningen mellan den angivna skadeprincipen och den moraliska principen blev soms. 20
6.tydligast: Bör man skydda individens sexuella frihet, eller bör man prio-s. 20
7.ritera samhällets krav pä godtagbara moraliska standarder?s. 20
8.For sexualbrotten har därför frägan om vilka gränsdragningar som bör göras i hög grad ocksä handlat om att försöka skilja mellan de olika nor mer (borgerliga eller religiösa) som kan Annas pä sexualitetens omräde och de normet som bör ges relevans inom strafFrätten. SammanFattningsvis kan man säga att diskussionen bar handlat om att Försöka hälla ’’mora len i sig” utanFör strafflagstiFtningen. Man har önskat att den allmänna sexualmoralen inte ska tillätas styra gränserna För det strafFbara omrädet. Det här har ocksä varit en viktig diskussion när det gäller de homosexuellas rättigheter.82s. 20
9.StrafFrätten har alltid en etisk dimension eftersom den syFtar till att Förhindra gärningar som kan innebära skada För medmänniskan. Det är därFör svärt att tänka sig en kriminalisering (av övergrepp mot enskilda) som inte skulle inneFatta nägot element av moral.83s. 20
10.I debatten kan man därFör se uttalanden som innebär att man inte ska lägga andra värdeaspekter pä sexualbrotten än strafFrättens egna, alltsä intresset av att skydda individen mot kränkningar. Ett sädant ställningstagande innebär i praktiken att det ideal som ska styra vär argumentation vid kriminalisering och tillämpning blir själva skyddsobjektet, alltsä den individuella rätten till självbestämmande pä det sexuella omrädet.84s. 20
11.57s. 20
12.Om man menar att straffrätten inte ska skydda moralen i sig, blir det alltsä särskik viktigt att argumentera mot ett straffrättsligt skydd av intressen vilka inte kan motiveras utifrän en individuell skada.85s. 21
13.I denna diskussion har ofta uttryck för sexualmoral uppfattats säsom värderingar vilka följer av en kollektivistisk syn pä sexualiteten, alltsä nor met vilka i gründen handlar om att kontrollera individens sexualitet. Sädana moralnormer har da inte ansetts förenliga med den ideologi om den fria individen som ska styra den straffrättsliga lagstiftningen.s. 21
14.Denna diskussion har lett till att man i syfte att skydda individens frihet har önskat att skilja ut sexualmoralen, alltsä de olika sociala normet för sexualitet som kan existera i ett samhälle, frän själva strafflagstiftningen. Som vi ska se finns här exempel pä att man även har föreslagit att ta bort de sexuella gärningarna frän Straffbuden i Brottsbalken.86s. 21
15.Tanken om att det skulle vara möjligt att helt välja bort sexualmoralen som del av strafflagstiftningen blir dock problematisk av flera skäl. Varje straffrättslig ätgärd kring ett sexuellt övergrepp kräver att man i nägon mening ocksä tar ställning till en beskrivning av verkligheten, vilket här kommet att innefatta sexualiteten.s. 21
16.Föreställningar kring sexualitet är en del av samhällets sociala och kulturella arv och varje beskrivning av en gärning vilken kultureilt sett kan sägas vara sexuell, kommet dä ocksä att implicera kulturella normet kring sexualitet. Det är helt enkelt inte möjligt att tala om sexualitet pä nägot förutsättningslöst sätt. Varje uttalande om vad sexualitet är kommet ocksä att innefatta nägon form av tolkning av denna.87s. 21
17.Det här innebär ocksä att det blir svärt att skilja frägan om vad som är sexualitet frän normerna för hur denna bör gä till. Oavsett vilken av dessa frägeställningar man väljer att utgä ifrän, blir argumentationen beroende av vilka kulturella föreställningar man lägger till grund för sin argumen tation. Man kan därför säga att den kulturellt konstruerade sexualiteten, vilken innefattar alia möjliga sorters normer, även ingär i straffrättens kunskapsunderlag.s. 21
18.I praktiken kan vi därför aldrig utesluta sexualiteten eher dess normer frän strafflagstiftningen eftersom varje bedömning av sädana gärningar, bäde vid kriminalisering och i samband med tillämpning, kommet att ske i förhällande till en kontext som kulturellt sett uppfattas som sexu58s. 21
19.ell.88 Som vi ska se senare kan t.o.m en strävan som innebär att man väljers. 22
20.bort sexualmoralen i strafflagstiftningen Ieda till att sädana kulturellas. 22
21.normer i praktiken ges ännu större utrymme i den rättsliga argumenta-s. 22
22.tionen.89s. 22
23.Kriminaliseringsprinciperna och skyddsobjekten bygger alltsä pä etts. 22
24.gemensamt ideologiskt ställningstagande i form av den fria individen,s. 22
25.men den individ vi da talar om är endast en teoretisk konstruktion. Dets. 22
26.sätt pä vilket man talar om den fria individen innehäller dock vanligens. 22
27.referenser till en social verklighet (den frihet och det oberoende man talars. 22
28.om relaterar till andra människor), men utan att man därmed behöver tas. 22
29.ställning till en faktisk verklighet.s. 22
30.De individuella skyddsintressena blir därför i praktiken mycket begrän-s. 22
31.sade som utgängspunkt för en straffrättslig argumentation. Om man öns-s. 22
32.kar att precisera innebörden av den individuella kränkningen, krävers. 22
33.detta att man svarar pä fler frägor än vad som kan innefattas i de grund-s. 22
34.läggande fri- och rättigheterna. Här finns därför alltid ett behov av atts. 22
35.ocksä utgä ifrän nägon form av beskrivning av människan och verklig-s. 22
36.heten. Mot denna bakgrund är det därför litet troligt att straffrättenss. 22
37.egna värden nägonsin skulle kunna vara tillräckliga som utgängspunkts. 22
38.för de etiska ställningstaganden som förutsätts pä omrädet.s. 22
39.De principer för kriminalisering som jag har anfört ovan är ideologiskt sett förhällandevis okontroversiella. De grundläggande fri- och rättigheters. 22
40.na är som tidigare nämnts gemensamma för mänga olika politiska och ideologiska rörelser, det gäller även för Feminismen. Trots det uppstär det alltsä allvarliga konflikter kring kriminaliseringar som utgär ifrän dessa grundläggande ställningstaganden. Man kan därför misstänka att de motsättningar vi har har att göra med i gründen handlar om problem som inte blir synliga när man endast häller sig till de snäva premisser som gäl ler vid kriminalisering.s. 22
Den fria individen
1.De principiella ställningstaganden som straffrätten bygger pä handlar alltsä ytterst om att skydda människor utifrän vissa ideal som kan sammanfattas som ’’den fria individen”. Mot bakgrund av detta handlar de principer som gäller vid kriminalisering alltsä om att skydda den indivi-s. 22
2.59 duella friheten mot statens och andras kränkningar.90 Individen anses ha en grundläggande rätt till självbestämmande, man kan säga att indivi.den ar suveran over sitt eget territonum. 1s. 22
3.Men här finns ocksä andra aspekter av den fria individen vilka har ;stor betydelse för straffrättens utformning. Att individen anses ha en atitonomi är exempelvis en viktig förutsättning för att denne ska kunna uppfattas ha förmäga att handla rationellt.92s. 23
4.Pä samma sätt som när man talar om att skydda individen i sig har denna aspekt av den individuella friheten vissa normativa konsekvenser. Här följer därför ocksä ett krav pä att människor ska behandlas säsom oberoende och fria att fatta egna beslut, eftersom de annars inte skulle kunna anses ha kapacitet att efterleva etiska normet.93 Presumtionen om individens fria vilja är därmed av central betydelse även för möjligheten att utkräva ett straffrättsligt ansvar.s. 23
5.Den fria individen fungerar därför som ett slags ’’etiskt postulat” i Hera sammanhang inom straffrätten.94 Man kan säga att Ideologin om den fria individen handlar om att man bör tala om människan utifrän vissa förutsättningar därför att det finns etiska skäl att göra detta.s. 23
6.Den fria individen är i denna mening en teoretisk konstruktion, men en precisering av de ideal denna uttrycker kräver att man även relaterar till en faktisk verklighet. När Feinberg preciserar förutsättningarna för individens självbestämmande, refererar han till grundläggande krav säsom individuell förmäga och möjlighet att hävda sina intressen.95 60s. 23
7.Författaren päpekar ocksä att självständighet i sig kan ses som etts. 24
8.mänskligt ideal, eller ”an ideal of character”. Självständighet anger alltsäs. 24
9.ocksä en viktig förutsättning för en viss beskrivning av människan.96 Självs. 24
10.ständighet handlar i gründen om ett oberoende av andra människor.s. 24
11.Den fria individen som teoretisk konstruktion blir vanligen inte säs. 24
12.komplicerad i förhällande till gärningssubjektet. I straffrätten prövas ex-s. 24
13.empelvis dennes ansvar enligt principer vilka följer av samma grundläg-s. 24
14.gande ställningstagande. Den som har en fri vilja har ocksä möjlighet atts. 24
15.ta ansvar för sitt eget handlande. Teorin om den fria individen verkar däs. 24
16.bäde till fördel och till nackdel för denne, gärningssubjektet antas kunnas. 24
17.ha ett straffansvar, men ges samtidigt ett rättssäkerhetsskydd sätillvida atts. 24
18.straffrättens Systematik begränsar möjligheterna att precisera och utkrävas. 24
19.detta ansvar. Utöver detta finns vissa möjligheter att av humanitära skäls. 24
20.lindra konsekvenserna av ett sädant ansvar, vanligen genom att man argus. 24
21.menterar för ett minskat straffvärde.97s. 24
22.När der däremot gäller gärningsobjektet blir den ideologiska ansatss. 24
23.som ligger i föreställningen om den fria individen mer komplex. Gärningss. 24
24.objektet skyddas genom uppställandet av vissa individuella, men abstrakta skyddsintressen. Detta följer av respekten för den individuella friheten, vilken i sin tur Jeder till att man inte heller kan underkänna människans möjlighet att även göra val som skadar hennes intressen.98 Det argument som dä vanligen anförs är att en annan utgängspunkt skulle kunna innebära en inskränkning av möjligheten till individuell frihet, alltsä en form av paternalism som inte är acceptabel pä kriminaliseringsnivän."s. 24
25.Om man överför straffrättens fria individ, som i sig är konstruerad för att uttrycka vissa etiska ideal, till en nivä som handlar om faktiska män niskor uppstär vissa principiella problem. När man talar om faktiska människor och verkliga händelser aktualiseras i första hand en social teoris. 24
26.61 om människan, alltsä en teori som säger nägot om hur man hör uppfatta människor i ett socialt sammanhang.s. 24
27.En social teori kan ocksä vara handlingsdirigerande pä flera sätt, men den befinner sig inte pä samma principiella plan som den etiska, och den kan dessutom innefatta mänga fier typer av mälsättningar, även sädana som lika gärna kan ses som politiska. Sociala teorier som bygger vidare pä ideologin kring den fria individen har därför förekommit inom exempelvis jämställdhetspolitiken, där de ocksä har kritiserats av flera skäl.100s. 25
28.En grundläggande kritik har varit att man dä tenderar att göra mälen till medel. Man kommer att tala om människan säsom fri och oberoende, vilket dels kan ses som en mälsättning i sig (frigörelse av kvinnan) och dels som ett uttryck för de medel man anser stär till buds för att uppnä mälet (d.v.s. att behandla kvinnor som om de var fria).101s. 25
29.Även i den strafFrättsliga diskussionen är det möjligt att se spär av en sädan social teori om människan. Det gäller framförallt när man i diskus sionen kring kriminaliseringens gränser inte enbart har diskuterat en principiell rätt till en individuell sexuell frihet, utan ocksä lyft fram individens sexuella frigörelse som en social och politisk mälsättning.102s. 25
30.Det innebär emellertid att argumentationen i praktiken har rört sig frän den etiska nivän till den politiska. Det man dä talar om är snarare premisserna för tolkningen av verkligheten, inte premisserna för krimina liseringen. Man kan säga att mälsättningen att skydda den individuella friheten har utsträckts till att ocksä värna frigjordheten.s. 25
31.Det innebär att en utgängspunkt i ideologin kring den fria individen kan Ieda till att man anger mycket vidsträckta premisser för det sätt pä vilket man hanterar gärningsobjektet. Frigjordhet kan ju förstäs som att man befinner sig utanför sexualmoralens normet, eller kanske snarare bottom vanliga mättstockar för människors sexuella intressen. Sädana beskrivningar av verkligheten kan dessutom alltid göras oberoende av en faktisk verklighet, varför den verklighetsbeskrivning som dä läggs till grund inte nödvändigtvis tillvaratar brottsoffrets intressen.103s. 25
32.Det blir dä viktigt att understryka att rätten till individuell frihet inte är detsamma som en individuell frigörelse, varför sädana premisser för 62s. 25
33.beskrivningen av verkligheten t.o.m. kan Ieda till ett minskat skydd avs. 26
34.den individuella friheten som värde.104s. 26
35.Det senate kan ses som ett exempel pä hur en beskrivning av männi-s. 26
36.skan och verkligheten kan päverka de rättsliga premisserna pä straffrät-s. 26
37.tens omräde. Det finns alltsä en relation mellan det straffrättsliga idealers. 26
38.och beskrivningen av människan i straffrätten vilken ger viktiga förutsätt-s. 26
39.ningar för den straffrättsliga argumentationen. Jag kommet därför senates. 26
40.att aterkomma till alternativa möjligheter att beskriva människan ochs. 26
41.verkligheten vilka följer av olika ansatser inom kvinnoforskningen, ochs. 26
42.som därför kan vara intressanta att pröva mot straffrätten.105s. 26
Den straffrättsliga Systematiken:
En otilläten gärning
Brottsbegreppet
1.Den straffrättsliga Systematiken kan sammanfattas i det s.k. brottsbegrep pet. Brottsbegreppet anger de faktorer vilka mäste vara uppfyllda for att det överhuvudtaget ska vara möjligt att hävda att brott föreligger. Den Systematik som därmed skapas ger därför även en metodik for att fastställa ett straffrättsligt ansvar i det enskilda fallet.s. 26
2.De faktorer som brottsbegreppet anger kan delas in i tvä kategorier där den första avser bedömningen av själva gärningen, medan den andra avser de faktorer som är relevanta i förhällande till gärningsmannens personliga ansvar.106s. 26
3.För att en gärningsman ska kunna anses ha ett straffrättsligt ansvar for en viss gärning, mäste bäda sidorna av brottsbegreppet vara uppfyllda. Det krävs dessutom att dessa korresponderar med varandra; enligt täckningsprincipen ska det personliga ansvaret omfatta de omständigheter i verkligheten som motsvarar det aktuella straffbudet.107s. 26
4.I det här avsnittet kommet jag att behandla brottsbegreppets gärningssida, medan frägeställningar som berör gärningsmannens personliga an svar behandlas i avsnitt 2.4.s. 26
5.63s. 26
6.Jag kommet dock inte att utveckla dessa förutsättningar i nägon störte grad eilet precisera gällande rätt för de straffbud vilka förekommer i de exempel som ges. Arbetet handlar om att sammanföra straffrätten med kvinnoforskningen därför att det kan vara intressant att se närmare pä de olika analytiska möjligheter som kan skapas.108s. 27
7.I detta sammanhang blir den straffrättsliga Systematiken intressant av flera skäl. För det första bygger denna pä vissa grundläggande principer vilka är centrala för utformningen av straffrätten och för det sätt pä vilket man argumenterar pä omrädet,s. 27
8.För det andra ger brottsbegreppet straffrätten en viss Struktur som är viktig att uppmärksamma därför att den skapar ett fokus pä gärningssubjektet. Vi talar ju här om de förutsättningar som ska ligga till grund för fastställandet av ett straffrättsligt ansvar hos den enskilde gärningsmannen. Det gör att systematikens utformning även kan vara av intresse vid en precisering av gärningsobjektets rättsliga position.109s. 27
En otilläten gärning
1.En avgörande förutsättning för att en gärning ska vara otilläten är att den kan tolkas in under gärningsdefinitionen i ett straffbud och att samtliga rekvisit som anges där är uppfyllda.110s. 27
2.När det gäller de lagstiftningsreformer som tillkommit som en följd av den kritik som framförts mot olika straffrättsliga lösningar, kan tolkningsfrägorna förefalla bäde avklarade och samtidigt oprövade.s. 27
3.De reformer som genomförts av väldtäktskriminaliseringen (BrB 6:1) har i huvudsak handlat om att ändra gärningsdefinitionen genom att läta denna bestämmelse omfatta fier redan straffbara gärningar. Kravet pä tväng har sänkts till att omfatta nägra av de gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt tväng enligt BrB 6:2, i tillägg har vissa former av utnyttjande flyttats frän BrB 6:3 till väldtäktsbestämmelsen i BrB 6:1.111s. 27
4.Även rekvisitet för den sexuella gärningen i BrB 6:1 har förändrats sedan införandet av BrB.112 Om de reformer som genomförts även har 64s. 27
5.lett till en förändrad syn pä innebörden av den individuella kränkningens. 28
6.vid dessa övergrepp är dock oklart.113s. 28
7.Den nya kriminaliseringen grov kvinnofridskränkning (BrB 4:4 a) ärs. 28
8.konstruerad utifrän redan existerande gärningsdefinitioner i BrB, vilka is. 28
9.sig inte föranleder nägra särskilda tolkningsproblem. Frägan om vad soms. 28
10.utgör kränkningen vid dessa övergrepp kan dock ställa nya krav till rätts-s. 28
11.tillämparen och som vi ska se är de förutsättningar som angivits for atts. 28
12.precisera innebörden av denna kränkning mycket oklara.114s. 28
13.Bäda reformerna Ear aktualiserats efter en kvinnopolitisk debatt krings. 28
14.straffrätten. Därför blir ocksä kvinnoforskningens diskussion kring köns. 28
15.och kunskap av särskilt intresse vid en analys av de rättsliga lösningars. 28
16.lagstiftaren har valt.115s. 28
17.Ett annat viktigt krav pä brottsbegreppets gärningssida handlar om gärningskontroll. Denna fräga avser huruvida gärningsmannen har kun-s. 28
18.nat päverka heia händelseförloppet frän det att denne pä ett kontrollerats. 28
19.sätt päbörjade gärningen, fram till att denna fullbordats. Det är inte alltids. 28
20.sä att gärningsmannen har fullständig kontroll över ett händelseförlopps. 28
21.trots att han har uppsät till följden.116 Den typ av straffbud som jag hars. 28
22.valt som exempel är dock i huvudsak definierade pä ett sädant sätt att dets. 28
23.inte uppstär nägra sädana problem. Vid en väldtäkt finns alltid en möjlig-s. 28
24.het att avbryta gärningen innan alia rekvisit har uppfyllts och gärningens. 28
25.därigenom fullbordats.117s. 28
26.Vissa straffbud är dock uppbyggda pä ett sädant sätt att definitionens. 28
27.förutsätter att gärningsmannens gärning givit ett visst resultat.118 Vids. 28
28.tolkning av sädana straffbud blir det av avgörande betydelse för det straffrättsliga ansvaret att gärningsmannen har orsakat följden pä ett straffrättsligt relevant sätt.119s. 28
29.65s. 28
30.Detta är naturligtvis särskilt viktigt att undersöka i de fall där gärningsmannen inte medvetet sökt uppnä ett visst resultat. Straffansvar förutsätter da att gärningsmannen utvisat ett straffrättsligt relevant risktagande i förhällande till den okontrollerade följden (s.k. gärningsculpa).}20 For samtliga av de aktuella straffbuden kan frägor kring gärningskontroll och gärningsculpa uppstä i situationer där en viss gärning leder till en okontrollerad följd, i första hand när ett visst avsiktligt väld leder till ytterligare skada.s. 29
31.Frägan om vad som kan utgöra ett orsakande kan dock vara av intresse i sammanhanget. Det gäller särskilt väldtäktsbrottet (BrB 6:1) där frägan om kausalitet föreligger är relevant vid bedömningen av om brott har begätts.s. 29
32.Väldtäkt bestär ju principiellt sett av ett betvingande vilket leder till en sexuell handling. Det blir da avgörande för tillämpningen av straffbudet att det faktiskt är betvingandet som har lett till den sexuella handlingen. Det som da avses är i första hand en psykisk kausalitet, alltsä att brottsoffret genom betvingandet har päverkats till att underkasta sig handlingen.121s. 29
33.Om offret däremot inte kan sägas ha underkastat sig den sexuella gärningen som en följd av gärningsmannens betvingande, blir den straffrättsliga slutsatsen den motsatta. Offret anses da istället genom samtycke ha godtagit denna. Det innebär att brott inte föreligger eftersom det krav pä kausalitet som brottsbegreppet anger inte har uppfyllts.122s. 29
34.Kravet pä orsakande ligger även bakom den traditionella indelningen av sexualbrotten i tvängsgärningar och andra former av utnyttjande. I det första fallet har gärningsmannen orsakat en situation där brottsoffret inte längte kan utöva sin handlingsfrihet, medan denne i det andra fallet utnyttjar ett redan uppkommet hjälplöst tillständ hos offret. Man kan säga att gärningsmannen i det senate fallet tillskrivs en mindre omfattande gärning, nägot som traditionellt sett har inneburit att detta brott inte givits ett lika högt straffvärde. 66s. 29
35.I den debatt som förekommit kring denna indelning mellan väldtäkts-s. 30
36.brott och sexuellt utnyttjande, bar kritiken aktualiserat flera olika teman.s. 30
37.En viktig infallsvinkel har varit frägan om den kränkning som offrets. 30
38.utsätts för verkligen skiljer sig ät i dessa tvä olika fall. Fran en feministisks. 30
39.synvinkel uppstär kränkningen i första hand som en följd av den pätving-s. 30
40.ade sexuella gärningen, varför det inte är av avgörande betydelse hur dens. 30
41.sexuella gärningen kommit till. Det blir da inte relevant att göra skillnads. 30
42.mellan dessa olika typer av gärningar, bäda utgör en form av sexualiserats. 30
43.väld.123s. 30
44.I debatten har dock även den kulturella tolkning som kan göras av dens. 30
45.straffrättsliga skillnaden mellan tväng och utnyttjande givits stör betys. 30
46.delse. Kritikerna har da framhällit att denna indelning lika gärna kans. 30
47.förstäs mot bakgrund av en traditionell sexualmoral, vilken innebär atts. 30
48.endast vissa kvinnor anses förtjäna ett straffrättsligt skydd. Den som intes. 30
49.uppfyllt vissa givna krav pä moraliskt beteende kan da inte heller räknas. 30
50.med ett skydd av sin sexuella integritet. Med utgängspunkt i den tolks. 30
51.ning av straffrättens syn pä kön och sexualitet som da görs, kan man dras. 30
52.slutsatsen att offret blir moraliskt klandervärt därför att hon själv försatts. 30
53.sig i en prekär situation.124s. 30
54.Efter den kritik som framförts har flertalet av de gärningar där nägons. 30
55.utnyttjat nägon annans oförmäga att utöva sin handlingsfrihet flyttats till straffbudet om väldtäkt.125 Det innebär att samma gärningsdefinition,s. 30
56.baserad pä samma principiella indelning, istället givits beteckningen väld täkt. Man kan säledes fräga sig om denna reform pä nägot sätt förändrat innebörden av skyddsobjektet (självbestämmanderätten pä det sexuella omrädet), av gärningsdefinitionen (bestämmelsen utgär fortfarande ifrän att grundformen av väldtäkt förutsätter ett utövande av tväng), eher andra sädana förutsättningar som är avgörande för den straffrättsliga bedömningen av dessa övergrepp.s. 30
57.Mot bakgrund av detta kan man ifrägasätta om de ställningstaganden som legat bakom kritiken verkligen päverkat den straffrättsliga regiering en pä omrädet i nägon mer materiell mening.s. 30
58.67s. 30
Undantag: samtycke
1.En gärning som under normala omständigheter är att uppfatta som otillläten kan i vissa fall ändä anses vara rättfärdigad.126 Vi talar da i första hand om en nöd- eller nödvärnsgärning, där den som försvarar egna eher andras intressen, kan ha en viss rätt att ta till väld eller andra straffbara gärningar utan att dessa blir att anse som otillätna.s. 31
2.För de aktuella Straffbuden blir dock i första hand frägan om samtycke aktuell. Principen bakom det straffrättsliga samtycket är att den som är bärare av det skyddade intresset ocksä har en rätt att disponera över detta.s. 31
3.Jareborg anger fyra grundläggande krav för ett giltigt samtycke. Den samtyckande ska vara behörig att disponera intresset och kapabel att förstä innebörden av samtycket. Vidare krävs att ett samtycke är frivilligt och allvarligt menat.127s. 31
4.Enligt BrB 24:7 förutsätts dessutom att den gärning man samtycket till inte är oförsvarlig med hänsyn till den skada, kränkning eller fara gärningen medför, dess syfte eller övriga omständigheter. Det innebär alltsä att man inte kan samtycka till alia former av kränkningar.s. 31
5.När det gäller de aktuella Straffbuden kan samtycke enligt BrB 24:7 prövas mot gärningar vilka är straffbara enligt BrB 3:5 samt BrB 4:4 a.s. 31
6.För väldtäktsbrottet BrB 6:1 blir denna prövning istället en sida av tolkningen av de aktuella rekvisiten, alltsä i samband med bedömningen av om det föreligger tväng eller inte. Aven om nägon utövat de fysiska gärningar som konstruktionen av tväng bygger pä krävs ju även en form av kausalitet, alltsä att det är dessa gärningar som fätt offret att underkasta sig.128s. 31
7.Frägan om samtycke blir ofta komplex vid sexualbrott därför att vi här i praktiken har att göra med tvä olika typer av samtycke. Deis den straff rättsliga formen av samtycke vilken alltsä ställer vissa krav när det gäller den som samtycker och vad man samtycket till. Dels den form av sam tycke som omedelbart relaterar till en kulturell förstäelse av sexualitet, alltsä en tolkning av vad som kan ses som uttryck för att man av fri vilja deltar i en sexuell handling.s. 31
8.Ett problem kan dä vara att det sätt pä vilket man uppfattar den sena te formen av samtycke mycket väl kan päverka förutsättningarna för 68s. 31
9.bedömningen av det straffrättsliga samtycket. Det gäller särskik som dets. 32
10.inte finns nägot formkrav för ett giltigt samtycke.129 Problemet förstärkss. 32
11.dessutom av att denna fräga i praktiken ofta avgörs pä den personligas. 32
12.sidan av brottsbegreppet. Frägan om hur gärningsmannen uppfattat ofF-s. 32
13.rets inställning kommer da att även bedömas mot bakgrund av föreställ-s. 32
14.ningar kring sexualitet.130s. 32
15.De bedömningar som görs päverkas dessutom i viss man av Ideologins. 32
16.kring den fria individen. De människor som är involverade i den aktuellas. 32
17.gärningen kommer da att bedömas mot bakgrund av denna ideologiskas. 32
18.konstruktion. Som vi har sett leder detta till att även andra mälsättningar,s. 32
19.säsom värnandet av den fria sexualiteten, kan komma att fä betydelse.s. 32
20.De tolkningar som görs av sexuella övergrepp ges därför indirekt myck-s. 32
21.et starka kulturella premisser, vilket i sin tur kan päverka den straffrättss. 32
22.liga argumentationen. Ett exempel pä hur längt sädana kulturella premiss. 32
23.ser kan sträcka sig pä det straffrättsliga omrädet utgör fall av utnyttjandes. 32
24.av hjälplöst tillständ där parterna har en sexuell relation. Man har däs. 32
25.vanligen presumerat att det förelegat samtycke (sedan tidigare) trots atts. 32
26.brottsoffret inte haft nägon faktisk möjlighet att ge nägot sädant vid gär-s. 32
27.ningstidpunkten.131s. 32
28.Konstruktionen av väldtäkt, där en tvängsgärning orsakar offrets delta-s. 32
29.gande i en sexuell handling, innebär att förekomsten av ett visst väld ehers. 32
30.hot inte är tillräckligt för att man ska kunna konstatera att väldtäkt före-s. 32
31.ligger. För att vi ska ha att göra med ett väldtäktsbrott mäste alltsä offrets. 32
32.faktiskt motsätta sig gärningsmannens gärning. Detta leder till att brotts-s. 32
33.offret i praktiken mäste uttrycka sitt ogillande pä ett tydligt sätt för atts. 32
34.frägan om tväng ska vara klarlagd.132s. 32
35.En kritisk synpunkt som har framförts är att denna konstruktion is. 32
36.realiteten bygger pä en tolkning av den kvinnliga sexualiteten säsom pas siv.133 Den som inte kämpar emot kan antas vara frivillig, passivitet kans. 32
37.69 därmed i sig ses som ett uttryck for ett samtycke.134 I debatten har der därför framförts krav pä art gärningen bör omdefinieras pä sä sätt att gränsen mot der straffbara omrädet istället dras vid ett tydligt sam tycke.135s. 32
38.Det man da ofta förbiser är att en sädan lösning kan lämna öppet för ett ännu starkare fokus pä det sexuella samtycket. Ett problem är alltsä att en sädan förändrad gärningsdefinition inte nödvändigtvis leder till att man kommet att hantera verkligheten (sexualiteten) pä nägot annat sätt.136 Den gärning som ska bedömas kommer fortfarande att tolkas i relation till en kontext som i kulturell mening är ’’sexuell”. Om det är sä att man önskar att förändra straffrättens sätt att hantera sexualiteten och människan, kräver detta sannolikt nägot mer än en viss förändring av rekvisit.137s. 33
39.En annan fräga man bör ställa sig i sammanhanget är vad man i sä fall ska kunna samtycka till, eftersom ett rättsligt relevant samtycke inte kan omfatta vilka handlingar som heist. Om vi ser till de gränsdragningar som görs i förhällande till misshandel, sä är den enskildes möjlighet att själv samtycka till att utsätta sig för väld förhällandevis begränsad. Utgängspunkten för en sädan bedömning blir ofta den tillfogade skadan, men en tumregel anses vara att gränsen gär mellan ringa och normal misshandel i BrB 3:5.138s. 33
40.När det gäller sexualbrotten är det en central princip att staten inte bör skapa begränsningar för människors sexualliv; vad den principiellt sett fria människan gör privat anses inte vara en sak för strafflagstiftningen. Frägan blir dä var gränsen gär för människans rätt att samtycka när det handlar om sexuella gärningar?s. 33
41.Om man tar ideologin om den fria individen pä allvar sä kan man sannolikt samtycka till i stört sett vilka gärningar som heist, i alia fall 70s. 33
42.sä länge det är möjligt att beteckna dessa handlingar som ’’sexuella”.139s. 34
43.Som vi har sett kan en begränsning följa av allmänna principer krings. 34
44.samtycket. En gärning som frän början i ett visst kultureilt sammanhangs. 34
45.skulle kunna definieras som sexuell, men som i sin grad av väld passerars. 34
46.gränsen för vad den enskilde kan samtycka till, kan därför principiellt setts. 34
47.bedömas som misshandel.140s. 34
48.Det innebär dock att förekomsten av ett visst väld i samband meds. 34
49.sexuella handlingar inte i sig leder till att vi kan utesluta att samtyckes. 34
50.föreligger.141 Frägan blir dä hur stör förändring av de straffrättsligas. 34
51.bedömningarna en sädan reform skulle kunna innebära. Sannolikt skulles. 34
52.det i sä fall även krävas en förändrad syn pä vad ett samtycke innebär,s. 34
53.vilket i sin tur implicerar en diskussion om förutsättningarna för beskriv-s. 34
54.ningen av den individ som straffrätten ska skydda.142s. 34
Gämingens straffvärde
1.Bedömningar av straffvärde fyller flera viktiga funktioner inom det straffs. 34
2.rättsliga systemet.143 Som vi har sett är en gärnings straffvärde en viktigs. 34
3.Faktor vid kriminalisering, men även vid gradindelningar av straffbud ochs. 34
4.vid fastställandet av straffskalan för den straffbelagda gärningen.s. 34
5.Vid tillämpning uppstär frägor kring straffvärde i samband med rubri-s. 34
6.cering och gradplacering av enskilda brott.144 Bedömningar av gärning-s. 34
7.71 ens strafRärde spelar dessutom en avgörande roil vid straffinätning, BrB 29:1.145s. 34
8.Oavsett i vilket sammanhang straffvärdet diskuteras inom det straffrättsliga systemet, är det viktigt att vara uppmärksam pä att de bedömningar som görs dels relaterar till gärningssidan och dels till den personliga sidan av brottsbegreppet.146 Enligt BrB 29:1 st. 2 ska bedömningen i det enskilda fallet ta utgängspunkt i den skada, fara eher kränkning en viss gärning inneburit, samt vad gärningsmannen insert eller borde insert om detta, samt de avsikter eller motiv denne haft.s. 35
9.I det inledande avsnittet underströk jag att i förhällande till de frägeställningar som avhandlingen aktualiserar, sä är frägan om straffvärde i samband med kriminalisering och gradindelning av en viss gärning, av större intresse än frägan om straffmätning.147 Det är i samband med dessa ställningstaganden som lagstiftaren direkt eller indirekt anger sin syn pä den individuella kränkningen. Straffvärdefrägorna är mot denna bakgrund även intressanta i förhällande till strafflagstiftningens funktion som gemensam moralkodex, eftersom straffvärdet ytterst syftar till att uttrycka förkastligheten hos en viss brottstyp.148s. 35
10.Vid gradplacering eller rubricering av faktiska gärningar, sker straffvärdebedömningar pä gärningssidan med utgängspunkt i gärningsdefinitionen. Vissa straffvärdefaktorer är därmed att betrakta som ” brottsinterna”.149 Det gäller de faktorer som kan förankras i der enskilda straffbudet, säsom gärningsdefinitionen och de rekvisit som anger kriterierna för gradindelning. Vissa av de ’’brottsexterna” straffvärdefaktorer som anges i BrB 29:2-3, kan även ges betydelse vid rubricering.150s. 35
11.Ser man till väldtäktskriminaliseringen utgär bedömningar av straff värde därför i första hand med utgängspunkt i hur kvalificerat det utövade tvänget har varit. En gärning som inneburit att offfet utsatts för ett allvarligt väld ger därför ett högre straffvärde än gärningar som innefattar en lägre grad av väld. Vid väldtäkt har dock även den sexuella gärningen betydelse för bedömningen av straffvärdet. Som vi ska se senate är det sätt 72s. 35
12.pä vilket man förhäller sig till den sexuella kränkningen av avgörandes. 36
13.betydelse för hur man uppfattar kriminaliseringen av väldtäkt.151s. 36
14.Det kan därför vara av intresse att säga nägot om hur den sexuellas. 36
15.kränkningen anges i straffbudet väldtäkt. Svensk rätt har traditioneilts. 36
16.framhällit ’’samlag” som den mest kränkande formen av de sexuella över-s. 36
17.greppen.152 Varför just ett pätvingat samlag skulle vara mer kränkande äns. 36
18.andra sexualhandlingar har inte givits nägon närmare motivering. Dets. 36
19.kan dock finnas flera tänkbara skäl till varför man har valt att argumen-s. 36
20.tera pä detta sätt. En möjlighet är att det handlar om föreställningar krings. 36
21.vad som kan vara ’’sexualitet” överhuvudtaget, eher möjligen en bedöm-s. 36
22.ning av vilka gärningar som utifrän sädana föreställningar kan anses varas. 36
23.särskilt riskfyllda för offret.s. 36
24.Straffrättens Systematik leder till att fokus hamnar pä gärningsmannenss. 36
25.faktiska gärning. Om man väljer att argumentera utifrän omfattningens. 36
26.av den gärning gärningsmannen faktiskt har utfört kan därför möjligens. 36
27.samlag framstä som den mest sexuellt avancerade.153s. 36
28.Ett problem med detta sätt att argumentera är att kränkningen i reali-s. 36
29.teten bedöms utifrän gärningsmannens kropp, eher kanske snarare uts. 36
30.ifrän dennes sexualitet. Förutsättningarna för att bedöma den sexuella kränkningen följer dä inte av nägon närmare analys av vad övergreppet innebär för offret.s. 36
31.Om man konstruerar eller tolkar straffrättsliga regier utifrän en kultu rell förstäelse av sexualitet kommer man att i praktiken utgä ifrän normet vilka avser gärningar som inte är straffbara. Det finns därför alltid en risk för att den verklighetsbeskrivning som läggs till grund för att definiera det kriminaliserade, egentligen avser det ”icke-kriminaliserade”. När det gäller väldtäkt förstärks problemet av att endast tvängsgärningen är kriminaliserad i rättslig mening, däremot inte sexualhandlingen.s. 36
32.I samband med reformen 1984 blev väldtäktsstadgandet könsneutralt, vilket framförallt ledde till att även homosexuella övergrepp künde medföra ansvar för väldtäkt.154 Nägon egentlig översyn av rekvisiten för väld täkt gjordes däremot inte utöver det att samlagsrekvisitet omdefinierades till att även omfatta med samlag jämförliga gärningar. De exempel soms. 36
33.73 ges i förarbetena kan tolkas sä att det handlade om gärningar vilka i en kulturell menin^ künde motsvara samlag.155s. 36
34.I den senaste reformen av det sexuella rekvisitet i BrB 6:1 talas istället om samlag eller en sexuell handling ”som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag”. Det innebär att den jämförelse som ska göras inte längre handlar om att jämföra olika typer av gärningar, istället ska man jämföra med den kränkning offret utsätts för vid ett pätvingat samlag.156 Om reformen innebär en förändrad syn pä innebörden av den sexuella kränkningen i Brottsbalken är dock oklart.157s. 37
35.Det finns därför manga intressanta frägeställningar som gäller hur innebörden av den sexuella kränkningen bör preciseras vid en väldtäkt. Det kan handla om vad man menar med sexualitet vid dessa övergrepp och vad denna aspekt av övergreppet innebär för den människa som blir utsatt. I detta sammanhang uppstär därför mänga principiellt viktiga frägor som gäller hur man kan eller bör beskriva människan och sexualiteten i straffrätten. De olika ideologiska ställningstaganden som blir intressanta att pröva i detta sammanhang diskuteras i kapitel 3.s. 37
36.Att frägan om den sexuella kränkningens innebörd inte varit sä omdiskuterad i den straffrättsliga debatten är antagligen en konsekvens av att frägan nedprioriterades i tiden efter införandet av Brottsbalken. Under denna tid rädde en allmän uppfattning om att det inte künde finnas nägon specifik sexuell kränkning.158 Denna slutsats följde i första hand av vissa ideologiska ställningstaganden. Man betonade dels den fria individens självbestämmanderätt pä det sexuella omrädet, och dels vissa allmänna sexualpolitiska mälsättningar vilka innebar en syn pä sexualiteten där denna inte ansägs vara skadlig pä ett sätt som künde föranleda straff rättsliga ätgärder. En sädan beskrivning av sexualiteten var därmed bade en konsekvens av och en förutsättning för de ideologiska mälsättningar som uttalades i kriminaliseringsfrägan.159s. 37
37.Den beskrivning man ger av sexualiteten i straffrätten är därför i hög grad beroende av olika ideologiska ställningstaganden. I avsnitt 6.2 kommer jag att presentera flera olika sexualpolitiska ställningstaganden som kan späras i debatten kring sexualbrotten. 74s. 37
38.En viss gärnings strafFvärde beror även av omständigheterna kring själ-s. 38
39.va gärningen, exempelvis att ofFret blivit instängt, överfallet eller att över-s. 38
40.greppet pägätt under läng tid. Den här typen av straffvärdeargument ärs. 38
41.vanligtvis inte särskilt kontroversiella, de är tillämpliga vid mänga brotts. 38
42.som riktas mot enskilda människor.160s. 38
43.När det gäller sexualbrotten har dock även denna kategori av strafFvärdeargument vällat stora diskussioner. Ett tydligt exempel pä detta är den Funktion som parternas personliga relation har givits vid straffvärde-s. 38
44.bedömningar.161 I samband med inFörandet av Brottsbalken aktualiserades detta tema som en Följd av att väldtäkt även kriminaliserades inom äktenskapet. Genom reFormen uppstod därmed Frägan om hur strafFvärdet För dessa gärningar skulle bedömas. Vid gradindelningen av väldtäktsbestämmelsen valde man att ange att Fall där parterna beFunnit sig i en äktenskapsliknande relation, principiellt sett skulle bedömas som mindre grovt och rubriceras som väldFörande.162s. 38
45.Pä samma sätt innebar ett annat reFormFörslag vilket presenterades eFter inFörandet av BrB, att parternas relation skulle ges avgörande betydelse vid rubricering. De exempel som anFördes avsäg övergrepp där parterna pä nägot sätt inlett en social kontakt, alltsä mer tillfälliga relationer.163s. 38
46.I samband med reFormen av väldtäktsbrottet 1984 tonades betydelsen av dessa argument ned. Denna typ av argument har därFör inte längte nägon självständig betydelse vid gradplacering. Däremot är det FortFarande möjligt att med hänsyn till ’’omständigheterna vid brottet” bedöma ett väldtäktsbrott som mindre grovt, BrB 6:1 st. 3.164 Det hindrar inte att de diskussioner som Fördes i samband med dessa lagFörslag FortFarande är intressanta eFtersom de kan säga oss nägot om hur man uppFattade innebörden av den individuella kränkningen. Den diskussion som Fördes handlade ju om varFör gärningar under vissa omständigheter var att anse som mindre strafFvärda, eller varFör gärningsmannen under vissa omstän digheter var att anse som mindre klandervärd.s. 38
47.Det kan finnas flera tänkbara skäl till varFör lagstiFtaren menade att dessa Fall typiskt sett var att anse som mindre strafFvärda. Mot bakgrund av hur man argumenterade kan man möjligen säga att man här valde motsatt presumtion jämfört med Förutsättningarna För gärningsdefinitionen; ju mer omständigheterna i det enskilda Fallet liknade en ’’normal”s. 38
48.75 sexuell situation, desto met benägen var man att sänka straffvärdec.165 I kapitel 5 kommet jag därför att diskutera frägor som gäller det kvinnliga offrets eventuella medansvar till det sexuella övergrepp hon uts.ätts för, och de konsekvenser detta kan ha för synen pä kränkningen.s. 38
49.Det är som vi ska se inte möjligt att precisera rättsliga lösningar för dessa fall utan att ocksä ta ställning till nägon form av beskrivning av människan och verkligheten. Som vi ska se i kapitel 5 förutsätter den här typen av straffvärdebedömningar att man beskriver människan pä ett visst sätt för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att argumentera för att straffvärdet är lägre i dessa fall.166s. 39
50.Bedömningar av straffvärde pä olika niväer av det straffrättsliga systemet är intressanta för arbetets tema därför att det är här man kan finna tydliga exempel pä vilken betydelse beskrivningen av verkligheten och människan har för utformningen av straffrätten.s. 39
51.De exempel pä straffvärdebedömningar som ges i avsnitt 5.3-5.4 visar att de förutsättningar utifrän vilka man anger den individuella kränk ningen vid sexualbrott kan vara problematiska. Som vi ska se i avsnitt 5.5-5.6 var denna frägeställning även aktuell för Kvinnoväldkommissionen.167 I kommissionens förslag spelade beskrivningen av människan och verkligheten en avgörande roll vid preciseringen av den individuella kränkningen, och vid fastställandet av vissa gärningars straffvärde.s. 39
Straffrättens Systematik: Personligt ansvar
Inledning
1.Straffrätten bygger pä ett antal principer och begrepp. Ovan har jag bl.a. beskrivit legalitetsprincipen och principerna för kriminalisering. Även brottsbegreppet och den Systematik som detta ger, styrs av ett antal prin ciper, nägot som blir särskilt tydligt pä den personliga sidan där konformitetsprincipen, skuldbegreppen och täckningsprincipen anger premisserna för det straffrättsliga ansvaret.s. 39
2.En första förutsättning är att ett straffrättsligt ansvar inte kan drabba den som inte haft personligförmäga att rätta sig efier lagstifiningen. Detta. 76s. 39
3.är ett viktigt skäl till varför barn under 15 är inte anses kunna ha etts. 40
4.straffrättsligt ansvar. Pä samma sätt ger ocksä de flesta länders lagstift-s. 40
5.ningar ansvarsfrihet för dem som inte är mentalt tillräkneliga och därmeds. 40
6.oförmögna att förstä innebörden av sina egna handlingar.168s. 40
7.Enligt konformitetsprincipen krävs att gärningssubjektet har haft bade förmäga och tillfiille att rätta sig efter lagstiftningen för att det ska varas. 40
8.möjligt att överhuvudtaget hävda att det kan finnas ett personligts. 40
9.169s. 40
10.ansvar.s. 40
11.Vid bristande fysisk kontroll kan det visa sig omöjligt för gärnings-s. 40
12.mannen att förhindra att hans handlingar leder till skada eher omöjligts. 40
13.att agera för att undgä ansvar för underlätenhet. Bristande kontroll soms. 40
14.följd av självförvällad berusning bedöms däremot vanligen i ett tidigares. 40
15.skede av händelseförloppet. Redan att berusa sig kan alltsä innebära etts. 40
16.otillätet risktagande i förhällande till de gärningar man senate begär.s. 40
17.Pä samma sätt kan bristande insikt i vissa fall Ieda till att straffansvar ärs. 40
18.uteslutet. Det handlar da vanligen om situationer där gärningsmannens. 40
19.antingen inte varit klar över eher missförstätt relevanta omständigheter,s. 40
20.varför man kan ifrägasätta om denne verkligen kan tillskrivas ett persons. 40
21.ligt ansvar.170 Villfarelser som följer av att gärningsmannen varit berusads. 40
22.har däremot endast begränsad betydelse för bedömningen av om etts. 40
23.straffrättsligt ansvar föreligger eher ej.171s. 40
24.Brottsbegreppets gärningssida och den personliga sidan är dessutoms. 40
25.beroende av varandra eftersom täckningsprincipen anger att straffbudetss. 40
26.rekvisit (eher snarare de omständigheter i verkligheten som motsvarars. 40
27.dessa) ska vara täckta av gärningsmannens personliga ansvar. För de straff-s. 40
28.bud som aktualiseras i arbetet gäller därför ett krav pä uppsät i förhäls. 40
29.lande till den straffbara gärningen.172 Detta krav gäller även de straffvärdefaktorer som presenterades i avsnitt 2.3.4.173s. 40
30.Utgängspunkten är alltsä att endast den som har ett personligt ansvars. 40
31.i förhällande till en viss gärning kan anses skyldig till ett brott. En viktigs. 40
32.77 förutsättning är att ansvaret bedöms hos den enskilde gärningsmannen, utifrän dennes personliga förutsättningar och psykiska inställning till gärningen.s. 40
Uppsät och täckning
1.Straffrättslig skuld handlar om tvä olika frägeställningar. Deis gärningsmannens psykiska förhällande till sin gärning, d.v.s vad han själv förstär av det han gör och de konsekvenser hans gärning fär. Deis om det klander som kan riktas mot den som gör nägot trots att denne i nägon grad är medveten om att gärningen kan Ieda till skada. Gärningsmannen är klandervärd därför att han genom sin gärning visar likgiltighet inför andra människors intressen.174s. 41
2.Gärningsmannens psykiska förhällande till gärningen handlar om i vilken grad han varit medveten om de omständigheter som gärningen aktualiserar. Bedömningar av uppsät utgär därför frän nägra grundläggande premisser, i form av vad gärningsmannen trodde om de relevanta omständigheterna (kunskap), och vilka avsikter han hade med gärningen (vilja).175s. 41
3.Aven frägan om varför man gör vissa saker, alltsä vilka motiv (känslo.*, böjelser, mälsättningar, m.m.) som leder till en straffbar gärning, kan ha en viss betydelse för bedömningen av det personliga ansvaret, i första hand när det gäller graden av klander.176s. 41
4.Det självklara fallet av uppsät är avsiktsuppsät, vilket förutsätter att gär ningsmannen haft viss insikt om relevanta omständigheter, och dessuton eftersträvat följden. Man kan säga att gärningsmannens syfte motsvarat den gärningsdefinition som finns i straffbudet.177s. 41
5.De flesta uppsätsproblem, särskilt vid väldtäkt (BrB 6:1—2), avser doc< frägan om vilken grad av insikt om de relevanta omständigheterna son vederbörande bör ha haft för att kravet pä uppsät ska anses uppfyllt.s. 41
6.För att ett insiktsuppsät ska anses föreligga krävs att gärningsmannen haft viss insikt om alia faktiska omständigheter som motsvarar rekvisiten 78s. 41
7.i straffbudet.178 Enligt praxis innebär detta ett krav pä en förhällandeviss. 42
8.hög grad av insikt, varför gärningsmannen inte ska ha hyst nägra egent-s. 42
9.liga tvivel om att en viss omständighet föreläg eher att en viss följd vars. 42
10.möjlig.179s. 42
11.Vid uppsätsbedömningar blir därför vanligen den nedre gränsen dens. 42
12.mest intressanta, vad krävs for att uppsätskravet överhuvudtaget ska varas. 42
13.uppfyllt? Denna Fraga har tidigare avgjorts genom en uppsätskonstruk-s. 42
14.tion med ett hypotetiskt prov. Efter att denna straffrättsliga lösning kriti-s. 42
15.serats i flera sammanhang, har dock HD angivit en ny standard i form avs. 42
16.ett s.k. likgiltighetsuppsdt.}&0s. 42
17.Det innebär att gränsen mot oaktsamhetsomradet numera ska precise-s. 42
18.ras genom en bedömning av den likgiltighet gärningsmannen utvisat.s. 42
19.Den gärningsman som varit medveten om att det funnits en risk for atts. 42
20.en viss omständighet föreläg, eher att en viss följd künde uppstä, och soms. 42
21.därtill värit likgiltig till riskens förverkligande, har uppfyllt kravet päs. 42
22.uppsat.s. 42
23.Uppsätsbedömningar kompliceras dock ofta av att mänga straffbuds. 42
24.förutsätter att gärningsmannen själv gjort nägon form av bedömning.s. 42
25.Vid väldtäkt innebär detta att gärningsmannens uppsät även ska omfattas. 42
26.den kausalitet som tvängsgärningen innebär. Uppsätet ska alltsä ävens. 42
27.prövas mot den omständigheten att offret inte samtyckte.s. 42
28.Enligt gällande ansvarslära ska gärningsmannen dä inte enbart haft ens. 42
29.insikt om de faktiska omständigheter som kan tyda pä att samtycke intes. 42
30.föreligger (t.ex. att offret kämpat emot), utan ocksä dragit en slutsats soms. 42
31.motsvarar innebörden av ett bristande samtycke.182s. 42
32.Tolkningar av gärningsomständigheter bygger som vi har sett alltids. 42
33.i nägon män pä kulturella föreställningar.183 Vid uppsätsbedömningars. 42
34.kompliceras dock bilden av att dessa bedömningar är ’’personliga” sätill-s. 42
35.vida att de sker utifrän vad den enskilde gärningsmannen har uppfattats. 42
36.och de slutsatser han har dragit.s. 42
37.Problem med att bevisa uppsät vid väldtäkt när gärningsmannen häv-s. 42
38.dar sig inte ha tolkat offrets agerande som ett motständ, har föranlett ens. 42
39.79 diskussion om huruvida man även bör kriminalisera ett oaktsamhetsbrott. Man skulle da kunna döma även den som visserligen inte insert, men som utifrän vanliga aktsamhetsnormer borde ha insert, att offret inte samtyckte. Ett problem med en sädan omdefiniering av det straffrättsliga ansvaret vid väldtäkt kan dock vara att detta sannolikt även innebär att straffvärdet för sädana gärningar kommet att sänkas.184s. 42
40.Likgiltighetsuppsätet kan dock innebära vissa möjligheter att döma till ansvar även i de met oklara fallen av uppsät. En insikt om att samtycke kanske inte föreläg skulle kunna grunda ett uppsät i de fall där denna omständighet av gärningsmannen inte setts som nägot skäl att avstä frän utförandet av gärningen. Vid dessa bedömningar kan man väga in faktorer säsom affekttillständ hos gärningsmannen, och dennes personliga intresse av att genomföra gärningen.185s. 43
41.Ansvarsläran anger tvä typ fall där uppsätet principiellt sett brister: villfarelse och okunskap. Man kan säga att vi här har att göra med en situa tion där gärningsmannen antingen har en felaktig tro rörande relevanta omständigheter (han tror att samtycke föreligger) eher inte har nägon uppfattning alls därför att han inte har relevant insikt (han har överhuvudtaget inte reflekterat över frägan).s. 43
42.Vid negativa rekvisit, säsom det krav pä icke-samtycke som föreligger vid väldtäktsbrott, skiljer sig dessa tvä situationer ät. Villfarelse där gär ningsmannen missförstär relevanta omständigheter utesluter uppsät (den som tror att samtycke föreligger har inte gjort sig skyldig till brott.)s. 43
43.Teoretiskt sett kan man vid okunskap hos gärningsmannen däremot säga att det samtycke som inte föreligger i verkligheten inte heller finns i gärningsmannens medvetande. Hans personliga inställning till denna omständighet kan sägas motsvara den faktiska Situationen, varför uppsät föreligger.186s. 43
Klander
1.Pä samma sätt som man kan bedöma straffvärdet pä gärningssidan kan man ocksä bedöma graden av klandervärdhet pä den personliga sidan av brottsbegreppet. Vi har alltsä att göra med en straffvärdebedömning i relation till det personliga ansvaret. 80s. 43
2.De faktorer som da ska bedömas är de motiv som gärningsmannens. 44
3.haft, men även annat som kan ha päverkat honom till att agera pä ett vissts. 44
4.sätt. Det kan handla om hans sinnesstämning, säsom upprördhet, Provos. 44
5.kation, frestelse, press, m.m., alltsa faktorer som kan päverka bedöm-s. 44
6.ningen av hur klandervärd en viss person har varit.s. 44
7.I den man denna straffrättsliga frägeställning har förekommit i dens. 44
8.allmänna debatten kring sexualbrotten har kritiken i första hand riktatss. 44
9.mot de faktorer som givits straffvärdesänkande effekt, framförallt sädanas. 44
10.som ansetts i nägon man kunna ursäkta gärningsmannens beteende. Dets. 44
11.har da handlat om den personliga sidan av de kritiserade straffvärdeargu-s. 44
12.ment som nämndes i avsnitt 2.3.4, och som pä olika sätt relaterade tills. 44
13.parterna och deras relation.s. 44
14.I detta sammanhang underströk jag att bedömningen av den härs. 44
15.typen av faktorer i hög grad blir beroende av olika kulturella förstäelsers. 44
16.av verkligheten, varför det blir viktigt att även vara uppmärksam pä vil-s. 44
17.ken beskrivning av människan och verkligheten man lägger till grund vids. 44
18.bedömningar av klander.s. 44
19.Pä den personliga sidan av brottsbegreppet bygger dessa bedömningars. 44
20.pä den enskilde gärningsmannens föreställning om de aktuella gärnings-s. 44
21.omständigheterna. Pä samma sätt som vid bedömningar av uppsät rela-s. 44
22.terar bedömningar av klandervärdhet till den enskilde gärningsmannenss. 44
23.person.s. 44
24.Samtidigt är det uppenbart att de förutsättningar som läggs till grunds. 44
25.vid bedömningar av personlig klandervärdhet, inte enbart beror av dens. 44
26.enskilde gärningsmannens uppfattning om verkligheten.s. 44
27.Ett exempel pä detta är frestelse vilket kan Ieda till att en gärningsmans. 44
28.kan anses i nägon män ursäktad för sitt beteende. Argumentet bygger päs. 44
29.en viss sympati för gärningsmannen, varför det i första hand kan bidra tills. 44
30.att sänka straffvärdet.s. 44
31.Efter reformen av väldtäktsbrottet 1984 är inte alia sädana tänkbara argument relevanta vid gradplacering. Argument som rör frestelse har i första hand betydelse i samband med straffmätning.187s. 44
32.Men frestelse är ett argument som är intressant därför att det sammanhänger med vilken beskrivning av människan och verkligheten man väljer att argumentera utifrän.188 Frestelse har med behovstillfredsställelse att göra, det är därför man kan bli sexuellt frestad. Om man därför väljers. 44
33.81 att se väldtäkt som ett uttryck för sexualitet kommer man ocksä art vara villig att godta ett resonemang som gär ut pä att gärningsmannen blev frestad.s. 44
34.Om man däremot väljer att betona väldtäkten som ett väldsbrott, kommer man att vara mindre benägen att acceptera resonemang som handlar om sexuell frestelse.189 Möjligen kommer man att istället välja tolkningar av klandervärdhet som bygger pä provokation vilket är en straffrättslig konstruktion som inte lika självklart leder till ett reducerat straffvärde.190s. 45
35.Det sätt pä vilket man beskriver verkligheten kan därför även päverka straflvärdebedömningar i en viss riktning. De ideologiska ställningstaganden som kan ligga bakom beskrivningen av verkligheten har därför betydelse för hur man argumenterar.s. 45
36.Den som baserar sina bedömningar pä en sexualliberal syn kommer att utgä ifrän föreställningar kring sexualitet vilka kommer att prioritera de straffvärdesänkande argumenten. Den som framhäller en radikalfeministisk syn pä väld där övergrepp relateras till ett universellt förtryck av kvinnor, kommer istället att utgä ifrän en syn pä verkligheten där de straffvärdehöjande argumenten ges prioritet.s. 45
37.Vad som uppfattas som ursäktande och i sä fall varför, är alltsä alltid en fräga om vilka värderingar straffrätten ska omfatta. Det gör att de förutsättningar man lägger till grund vid straflvärdebedömningar pä den personliga sidan av brottsbegreppet kan päverkas genom utformningen av den straffbara gärningen, men ocksä genom det sätt pä vilket man beskri ver människan och verkligheten.s. 45
Gärningsobjektet i straffrätten
Inledning
1.Efter denna korta genomgäng av Systematiken kan man konstatera att straffrätten i huvudsak handlar om relationen mellan staten och gärningsubjektet.s. 45
2.Som vi har sett Anns här flera viktiga rättssäkerhetsprinciper vilka syftar till att värna gärningsmannen mot ett okontrollerat maktutövande frän statens sida. Samtidigt kan man konstatera att det inte finns samma 82s. 45
3.uttalade och systematiskt ordnade rättsprinciper till skydd för offrenss. 46
4.intressen i rättssystemet. I debatten har det därför presenterats förslags. 46
5.som handlar om att utsträcka rättssäkerhetsbegreppet till att omfatta ävens. 46
6.denna grupp.191s. 46
7.I förhällande till brottsoffren talar man emellertid om en rättsskydds-s. 46
8.princip vilken innebär att staten förväntas skydda medborgarna mots. 46
9.övergrepp. Eftersom staten inte accepterar privatjustis mäste den ocksäs. 46
10.vara ett slags garant för ett rättsligt skydd och för utkrävandet av etts. 46
11.ansvar av den som kränker andra.192 Rättsskyddsprincipen innebär da is. 46
12.realiteten att människor skyddas genom att man inrättar och upprätthäl-s. 46
13.ler ett straffsystem.193s. 46
14.För ett arbete som handlar om att sammanföra dessa tvä forsknings-s. 46
15.omräden blir dock i första hand straffrättens teoretiska och systematiskas. 46
16.förutsättningar intressanta, eftersom dessa indirekt anger premisserna förs. 46
17.brottsoffrens straffrättsliga position.s. 46
18.Att straffrätten i huvudsak handlar om staten och gärningssubjektet ärs. 46
19.alltsä nägot som även fär konsekvenser för konstruktionen av gärnings-s. 46
20.objektet. I det här avsnittet kommet jag därför att försöka beskriva förutsättningarna för gärningsobjektets straffrättsliga position, samt nägra av de principiella problem denna kan innebära för brottsoffret.194s. 46
21.Frägor som relaterar till offret kan äterfinnas pä samtliga straffrättsliga niväer och därmed även i flera rättsliga sammanhang. Som vi har sett skyddas offret genom ideologin om den fria individen vilken är grundläggande för straffrättens teori. I relation till offret äterfinns därför denna rättsliga figur i första hand i skyddsobjektet, där individen är bärare av det skyddade värdet.s. 46
22.Brottsoffrets motsvarighet i den straffrättsliga Systematiken utgörs av ’’gärningsobjektet”. I de straffbud som blir aktuella i arbetet utgör dessutom brottsoffret den straffbara gärningens ’’angreppsobjekt”.195s. 46
23.I straffprocessen är brottsoffret mälsäganden, vilken inte är gärningsmannens processuella motpart.196 I processen är det istället staten soms. 46
24.83 representerar offret genom äklagaren, varför offret har ett begränsat rättsligt handlingsutrymme.197s. 46
25.Pä senate at bar dock denna grupp givits ett utökat rättsligt stöd genom bl. a. rätten till mälsägandebiträde och kriminaliseringen av överträdelse av besöksförbud.198 Utanför rättssystemets ramar har det ocksä tagits viktiga initiativ till ätgärder i syfte att värna dem som blir utsatta för brott.199s. 47
26.Gärningsobjektet har dock i realiteten ingen självständig position i den strafFrättsliga läran, som vi ska se utgör det enskilda brottsoffret däremot en del av de förutsättningar utifrän vilka man fastställer gärningsmannens ansvar.200s. 47
Offrets frihet
1.Skyddsobjekten handlar om individualiserade men abstrakta intressen, det handlar om de värden som rättsstaten önskar att skydda. Dessa är i sin tut konstruerade utifrän en ideologi som ger alia människor rätt till självbestämmande. Denna ideologiska ansats anger därför de grundläggande förutsättningarna för hur människor bör hanteras inom det rättsliga systemet, det gäller i förhällande till bade gärningsmannen och offret.s. 47
2.Som vi har sett verkar denna rätt till individuell frihet pä tvä sätt. För det första handlar det om rätten att bestämma over sig själv i relation till andra människor, alltsä en rätt att slippa kränkningar frän andra männi skor vilken skyddas genom införandet av kriminaliseringar.201s. 47
3.När man straffbelägger gärningar innebär emellertid detta indirekt även en begränsning av rätten till handlingsfrihet. Det gör att man för det andra kan tala om en rätt att bestämma over sig själv, utanför rättslig eher annan statlig kontroll. Som vi har sett har den strafFrättsliga debatten kring förutsättningarna för kriminalisering i hög grad förts utifrän den senate aspekten av individuell frihet; vi bör i sä liten grad som möjligt utöva kontroll av människors beteende genom kriminalisering. Denna ansats följer av att relationen mellan staten och individen är central inom straffrätten. Rättsstatsidealet bygger pä iden om ett individuellt skydd mot statlig maktutövning. 84s. 47
4.När det gäller sexualbrotten innebär därför rätten till individuell frihets. 48
5.bade en rätt att bli skyddad genom kriminalisering av övergrepp, och ens. 48
6.rätt att fritt deka i sexuella handlingar utan rättsliga begränsningar. Män-s. 48
7.niskans sexuella frihet är obegränsad sä länge denna inte kränker nägons. 48
8.annans ratt.s. 48
9.Ett problem med debatten kring principerna för kriminalisering ärs. 48
10.emellertid att den valda ansatsen innebär att den i realiteten utgär ifräns. 48
11.ett slags ’’gärningsmannaperspektiv”, alltsä utifrän en position som hand-s. 48
12.lar om straffrätten som en begränsning av den individuella friheten.203s. 48
13.Konstruktionen av den fria individen leder i sin tur till att argumenta-s. 48
14.tionen kommet att utgä ifrän den fria, aktiva och oberoende människans. 48
15.och hennes rätt att handla fritt utan rättslig inblandning.204s. 48
16.Att fä sina handlingsmöjligheter inskränkta genom lagstiftning innes. 48
17.bär att friheten begränsas pä ett sätt som kan sägas kränka principen oms. 48
18.den fria individen. Om det är sä att man faktiskt kan hävda dessa intres-s. 48
19.sen är i sammanhanget irrelevant, frägan befinner sig pä en principiells. 48
20.nivä. Om man dessutom faktiskt blir kränkt och i vilken grad man i säs. 48
21.fall blir det, beror endast av vilka handlingar det är man önskar att utföras. 48
22.och hur viktiga man själv anser att dessa är.s. 48
23.Det här sättet att tala om kriminaliseringsfrägan blir dock ofta proble-s. 48
24.matiskt i förhällande till gärningsobjektet vilket befinner sig i en annans. 48
25.rättslig relation till staten än gärningssubjektet. För brottsoffret handlars. 48
26.rätten till individuell frihet i första hand om möjligheten till självbestäm-s. 48
27.mande i förhällande till andra människor. I den män brottsoffret hävdar sin frihet är det inte i förhällande till staten, utan i förhällande till en annan människa.205 Den människa som befinner sig i offerpositionen har blivit kränkt som en följd av att hon inte har kunnat skydda sina egna intressen. Det som kännetecknar offerpositionen är snarare en markant brist pä självbestämmande.s. 48
28.Pä en principiell nivä innebär kravet pä koherens att man bör eftersträva att rättstillämpningen inte kommet i konflikt med idealet om den fria individen. I praktiken innebär detta inte mer än att rättstillämpning inte fär ske i konflikt med straffrättens principer. Men det leder samtidigts. 48
29.85 till att de yttre ramarna for varje bedömning av människan sätts av de premisser som följer av konstruktionen av den fria individen.s. 48
30.Det ideologiska ställningstagande om individuell frihet som är centralt för straffrätten ger principiellt sett varje människa en rätt att förfoga over sig själv även om detta leder till att människans intressen kränks. Man bör dock understryka att straffrätten även skyddar människor i situationer där de inte är fria, varför exempelvis samtycke inte alltid är rättsligt relevant även om offret givit sitt medgivande. Pä tillämpningsnivän är därför inte heller alia individuella intressen möjliga att disponera fritt genom samtycke.s. 49
31.För det här arbetet är det dock av central betydelse att betona de principiella förutsättningar som anges för straffrätten. Den fria individen är central för de förutsättningar som anges bade pä straffrättens teorinivä och pä dess tillämpningsnivä. En kritik som den kvinnorättsliga forskningen har riktat mot rättsordningen är att den individ som anges pä teorinivän inte är ’’neutral”. Man menar att konstruktionen av den fria individen i sig anger vissa premisser för hur man bör uppfatta männi skor.206 Som vi ska se i kapitel 5 är exempelvis de tvä former av frihet som straffrätten syftar till att skydda endast möjliga att hävda samtidigt under förutsättning att man beskriver människan och verkligheten pä ett visst sätt.207s. 49
32.Av genomgängen av straffrättens Systematik framgär att denna bygger pä relationen mellan staten och gärningsmannen; det handlar om att fastställa ett straffrättsligt ansvar för gärningssubjektet. När man bedömer om det föreligger ett ansvar mäste man först pröva gärningen mot straffbudet, och sedan om uppsätet täcker rekvisiten i straffbudet. Syste matiken handlar därför om att fastställa gärningsmannens individuella gärning och dennes personliga ansvar.s. 49
33.Vid bedömningar av gärningsmannens straffrättsliga ansvar blir offret en del av domstolens tolkningsbakgrund: Offret ingär i beskrivningen av den verkliga händelse som läggs till grund för bedömningen av det straff rättsliga ansvaret.208s. 49
34.Här finns därför ett principiellt problem i form av ett slags objektivering av offret inom straffrätten, en objektivering som även kan ske i flera led. Som vi har sett är offret systematiskt sett ett angreppsobjekt för en straffbar gärning. I den faktiska Situationen är offret ett objekt för gärningsmannens gärning och dennes bedömningar. Vid sexualbrotten 86s. 49
35.tillkommer dessutom möjligheten av att offret även uppfattas som etts. 50
36.sexualobjekt av gärningsmannen.s. 50
37.I processen är offret ett objekt for domstolens bedömning av gärningens. 50
38.och uppsätet, ett objekt som ocksä kan bli sexualiserat beroende av huts. 50
39.domstolen argumenterar kring den faktiska händelsen. I kapitel 5 kom-s. 50
40.mer jag att visa att denna objektivering även kan ske genom det sätt päs. 50
41.vilket man beskriver verkligheten.s. 50
42.Gärningsobjektets straffrättsliga position blir mot bakgrund av dettas. 50
43.mycket komplex. Straffrättens teori och dess Systematik förutsätter atts. 50
44.man behandlar människor enligt de etiska normet läran bygger pä. Des. 50
45.straffrättsliga konstruktionerna kräver därför genomgäende att man utgärs. 50
46.ifrän den teoretiska konstruktionen av den fria individen, även vid be-s. 50
47.dömningar som pä olika sätt implicerar gärningsobjektet.s. 50
48.När man bedömer en presumtiv väldtäktsgärning mäste man av pro-s. 50
49.cessuella skäl utgä ifrän att det inte föreligger ett brott sä länge äklagarens. 50
50.inte har visat att det finns ett straffrättsligt ansvar. Det innebär att dets. 50
51.ätminstone inledningsvis kan uppstä problem av samma karaktär som vid gärningskonstruktionen. Även här kommer man alltsä att till en början utgä ifrän en beskrivning av en situation vilken inte är kriminaliserads. 50
52.i sig, och där offret dessutom har en grundläggande rätt att samtycka.s. 50
53.Det innebär att den fria, aktiva och oberoende individens intresse av att handla fritt kommer att vara en viktig utgängspunkt för de bedömningar som görs.s. 50
54.I detta sammanhang kommer dessutom beskrivningen av verkligheten att utöva ett inflytande över bedömningen. När man ska pröva om brott föreligger ges alltid en möjlighet att pröva olika tänkbara scenarier. I detta sammanhang kommer exempelvis ett ideologiskt ställningstagande till en individuell sexuell frigörelse att Ieda till en uppfattning om att man inte ska anlägga moraliska premisser pä de bedömningar som görs. Som framgick i avsnitt 2.2.5 kan detta Ieda till mycket vidsträckta premisser för bedömningen av offrets eventuella samtycke.s. 50
55.Ett annat problem i sammanhanget är att de premisser utifrän vilka man beskriver verkligheten kan Ieda till att endast vissa tolkningar blir möjliga. Som vi ska se i kapitel 3 är detta en frägeställning som är central för kvinnoforskningens diskussion kring kön och kunskap. Mot bak grund av straffrättens Systematik kommer fokus att ligga pä gärningsmannens ansvar varför det i praktiken skapas ett visst perspektiv utifrän vilket den aktuella Situationen tolkas.s. 50
56.Brottsoffrets rättsliga position kännetecknas därför av att de yttre ramarna för denna anges pä straffrättens teorinivä och dä framförallt genom konstruktionen av den fria individen. Dessa gründet anger förutsättningarna för mänga av de rättsliga frägeställningar som är grundläg-s. 50
57.87 gande för den rättsliga hanterigen av offret. Det gäller exempelvis frägan om vad som är en straffrättslig skada och hur den individuella kränkningen bör preciseras.s. 50
58.Frägan om hur människan och verkligheten beskrivs blir intressant i detta sammanhang därför art straffrättens ideologiska förutsättningar leder till att en viss syn pä människa och kön kommer att proriteras i den straffrättsliga argumentationen.s. 51
59.Den ofta mycket förenklade och stärkt ideologiska debatt som forts kring kriminaliseringsfrägan kan därför ha bidragit till att dölja vissa principiella frägor som rör konstruktionen av gärningsobjektet och det krav pä personlig frihet som kan hävdas av den som befinner sig i offerpositionen/uys. 51
. Kontrollfrägan och kvinnofrägan
Inledning
1.Den diskussion kring kriminalisering som jag har försökt beskriva ovan har i första hand utgätt frän det vi kan kalla ’’kontrollfrägan”, alltsä frägan om i vilken grad det är möjligt att utöva kontroll av människor genom strafflagstiftning utan att samtidigt kränka deras handlingsfrihet.s. 51
2.Som vi har sett blir dock de förutsättningar som följer av en utgängspunkt i kontrollfrägan problematiska for en diskussion kring den andra aspekten av den individuella friheten. De ställningstaganden som gäller frägan om var gränsen för det kriminaliserade omrädet bör gä, leder inte nödvändigtvis till en precisering av innebörden av den individuella kränkningen.s. 51
3.Den diskussion som förts kring straffrätten som samhällsstyrning kan visserligen Ieda till mänga intressanta frägor för ett kvinnorättsligt arbete. Inom kvinnolitteraturen äterfinns teman som kan vara relevanta för en diskussion kring staten och rätten, bland annat har olika aspekter av det s.k. samhällskontraktet diskuterats.210 Den gränsdragning mellan det privata och det publika som kontrollfrägan leder till, är inte främmande för den feministiska littraturen.211s. 51
4.I en feministiskt orienterad diskussion innebär gränsen mellan det privata och det publika gärna det motsatta problemet. Genom att skydda 88s. 51
5.det privata omrädet riskerar man att göra den privata sfären till nägots. 52
6.som befinner sig utanför rättsordningens räckvidd. Principiellt sett är dets. 52
7.sä att ett starkare skydd av privatlivet mot statlig makt ökar spelrummets. 52
8.for andra typer av maktrelationer. För Feminismen har därför devisens. 52
9.’’the personal is political” varit central for det sätt pä vilket man närmats. 52
10.sig denna motsättning.212s. 52
11.I den straffrättsliga diskussionen förefaller man dessutom ofta ha upp-s. 52
12.fattat gränsen mot det privata bokstavligt, varför vissa gärningar ansettss. 52
13.som mindre straffrättsligt intressanta just därför att de har begätts avs. 52
14.människor som befinner sig i ’’privata relationer” eher sä att säga ”pä pri vat omräde”.213 För sexualbrottens del har detta problem avspeglats blands. 52
15.annat i gränsdragningar vad gäller gärningsdefinitioner och ätalsregler.s. 52
16.Som vi har sett ovan kan förekomsten av en relation mellan parterna päverka bedömningen av straffvärdet pä ett sätt som möjligen ocksä kan förklaras mot bakgrund av en föreställning om att det finns ett privat omräde som bör överlämnas ät människorna själva.214s. 52
17.Den kvinnopolitiska debatt som förts kring straffrätten aktualiserar dock frägor som direkt eher indirekt handlar om den individuella kränkningen. För att kunna analysera dessa krävs därför en annan infallsvinkel pä kriminaliseringsproblematiken än vad som kan följa av diskussionen kring straffrätten som kontroll av människors privatliv. I det avslutande avsnittet kommet jag därför att peka pä nägra av de analytiska möjligheter som kan följa av den ansats arbetet bygger pä.s. 52
En klassisk motsättning
1.Den diskussion som förts kring kriminalisering av sexuella övergrepp bygger huvudsakligen pä den klassiska motsättningen mellan individu ella och kollektiva skyddsintressen. Det kollektiva intresset av att skydda samhället ställs mot intresset av att skydda individens frihet. Man kan därför konstatera att denna motsättning pä flera sätt lagt gründen för den diskussion som handlat om i vilken grad samhället har rätt att kontrollera människors sexualitet genom strafflagstiftning. Frägan är dock om motsättningen mellan en ideologi som handlar om att värna moralen i samhället, och en ideologi som handlar om att skydda den individuella friheten, verkligen är nägot reellt konflikttema idag. Den straffrättsligas. 52
2.89 lagstiftningen bygger i allt väsentligt pä principen om att värna de individuella skyddsintressena. Det gäller i huvudsak även de nykriminaliseringar vilka kommit till pä senate ar.215s. 52
3.Sett ur en feministisk synvinkel kan man dessutom ifrägasätta om nägon av dessa tvä ideologiska utgängspunkter verkligen omfattar de frageställningar som den kvinnopolitiska kritiken av straffrätten har handlat om. Diskussionen som handlar om huruvida det är möjligt att kriminalisera ’’moralen i sig” kräver exempelvis att man talar om sexualitet och moral utifrän vissa givna förutsättningar. Den typ av moralism som denna kollektiva ansatsen innebär är knappast att betrakta som nägot feministiskt ideal.s. 53
4.Kvinnor befinner sig pä flera sätt närmare sexualiteten, de är pä mänga sätt ett slags representanter för denna. Man kan t.o.m. säga att de i ett historiskt, religiöst och symboliskt sammanhang uppfattas som ett slags förkroppsligad ”synd”.216 Kontroll av sexualitet leder därför vanligen även till kontroll av kvinnor, varför en sädan ideologisk syn pä sexuali teten aldrig kan bilda utgängspunkt för nägon feministiskt orienterad verklighetsbeskrivning.217s. 53
5.Frän ett feministiskt perspektiv handlar frägan om moral i den traditionella motsättningen alltid om kvinnors rätt till personlig frihet, det finns alltsä inget annat syfte med den kritik som framförts mot strafFrättens utformning, än att försvara den individuella friheten. En grundläggande kritik mot liberalismen handlar däremot om att denna bidrar till att dölja andra maktrelationer än de som kan Annas mellan staten och individen.218s. 53
6.För att beskriva varför den traditionella diskussionen kring kriminali sering blir problematisk i detta sammanhang kan man välja ett exempel frän den klassiska debatten. Frägan gäller om man kan kriminalisera ’’omoral” om man beaktar den skillnad som kan Annas mellan gärningar som förekommer i offentligheten och gärningar som förekommer under mer privata förhällanden.s. 53
7.Hart ställer därför frägan om gatuprostitution kan bli föremäl för kri minalisering, därför att denna kan väcka avsky hos dem som önskar att upprätthälla samhällets moral, eher därför att denna i sig kan föranleda 90s. 53
8.mer samhällsskadlig omoral. Möjligen kan man da konstruera ett intresses. 54
9.som handlar om art skydda ’’the ordinary citizen, who is an unwillings. 54
10.witness of it in the streets, from something offensive”.219s. 54
11.Den prostitution som föregär i det privata kan däremot inte drabbas avs. 54
12.kriminalisering eftersom den inte leder till nägon sädan kränkning. Mens. 54
13.framförallt därför att en sädan kriminalisering skulle innebära ett inträngs. 54
14.i människors rätt att själva förfoga över sina liv.s. 54
15.Sett frän ett feministiskt perspektiv blir detta sätt att förhälla sig tills. 54
16.den straffrättsliga frägan om skada/kränkning mycket problematisk. Oms. 54
17.det är sä att man accepterar denna form för handel Anns det knappasts. 54
18.nägra bärande skäl till varför man skulle göra själva handeln osynlig.s. 54
19.En utgängspunkt i motsättningen mellan det privata och det publikas. 54
20.kommer dessutom att Ieda till att den som inte accepterar prostitution avs. 54
21.andra skäl, genast kommer att tolkas utifrän den ideologi som handlars. 54
22.om att skydda samhället. En reaktion mot prostitution kommer da atts. 54
23.uppfattas som uttryck för en syn pä sexualitet som innebär att sexuellas. 54
24.företeelser i sig är att uppfatta som skadliga. Argument mot prostitutions. 54
25.kan da automatiskt placeras pä den moralsida där de kan tolkas som kon-s. 54
26.servativa och sexualfientliga.220s. 54
27.Detta leder ocksä till att man kan underkänna en feministisk kritik genom att tolka dess argument som uttryck för en ideologi som kan sägas vara emot individens rätt till handlingsfrihet.s. 54
28.Med en feministiskt orienterad ansats kommer däremot utgängspunkten för diskussionen att bli den prostituerade kvinnan, en diskussion som i sig leder till mänga viktiga principiella frägeställningar kring kvinnors sociala, ekonomiska och sexuella villkor.221 Kvinnoforskningens diskus sion kring kön och kunskap leder sedan till ytterligare frägeställningar vilka rör synen pä människans integritet.222s. 54
29.I det angivna exemplet blir dessa frägeställningar däremot inte en del av den straffrättsliga diskussionen. När Prostitutionen befinner sig pä dets. 54
30.91 privata omrädet finns det inte heller nägon skada att tala om. Vad prosti tution innebär för människan blir mot denna bakgrund inte nägot rele vant straffrättsligt tema, trots att denna problematik i högsta grad rör frägan om vad som är en individuell integritet och vad som kan vara en kränkning av denna.223s. 54
31.Att dessa frägeställningar hamnar utanför den straffrättsliga argumentationen följer av att den som utövar sin frihet genom att samtycka, inte anses Iida nägon straffrättsligt relevant skada. Feinberg skriver att ’’The harm-principle will not justify the prohibition of consensual activities even when they are likely to harm the interests of the consenting parties; it’s aim is to prevent only those harms that are wrongs.”224s. 55
32.Den kritik som Feminismen representerar och som i gründen handhr om kvinnors bristande frihet och problem med att skydda sin integritet, kommet da att omedelbart kunna diskvalificeras säsom försök till pater nalism.225s. 55
33.Med denna utgängspunkt riskerar därför även frägeställningar som handlar om vad en individuell integritet egentligen innebär, att domineras av själva kontrollfrägan. Man kan därför undra om inte just sexualbrotten lidit av denna ideologiskt styrda diskussion. Frägan är om inte behovet av att skydda den fria individen i sig kan ha bidragit till begränsa möjligheterna att diskutera vad det innebär att skydda en individuell integritet.s. 55
34.Om sexualiteten betraktas som privat omräde kan detta Ieda till art frägan om vad den individuella (och sexuella) integriteten innebär blir en del av detta avgränsade och därmed privata omräde. Med en sädan u:- gängspunkt blir det omöjligt att diskutera vad sexualitet är för människan eftersom detta skulle kunna ses som ett försök att införa en viss sexual92s. 55
35.moral i straffrätten. Därmed blir der ocksä svärt att diskutera vad soms. 56
36.kan vara en sexuell kränkning av den enskilda människan.s. 56
37.I relation till det här arbetet och de premisser detta bygger pä, kommers. 56
38.däremot diskussionen om den individuella integriteten att ta sin utgängs-s. 56
39.punkt i det sätt pä vilket man talar om människan och verkligheten. Härs. 56
40.aktualiseras därför frägor som gäller människa och kön, sexualiteten hoss. 56
41.människan och de etiska ställningstaganden en sädan diskussion kan ledas. 56
42.till.s. 56
43.De frägor som kvinnoforskningens diskussion kring kön kan innebäras. 56
44.för beskrivningen av människan i straffrätten, handlar i gründen oms. 56
45.etiska ställningstaganden. De aktualiserar grundläggande frägeställningars. 56
46.kring den individ straffrätten ska skydda, och därmed även frägor soms. 56
47.berör innebörden av den individuella integriteten.s. 56
48.Man kan därför ocksä ifrägasätta om dagens konflikter kring sexual-s. 56
49.brotten verkligen kan beskrivas eher förstäs mot bakgrund av de premis ser som ligger i den klassiska motsättningen mellan det individuella och det kollektiva. Som vi ska se senate finns det mänga motsättningar i dagens debatt vilka överhuvudtaget inte kan hanteras inom den traditionella diskussionen om kriminalisering.s. 56
Att sammanföra kvinnoforskningen och
straffrätten
1.I kapitel 1 framhöll jag att ett viktigt syfte med arbetet är att försöka översätta den kvinnopolitiska kritiken av rättsordningen sä att dess straffrättsliga relevans blir tydligare.s. 56
2.Den allmänna debatten kring kvinnors utsatthet har dock i hög grad ^yg^ P^ vissa radikalfeministiska ställningstaganden, det väld som kvinnor utsätts för har vanligen analyserats mot bakgrund av en föreställning om ett universellt förtryck av kvinnor. Redan genom denna enkla genomgäng av rättsomrädet blir det uppenbart att det kan vara svärt att tillämpa en sä politiskt orienterad ansats som utgängspunkt för en Studie av straff rätten. Trots att de bottnar i samma ideologiska tradition har den feministiska debatten och den liberala straffrätten överhuvudtaget inte samma syn pä vad som är problemen i rättsordningen.s. 56
3.Den straffrättsliga argumentationen börjar i en maktrelation mellan staten och individen, medan den feministiska kritiken handlar om maktrelationer vilka ytterst kan kopplas till olika grupper av människor.s. 56
4.Vid kriminalisering handlar den straffrättsliga diskussionen om problemet med att kontrollera människors beteende utan att samtidigt inskränka deras rätt till individuell frihet. Den feministiska debatten kom mer dä istället att fokusera pä behovet av att skydda presumtiva offer.s. 56
5.93 Den möjlighet till störte individuell frihet som kan uppnäs genom en lägre grad av kriminalisering, uppfattas istället Ieda till en risk för ökad exploatering av kvinnor.s. 56
6.Den individualisering som har kännetecknat utvecklingen av straffrätten, har ocksä lett till att värden som kan uppfattas som kollektivistiska har kommit att anses som mindre relevanta. Fran en feministisk sida kan man da invända att det finns individuella intressen som ocksä relaterar till gruppen kvinnor. Därför kan man inte diskutera den individuella nivän utan att ocksä ta ställning till den kollektiva.s. 57
7.Det är lätt att se att det här kan blir en diskussion där man i praktiken kommer att tala förbi varandra.226 Det blir därför viktigt att finna andra utgängspunkter för att diskutera kvinnors rättsliga behov än den politiskt orienterade ansats som varit vanlig i den allmänna debatten. I nästa kapitel kommer jag därför att beskriva olika analytiska möjligheter inom kvinnoforskningen vilka enligt min mening kan bidra till utveckla diskussionen pä omrädet.s. 57
8.I arbetet kommer jag därför att utgä ifrän en diskussion inom kvinno forskningen som pä olika sätt rör frägor kring kunskap och kön. Aven i denna del skiljer sig min ansats frän vad som varit vanligt tidigare, efitersom jag kommer att tala om könsfaktorn som en fräga om vilka ideologiska förutsättningar man bör lägga till grund när man talar om människan i straffrätten.227s. 57
9.Som jag har försökt visa ovan ger den ideologiska ansats som den fria individen representerar endast begränsad ledning när det handlar om vilka värderingar som ska styra den straffrättsliga tillämpningen. Kon struktionen av den fria individen är i gründen ett etiskt ideal, vilket anger vissa grundläggande förutsättningar för hur man bör behandla människor inom straffrätten. Däremot kan denna konstruktion ifrägasättas som utgängspunkt för en beskrivning av den faktiska verkligheten. Som vi ska se i nästa kapitel kan en social teori som bygger pä denna föreställning om människan kritiseras av flera skäl.s. 57
10.I det här kapitlet har jag pekat pä nägra straffrättsliga frägeställningar som kan vara intressanta för ett arbete av den här karaktären. Det gäller frägeställningar som pä olika sätt berör gärningsobjektet, och dä särskilt innebörden av den individuella kränkningen. Den senate frägeställningen har även ett samband med de ideologiska premisser man lägger till grund för kriminalisering. Men även det sätt pä vilket man beskriver 94 människan har stör betydelse för det sätt pä vilket man uppfattar kränkningen.228s. 57
11.Genom att även analysera dessa frägeställningar med utgängspunkt i beskrivningen av människan skapas möjligheter att även diskutera vad som kan vara en individuell integritet överhuvudtaget. Frägor kring skada och kränkning i straffrätten kommet da att relateras till konstruktionen av gärningsobjektet i straffirätten, och inte omedelbart till kontrollfrägan.229 Det innebär att det blir möjligt att diskutera klassiska straffirättsliga frägeställningar utifrän en annan infallsvinkel.s. 58
12.Det är inte uteslutet att en mer principiell diskussion kring hur man bör se pä människan i straffrätten även kan päverka utformningen av straffrättens individ. Även denna rättsliga konstruktion kommet att i nägon del förutsätta argument som kan kopplas till föreställningar kring verkligheten och människan, vilka kan prövas i sig.230s. 58
13.95s. 58
Kön och kunskap
Inledning
Teori, metodik och forskningsobjekt
1.Framställningar av teori- och metodfrägor är sällan särskilt utförliga i rättsvetenskapliga avhandlingar. Den ansats man väljer följer vanligen av de förutsättningar som anges av rättsteorin och rättsdogmatiken.s. 3
2.Den som önskar att ta reda pä vad som är gällande rätt pä ett visst omräde hör följa rättskälleläran och detta Faktum behöver sällan preciseras ytterligare. Det gäller ocksä i de fall där forskningen handlar om att kritiskt undersöka de rättsliga lösningarnas hällbarhet, till exempel genom att applicera de auktoritativa argumenten pä tänkta Situationens. 3
3.Aven de teoretiska ställningstaganden ett arbete utgär ifrän är i de fies ta fall en konsekvens av allmän rättsteori och andra sädana förutsättning ar som bygger upp ett rättsomräde. I den man ett rättsvetenskapligt arbe te handlar om rättsteorin i sig, kommet diskussionen kring teori- och metodfrägorna knappast att skilja sig frän annan litteratur som behandlar ämnen inom filosofin.s. 3
4.Under senate decennier har även andra rättsvetenskapliga ansatser utvecklats, vanligen förankrade i nägon form av samhällsteori. I detta sammanhang har ofta marxistiska och feministiska ansatser legat till grund för studier av rättsordningens ideologiska förutsättningar. När man pä detta sätt försöker ställa andra frägor kring rättsordningen uppstär även en diskussion om den traditionella metodikens otillräcklighet och behovet av alternativa ansatser.1s. 3
5.I dessa studier förekommer därför även andra metodologiska ansatser. Det gäller särskilt arbeten inom rättssociologi och kriminologi där studierna bygger pä samhällsvetenskapliga förutsättningar. Här handlar det 96s. 3
6.vanligen om ytterligare ett annat tema, nämligen att pä olika sätt kvanti-s. 4
7.fiera den faktiska verklighet som rättsordningen ska verka inom.2s. 4
8.Man kan alltsä konstatera att de val av teori och metodik som görss. 4
9.inom rättsvetenskapen päverkas av vilka frägeställningar en Studie syftars. 4
10.till att undersöka. Det är därför uppenbart att själva ’’forskningsobjektet”s. 4
11.bar betydelse for vad som anses vara en relevant utgängspunkt for etts. 4
12.forskningsprojekt.s. 4
13.Pä kvinnoforskningens3 omräde blir det kanske ännu viktigare att varas. 4
14.uppmärksam pä dessa samband. Här handlar det vanligen inte enbart oms. 4
15.att välja de teoretiska och metodologiska förutsättningarna för den forsk-s. 4
16.ning man ska bedriva. Aven själva forskningobjektet behöver ofta preci-s. 4
17.seras genom vissa ideologiska och teoretiska ställningstaganden. Härs. 4
18.finns därför viktiga samband mellan forskningens tema, det sätt pä vilkets. 4
19.man preciserar kön som forskningsobjekt och de teoretiska förutsättning-s. 4
20.ar man anger for sin forskning.s. 4
21.För den kvinnorättsliga forskningen blir dessa relationer avgörande för vilka frägeställningar som diskuteras, men framförallt för de förutsätt-s. 4
22.ningar man ger den rättsliga argumentationen.s. 4
Kön, kunskap och könsbegrepp
1.Kvinnoforskningen kännetecknas av att den foljer av ett ställningstagande till feminismen och att forskningsverksamheten pä nägot sätt relaterar till ”kön”.s. 4
2.I allmänspräklig betydelse avser kön i första hand frägor som relaterar till människan, t.ex. vilken betydelse könsfaktorn kan tänkas ha för den enskilde och vad som menas med kvinnligt och manligt. När man däremot talar om kön inom kvinnoforskningen handlar det istället om väldigt mänga olika aspekter bäde av könsproblematiken och av det vetenskapliga arbetet.s. 4
3.Frägor som avser forskningsobjektet kön kan handla om vilket tema man önskar att diskutera. I litteraturen kan man Anna exempel pä forskningsteman som rör spräk, kultur och samhällsorganisation, teman vilka alia kan aktualisera frägeställningar kring könsfaktorn.4s. 4
4.97s. 4
5.Studierna kan avse frägeställningar som gäller empirin likaväl som föreställningar om denna, i första hand hur könsfaktorn tolkas i olika sammanhang. Man kan även ge kön en mer principiell Funktion, ofta talar man da om att kön kan vara meningsskapande.5s. 5
6.Faktorn kön kan därför i ett forskningssammanhang anta manga olika former och avse mycket olika frägeställningar. Mot bakgrund av detta kan man ibland ocksä se indelningar av forskningsobjektet kön i en ’’kon kret” och en ’’abstrakt” form.6s. 5
7.Oavsett vilket tema man väljer sä är det viktigt att vara uppmärksam pä att det sätt pä vilket man närmar sig forskningsobjektet kön kan bygga pä mycket olika teoretiska och ideologiska premisser.7 Det Anns därför en enorm mängd litteratur som behandlar de frägeställningar som uppstär när man försöker analysera könsfaktorn. Som vi ska se förekommer denna diskussion även i den kvinnorättsliga litteraturen. De mer metodologiska aspekterna av denna frägeställning kommet att diskuteras i rela tion till rättsvetenskapen i kapitel 4.8s. 5
8.Ofta talar man i detta sammanhang om behovet av att definiera ett s.k. ’’könsbegrepp”. Ett könsbegrepp blir dä närmast att förstä som en förklaring om att man lägger en viss förstäelse av kön till grund for sin forskning, vilket fär vissa teoretiska och metodologiska konsekvenser. I de fiesta fall innefattar dock denna precisering inte enbart de omedelbara förutsättningar man ger studierna av kön. Här anges även andra premisser vilka följer av den teoretisering som sker av det objekt ”kön” man studerar.9s. 5
9.En viktig sädan premiss gäller det vetenskapliga underlaget för den forskning man bedriver. Vad är det som ger könsfrägan en egen vetenskaplig status, och vilka konsekvenser fär olika appliceringar av könsfak torn för den forskning man bedriver? Det som dä avses är olika kunskapsteoretiska problem som kan följa av att man gör vissa ställningstaganden till könsfaktorn.10 98s. 5
10.I det här arbetet kommet jag därför att betona frägor som röt det sätts. 6
11.pä vilket man talar om könsfaktorn inom kvinnoforskningen, det gällers. 6
12.särskilt vissa ideologiska aspekter av denna diskussion. Jag kommer ocksäs. 6
13.att beröra frägeställningar som avser forskningens kunskapsteoretiska pre-s. 6
14.misser.11 Den senate aspekten av könsteorin är intressant därför att dens. 6
15.har samband med frägan om hur verkligheten beskrivs i rättsordningen.s. 6
16.De olika teoretiska frägeställningar som kan uppstä kring forsknings-s. 6
17.objektet kön kan dock inte analyseras oberoende av varandra eftersoms. 6
18.samtliga avser förutsättningar för forskning.12 Det är därför viktigt atts. 6
19.vara uppmärksam pä att det dels Anns teoretiska problem som relaterars. 6
20.till innebörden av könsfaktorn. Deis teoretiska problem som relaterar tills. 6
21.forskningens kunskapsteoretiska förutsättningar. Det här är en indelnings. 6
22.som ocksä kan vara relevant för den kvinnorättsliga forskningen, efters. 6
23.som den kan bidra till att klargöra skiljelinjer mellan olika ansatser päs. 6
24.detta omräde.13s. 6
25.Jag kommer inte att diskutera utifrän en definition av ett könsbegrepp.s. 6
26.Det är inte självklart att detta sätt att närma sig könsfaktorn kan bidra tills. 6
27.att strukturera de frägeställningar som kan finnas kring könsfaktorn is. 6
28.samband med rättsvetenskapliga studier. Det skulle dessutom vara kontra-s. 6
29.produktivt att definiera ett begrepp eftersom en viktig poäng med arbetets. 6
30.är att skapa möjligheter för att diskutera flera olika tänkbara sätt att upp-s. 6
31.fatta kön.s. 6
32.I detta sammanhang är det emellertid viktigt att understryka atts. 6
33.den diskussion som förts kring frägeställningar som gäller definitioner av könsbegrepp, i första hand anknyter till samhällsvetenskaperna. Vid denna typ av studier kan det uppstä särskilda problem därför att de stu dier man bedriver ocksä implicerar kön i en faktisk verklighet. Ett viktigt problem här är frägan om hur man kan diskutera kön analytiskt, utan att endast äterskapa en viss kulturell definition av kön. Man behöver därför precisera hur man hanterar kön som forskningsobjekt principiellt sett, sä att man inte bygger in premisser som kan päverka forskningsresultaten.14s. 6
34.99 Manga av de frägeställningar som gör att det kan Annas behov av att precisera ett könsbegrepp handlar därför om problem som i praktiken är metodologiska.s. 6
35.Mot bakgrund av detta är det inte självklart att denna diskussion omedelbart kan överföras till rättsvetenskapen. Den rättsordning som kvinnorätten studerar är alltid en produkt av en viss kultur. Hur rättsordningen hanterar kön principiellt sett beror därför alltid av kulturella, teoretiska eller ideologiska premisser. Inom rättsordningen blir dessutom dessa premisser en del av ett normativt sammanhang. Det gör ocksä att de fräge ställningar som diskussionen kring kön i forskningen leder till mycket väl kan vara relevanta inom rättsvetenskapen, men möjligen inte alltid pä samma sätt.s. 7
36.Det kan därför vara viktigt att betona att forskningsansatser som exempelvis rör konstitueringen av kön i en viss kultur även kan behöva anpassas till de rättsvetenskapliga förutsättningarna.15 Denna frägeställning handlar enkelt uttrycket om hur och varför könsfaktorn skapas och äterskapas i en viss kultur, ofta som en aspekt av det sätt pä vilket man definierar verkligheten.s. 7
37.Ibland fär man dock intryck av att denna fräga för kvinnorätten blir en del av legitimeringen av den egna forskningen. Diskussionen syftar dä till att visa att om kön har betydelse i ett visst samhälle, sä kan denna faktor ocksä att ha konsekvenser för utformningen av rättsordningen.s. 7
38.Själva frägan, om kön har med rättsordningen att göra, behöver dock knappast ställas. Verklighetsföreställningar och maktrelationer i alia for mer spelar alltid en roll när en rättsordning växer fram.16 Däremot kan det naturligtvis vara relevant att fräga sig vilka konsekvenser denna kultu rella päverkan kan ha för utformningen av rättsordningen.s. 7
39.I detta sammanhang bör man därför vara uppmärksam pä att det att visa att uttryck för kön förekommer i ett visst rättsligt sammanhang inte är detsamma som att säga hur kön produceras inom rättsordningen, alltsä vilka rättsliga mekanismer som i sä fall bidrar till detta.s. 7
40.Ett annat skäl till varför man som straffrättsjurist kan känna sig skeptisk till tanken om att precisera ett könsbegrepp är att det kan vara svärt att se detta som ett ’’begrepp”. Möjligen har vi att göra med en utveckling, där man använder denna term i andra syften än att ge ett visst ord 100s. 7
41.en viss innebörd. I vissa diskussioner framstär termen begrepp mer soms. 8
42.ett uttryck för en viss ideologi, eller som ett visst sätt att tänka.17s. 8
43.I avsnitt 3.2 kommet jag därför att ytterligare diskutera bur jag menars. 8
44.att man kan sammanföra straffrätten med kvinnoforskningen kring de straffrättsliga frägeställningar som jag har pekat ut som särskilt intressans. 8
45.ta för ett kvinnorättsligt arbete.s. 8
Vald mot kvinnor
1.Den allmänna debatten kring kvinnors problem och straffrättens sätt att bemöta dessa, bar i hog grad tagit sin utgängspunkt i en syn pä väldsproblematiken som kan sammanfattas som ”vald mot kvinnor”. I debatten används ofta begreppet som en samlande term för olika former av kränkningar, men det är viktigt att vara uppmärksam pä att begreppet vilar pä ett radikalfeministiskt ställningstagande.s. 8
2.Radikalfeminismen är en teoribildning som uppstod under 1970talet.18 Av central betydelse för denna form av feminism är dess syn pä sexualiteten vilken är stärkt förknippad med en teori om ett patriarkalt förtryck. I ett patriarkalt samhälle blir sexualiteten till ett instrument för förtryck genom organiseringen av familjen,19 konstruktionen av sexuali teten,20 skapandet av det kvinnliga och det manliga i ett samhälle, men framförallt genom den sexuella objektiveringen av kvinnorna.21s. 8
3.Eftersom ett sädant förtryck finns i alia kulturer, kan man dra slutsatsen att de väldsbrott som sker har mer vidsträckta implikationer än att enbart vara enskilda övergrepp mot enskilda kvinnor. Som Brownmiller har visat har exempelvis sexuella övergrepp använts som en form av kontroll av kvinnor i manga olika sociala, historiska och politiska sammanhang.22s. 8
4.En radialfeministisk analys leder därför till att väld mot kvinnor även kan ges en politisk dimension, det uppfattas äterspegla ett universellt för tryck av kvinnor.23 Ett sätt att beskriva radikalfeminismens gründet är att säga att sexualiteten för denna blir vad arbetet är för marxismen.24s. 8
5.101s. 8
6.Den syn pä makt som äterspeglas här är därför i gründen makroorienterad. Der handlar om ett maktfenomen som befinner sig pä en övergripande nivä men som samtidigt uppfattas genomsyra allt.s. 9
7.En sädan makroorienterad relation mellan makt och kön har ocksä varit vanlig i debatten kring de strafFrättsliga frägorna.25 Diskussionen har ofita tagit utgängspunkt i begreppet väld mot kvinnor, varför problemanalysen blivit beroende av en föreställning om ett sädant förtryck. Det gäller särskilt väldtäktsbrottet, vilket ofta ses som det yttersta förtrycket, eher själva Symbolen för en dominans- och underordningsrelation mellan könen.s. 9
8.Mot bakgrund av detta talar man ofta om ”väld mot kvinnor” som en gemensam beteckning för mänga olika typer av övergrepp riktade mot kvinnor, bade sädana som i straffrättslig mening är väldsbrott men även och andra typer av kränkningar. Den underliggande ideologiska ansatsen har därför päverkat bade debatten och kravet pä reformer av lagstiftningen.26s. 9
9.Det Anns dock ett flertal problem förbundna med att välja en utgängs punkt i ett sädant makroorienterat tänkande, särskilt om man önskar att närma kvinnoforskningen till straffrätten. I avsnitt 2.6 pekade jag pä hur de ideologiska gründet feminismen och den liberalt orienterade straffrät ten bygger pä, ger dessa forskningsomräden radikalt olika utgängspunkter. Straffrätten hanterar en maktrelation mellan staten och individen, medan feminismen handlar om maktrelationer mellan människor. Som vi har sett talar feminismen i termer av det kollektiva och det politiska, medan den straffrättsliga läran bygger pä ett ställningstagande till det individuella och det etiska.s. 9
10.Feminismen handlar dock om det sätt pä vilket kvinnor behandlas i ett visst socialt sammanhang vilket i högsta grad är att betrakta som ett etiskt problem. Häri ligger därför en viktigutmaning, feminismenspolitiska kritik behöver omdefinieras sä att denna kan ges betydelse för de straffrättsliga lösningarna.s. 9
11.Ett viktigt argumentet mot att lägga en sädan makroorienterad teori till grund för vidare analyser är att den ger alltför begränsade analytiska möjligheter. En sädan ansats kan vara tänkbar vid en dekonstruktion av en rättslig argumentation, man kan exempelvis argumentera för varför en viss beskrivning av verkligheten bidrar till att öka offrens maktlöshet. De resultat som denna ansats vanligen leder till har dock en tendens att bli en 102 form av ’’kulturkritik”. Analysen kommer da art i första hand handla om de kulturella tolkningar som kan göras av en viss straffrättslig argumenta tion. En sädan diskussion säger oss däremot mycket liter om vilka rättsliga ställningstaganden som kan ha lett till de slutsatser som kritiseras.s. 9
12.I föregäende kapitel gav jag nägra exempel pä varför kulturkritiska ansatser inte alltid är funktionella pä straffrättens omräde. Om man ifrägasätter den tidigare indelningen mellan tvangsbrott och utnyttjandebrott i BrB kapitel 6, därför att en sädan indelning kan ses som ett uttryck for ett moraliskt klander av offren, riskerar kritiken att inte nä malet. Ett problem är att analysen inte omfattar de straffrättsliga grunderna for indelningen.s. 10
13.Om man däremot ifrägasätter denna indelning utifrän den kränkning som riktas mot brottsoffret, är detta en kritik som mäste tas pä allvar därför att den berör förutsättningarna för kriminaliseringen. Men detta kräver ocksä att man utvecklar frägan om innebörden av kränkningen, och vilka alternativ som kan stä till buds för att skapa en rättslig konstruktion som kan omfatta en sädan kränkning.s. 10
14.En kulturkritisk ansats riskerar därför att inte tas pä allvar, den är dessutom pä flera sätt ofarlig därför att den egentligen inte ställer nägra krav pä nägon. Lagstiftaren kan inte förändra nägonting, i alia fall inte det som kritiseras (kön i kulturen), medan kritikern kan vara trovärdig utan att behöva komma med nägra förslag till lösning.s. 10
15.Det är emellertid i samband med rekonstrutioner av straffrättsliga lösningar som bristerna hos en makroorienterad ansats blir särskilt tydliga.27 Om man önskar att kriminalisera ett visst handlande mäste detta beslut vara förankrat i nägon form av etiskt resonemang. Det mäste helt enkelt finnas nägonting att argumentera utifrän, en syn pä världen som kan ge oss en ide om vad som är rätt eher orätt. Frägan blir därför om en mak roorienterad teori kan ge oss tillräckliga förutsättningar för att säga hur verkligheten bör beskrivas, och etiska förutsättningar för en alternativ argumentation? Ett grundläggande problem är att en makroorienterad teori saknar dynamik, vilket gör att den ocksä blir svär att relatera till en faktisk verklighet.28s. 10
16.Ett ställningstagande som innebär att man väljer bort den maktfräga som präglat debatten under sä läng tid, kan uppfattas som att man helt enkelt väljer bort feminismens kärna. För mänga författare skulle det sannolikt framstä som otänkbart att diskutera frägor som berör väld mot kvinnor utan att koppla dessa till en maktteori.s. 10
17.103s. 10
18.När man däremot väljer att diskutera utifrän kvinnoforskningens diskussion kring kön och kunskap fär detta mänga olika konsekvenser. En sädan är att maktproblematiken i första hand hanteras som en aspekt av det kunskapsunderlag som straffrätten är beroende av. Ofta taiar man här om makten att definiera verkligheten, men även de uttryck för makt som kan ligga i själva beskrivningen av verkligheten. Slutsatsen blir ofta att dominans- och underordningsrelationer i olika former kan institutionaliseras genom beskrivningar av verkligheten, även i rättsordningen.s. 11
19.Bland de författare som har lagt en radikalfeministisk syn pä väldet till grund för sin forskning kan man ocksä se exempel pä en sädan lösning. MacKinnon utgär i huvudsak frän en ideologisk syn pä verkligheten vilken enligt henne är en feministisk och postmarxistisk teori om makt.29 För den teori om staten som författaren utvecklar, blir statens vidareföring av ett universellt förtryck av kvinnor genom rättsordningen, ett viktigt tema. I detta sammanhang blir alltsä väldet en del av en maktordning som även päverkar rättsordningen.s. 11
20.De analyser av staten och rättsordningen som förekommer i MacKin nons textet är dock möjliga att placera kunskapsteoretiskt, hennes argu mentation har en viss form och vissa givna förutsättningar. Det är det ensidiga manliga perspektivet pä verkligheten som äterfinns i rättsord ningen som blir utgängspunkten för hennes kritik; ’’The law sees and treats women the way men see and treat women”.30 Den teori om staten som presenteras relaterar därför till en kritik av kunskapen som är representativ för ständpunktfeminismen.31s. 11
21.De kunskapsteoretiska förutsättningar som därmed skapas kan prövas mot straffrätten, pä samma sätt som andra kunskapsfrägor. Som vi ska se kan en viss kunskapsteoretisk utgängspunkt vara relevant i förhällande till vissa typer av straffrättsliga frägeställningar, medan andra studier kan kräva andra teoretiska förutsättningar.32s. 11
22.Den mycket generella och i hög grad politiska teori om ett förtryck av kvinnor, som varit vanlig i den kvinnopolitiska debatten kring straffrätten, kommet inte att ges nägon självständig analytisk funktion i arbetet. Däremot kan en sädan syn pä tillvaron studeras som en beskrivning av verkligheten vid sidan av andra tänkbara beskrivningar.33 104s. 11
23.Den kritik som följer av en sädan ideologisk utgängspunkt kan docks. 12
24.ge incitament till att studera kvinnors strafFrättsliga villkor ytterligare. Is. 12
25.denna del är kvinnoforskningen alltid ett emancipationsprojekt.s. 12
Kön hos människan
1.Straffrätten utgör en teoretisk konstruktion vilken kan studeras.34 Desss. 12
2.utformning beror av mänga olika faktorer. Det kan handla om de förut-s. 12
3.sättningar som lägger gründen för den strafFrättsliga läran och Systematis. 12
4.ken, men ocksä sädana som följer av att strafFrätten ska styra en viss verk-s. 12
5.lighet. Att rättsordningens utFormning har samband med Föreställningars. 12
6.om verkligheten har oFta varit ett tema inom kvinnorätten. 35s. 12
7.De beskrivningar av verkligheten som äterfinns inom strafFrätten följers. 12
8.därFör av en mängd historiska, kulturella, politiska och ideologiska pre-s. 12
9.misser. Här finns alltsä mänga olika typer av argument vilka alia kan sess. 12
10.som del av det kunskapsunderlag som strafFrätten konstrueras utiFrän,s. 12
11.och som därFör ocksä kan ha betydelse För utFormingen av de strafFrättss. 12
12.liga lösningarna.s. 12
13.Ovan har jag visat varFör det även kan vara relevant att diskutera Frägor som betör kön och kunskap i relation till kriminalisering. Det gäller exempelvis vid preciseringen av en strafFrättsligt relevant ’’skada”, där bäde teoretiska och mer praktiska aspekter av denna Frägeställning kan vara beroende av hur man beskriver verkligheten. Redan det sätt pä vilket man beskriver den händelse som Föranleder ett krav pä kriminalisering, kommer i de flesta Fall att ha en inverkan pä definitionen av gärningen i straffbudet.s. 12
14.Pä motsvarande sätt kräver en precisering av kränkningen hos gärningsobjektet i realiteten att man bäde tar ställning till strafFrättens ideologiska Förutsättningar i Form av den Fria individen, och till en beskrivning av en människa. Som jag har visat Förekommer dessutom människan pä flera olika niväer inom strafFrätten. Även de centrala principer som styr den strafFrättsliga argumentationen Faller tillbaka pä grundläggande ställningstaganden till Frägan om hur man bör hantera människan.36 Dets. 12
15.105 gör ocksä att det sätt pä vilket vi talar om människan i ett rättsligt sammanhang alltid är en etisk fräga. Som jag var inne pä tidigare är ocksä denna dimension hos straffrätten av särskilt intresse för ett kvinnorättsligt arbete.37s. 12
16.Mot bakgrund av detta blir beskrivningen av människan och beskrivningen av verkligheten i straffrätten, centrala teman i arbetet bäde dekonstruktivt och rekonstruktivt. Bäda frägeställningarna aktualiserar den diskussion som förts kring kunskap inom kvinnoforskningen, därför att varje form av beskrivning av verkligheten utgär ifrän nägon form av förutsättningar.38s. 13
17.I arbetet kommet därför forskningsobjektet kön att avse frägeställningar som gäller hur man uppfattar kön hos människan. En sädan utgängspunkt kan Ieda till flera tänkbara frägeställningar inom kvinnoforskningen. En viktig fräga handlar om de ideologiska ställningstaganden som kan finnas i diskussionen kring kön inom forskningen.s. 13
18.Feminismens ideologiska diskussion kring kön hos människan avspeglas i den diskussion som förts inom kvinnoforskningen och som handlat om hur man bör förhälla sig till kön ett vetenskapligt sammanhang. Debatten kring könsbegreppet kan därför ha en viss betydelse i sammanhanget därför att den rör frägor som ytterst handlar om hur man bör definiera ’’människan”.s. 13
19.De olika ideologiska ansatser som kan identifieras i sammanhanget är intressanta för arbetet därför att de päverkar förutsättningarna för det sätt pä vilket man man talar om människan i rättsordningen. De mer grundläggande förutsättningarna för denna diskussion presenteras i avsnitt 3.6.s. 13
20.I det är sammanhanget är det dock viktigt att poängtera att när man talar om människan inom kvinnoforskningen avses i de fiesta fall endast den föreställda människan. Detsamma gäller analyser som görs ir.om rättsvetenskapen: De frägor som blir aktuella att diskutera handlar om förutsättningarna för att tala om människan, inte studier av faktiska rr.änniskor. Inom rättsvetenskapen blir därför diskussionen kring vad som är innebörden av kön hos människan i första hand en fräga om hur man bör beskriva människan i rätten.s. 13
21.Det därför ocksä viktigt att understryka att en rekonstruktion av stiaffrätten kräver att man skapar förutsättningar som kan vara funktionela i förhällande till faktiska människor. Inom rättsvetenskapen är frägesäll106s. 13
22.ningar som berör kön bos människan inte enbart analytiska, de är ocksäs. 14
23.normativa. Det sätt pä vilket man hanterar människa och kön inom strafF-s. 14
24.rätten fär alltsä normativa konsekvenser även för faktiska människor.s. 14
25.Det gör att det finns vissa samband mellan de förutsättningar som gess. 14
26.vid en dekonstruktiv analys och de som ges vid en rekonstruktiv. Des. 14
27.förutsättningar som kan sägas vara otillräckliga för en dekonstruktiv anas. 14
28.lys är vanligen inte heller funktionella rekonstruktivt. Om det inte ärs. 14
29.möjligt att att dra relevanta slutsatser om rättsordningen utifrän en visss. 14
30.metod, är det ocksä tveksamt om man genom denna kan precisera nägras. 14
31.alternativa rättsliga lösningar. 39s. 14
32.Vissa analytiska förutsättningar kan vara funktionella dekonstruktivt,s. 14
33.men samtidigt inte ge acceptabla premisser för en rekonstruktion.40s. 14
34.Även om vissa teoretiska förutsättningar alltsä kan bidra till att visa atts. 14
35.det finns brister i det rättsliga systemet, är det inte givet att man därmeds. 14
36.har funnit en lösning pä problemen.s. 14
37.Genomgäende är det därför sä att rekonstruktioner av straffrätten all-s. 14
38.tid ställer särskilda analytiska krav. En rekonstruktion som syftar till atts. 14
39.ändra grundläggande förutsättningar inom straffrätten kräver därför atts. 14
40.man ocksä tar ställning till rättsordningens etiska premisser.41s. 14
Ideologi och kunskap
Inledning
1.Den diskussion som förts kring kunskap inom kvinnoforskningen ärs. 14
2.intressant därför att man här finner nägra av de mer grundläggande för-s. 14
3.utsättningarna för det sätt pä vilket man argumenterar inom detta forsk-s. 14
4.ningsomräde. Den syn pä kunskap som ett forskningsprojekt utgär ifrän är avgörande för den analytiska ansatsen, även om den senate i de fiesta fall även kräver vissa ställningstaganden till kön som forskningsobjekt.s. 14
5.Kvinnoforskningen kommer ur en kritik av en vetenskap man uppfattar som otillräcklig, ofullständig eher direkt felaktig. En grundläggan de förutsättning för kvinnoforskningen blir därför att all kunskapsproduktion mäste ses i relation till sitt sociala och historiska sammanhang.s. 14
6.107 Detta gör att man även kan diskutera och ifrägasätta vetenskapens egnas. 14
7.42 premisser.s. 15
8.For kvinnoforskningen blir dess ideologiska förankring i Feminismen avgörande for hur man närmar sig dessa frägor. En viktig kritik handlar därför om att vetenskapens sociaia förankring bidrar till att även kunskapsproduktionen päverkas av olika maktrelationer. En sädan päverkan kan ske indirekt genom att inte alia grupper Ear tillgang till forskning, genom det urval av material som sker eller som en konsekvens av att man väljer att inte forska kring vissa teman.43s. 15
9.Social päverkan kan ocksä ske genom det sätt pä vilket man analyserar olika typer av frägeställningar. Som vi ska se kan exempelvis könsföreställningar spela en roll för de tolkningar man gör av tillvaron.44s. 15
10.Men även andra mer subtila former av päverkan kan vara viktiga att vara uppmärksam pä. Ovan framhöll jag att kön kan vara meningsskapande pä sä sätt att denna faktor kan bidra till att ge verkligheten en viss innebörd. Detta kan i sin tur Ieda till att de studier man utför omedvetet ges vissa premisser.s. 15
11.Kunskapsfrägorna inom kvinnoforskningen kan ses som en avspegling av en sädan vetenskapskritik. De frägeställningar som uppstär här handlar därför om vem som kan ha kunskap, vad man kan ha kunskap om, men framförallt hur denna kunskap legitimeras.45 Eftersom arbetet handlar om beskrivningen av verkligheten i straffrätten, avser kunskapsfrägorna i första hand den betydelse dessa ställningstaganden har för utformningen av rättsordningen. Haraway poängterar att den feministiska kritiken av kunskapsteorin vanligen implicerar andra frägeställningar än den traditionella epistemologin. Hon skriver: ”In traditional philosophical catego ries, the issue is ethics and politics perhaps more than epistemology”.46s. 15
12.Nedan kommer jag därför att presentera nägra grundläggande ställ ningstaganden kring dessa frägor i form av tre argumentationsmodeller. Grundläggande för de modeller som presenteras är att de sammanför i första hand vissa ideologiska aspekter av kön hos människan, med de ställningstaganden till kunskap som kan följa av dessa.47 108s. 15
13.Den ideologiska dimension som finns hos könsteorin kan vara relevants. 16
14.att uppmärksamma av flera skäl. Vilken kunskapsteoretisk ansats mans. 16
15.väljer och pä vilket man därigenom legitimerar den kunskap man efter-s. 16
16.strävar, har ett samband med vilka argument man önskar att främja.s. 16
17.Den analytiska ansats man väljer följer därför inte enbart av de kravs. 16
18.man ställer till analysen, utan ocksä av vad man uppfattar som problemets. 16
19.i vetenskapen. Som vi ska se har därför vissa ständpunktfeministiskas. 16
20.ansatser varit vanliga i debatten kring straffrätten, just därför att dessas. 16
21.lyfter fram det kvinnliga offrets verklighet.s. 16
22.Ett annat viktigt skäl är att ställningstaganden till hur man bör upp-s. 16
23.fatta människan vanligen fär en ideologisk Funktion i ett rättsligt sam-s. 16
24.manhang. Detta följer av att de förutsättningar, utifrän vilka rättsord-s. 16
25.ningen bör uppfatta människan, mäste presenteras i principiella termer.s. 16
26.När dessa ställningstaganden blir en del av rättsordningen fär de även ens. 16
27.normativ funktion.s. 16
28.För att kunna skapa nägot som kan prövas mot straffrätten, bäde dekonstruktivt och rekonstruktivt, kommer jag att presentera tre argumentationsmodeller vilka ytterst faller tillbaka pä olika kunskapsteoretiska ställningstaganden. I arbetet kommer dessa att i första hand prövas som utgängspunkt för alternativa straffrättsliga lösningar, bäde pä teorinivän och tillämpningsnivän. Närmast kommer jag därför att presentera nägra viktiga förutsättningar för dessa modeller.s. 16
Modeller
1.Inom kvinnoforskningen finns det alltsä vissa samband mellan den innebörd man väljer att ge kön och de vetenskapliga premisser man lägger till grund för sin forskning. Man skulle kunna säga att när man väljer att utgä ifrän en viss föreställning om kön innefattar det ofta ett ställningstagande för nägot slags nytänkande, vilket även kommer att päverka förutsättningarna för det vetenskapliga arbetet.s. 16
2.De aspekter av diskussionen kring kön i forskningen som jag kommer att behandla i det här kapitlet är centrala för denna forskningsinriktning. Det sätt pä vilket man har närmat sig dessa har dock förändrats över tid, varför det finns skäl att vara uppmärksam pä den utveckling som har skett.s. 16
3.Det har varit vanligt att beskriva kvinnoforskningens historia som en utveckling i tre faser. Denna utveckling är intressant av flera skäl, framförallt därför att det är möjligt att se ett liknande mönster när det gäller Feminismen som politisk ideologi, och diskussionen kring kvinnofrägan genereilt i samhället.s. 16
4.Pä det rättsvetenskapliga omrädet finns dessutom tydliga spät avs. 16
5.109 samma utvecklingslinjer inom den kvinnorättsliga forskningen.48 Som vi ska se senare kan vi även identifiera motsvarande ideologiska motsättningar i de olika reformer som diskuterats pä straffrättens omräde.49 Dis kussionen kring könsfaktorn kan därför även bidra till art ge en bakgrund till den debatt som forts kring olika straffrättsliga frägeställningar.s. 16
6.De olika faser som diskussionen inom feminismen har följt har framhällits av flera författare.50 Harding bar preciserat dessa i form av tre kunskapsteoretiska positioner vilka definierats som feminist empiricism, feminist standpoint, och feminist postmodernism.51s. 17
7.I det här arbetet kommet jag att följa Hardings indelning satilhida att de ställningstaganden som dessa faser representerar, även kommer att vara av grundläggande betydelse for de argumentationsmodeller som presenteras. Jag kommer däremot inte att ta ställning till nägra andra aspekter av Hardings könsteori; vilka konsekvenser denna kan fä för synen pä kön som forskningsobjekt faller därför utanför det här arbetet.52s. 17
8.Kvinnoforskningsomrädet kännetecknas alltsä av att det utvecldas och förändras av de erfarenheter som görs bade genom teori och praktik, forskning och politiskt arbete.53 Det Anns därför manga olika Rktorer som kan bidra till att förändra diskussionen kring vetenskapen, varför dessa kan vara viktiga att uppmärksamma när man beskriver utvecklingen inom detta forskningsomräde.s. 17
9.De argumentationsmodeller som presenteras i avsnitt 3.3-3.5 kom mer därför att innefatta flera olika infallsvinklar. De frageställningir som diskuteras i relation till de olika modellerna kan kortfattat karakteriseras som en fräga om vilken ideologisk syn pä kön man bör välja, vilken oetenskapskritik som kan följa, om det Anns ett tänkbart alternativ och vilka principiella problem som kan följa av de val man gör.s. 17
10.För att sammanfatta de centrala ställningstaganden som de tre nodellerna bygger pä har jag valt att benämna dessa som Likhet och jänlikhet, Olikhet och kvinnoperspektiv, samt Skillnad och mängfald.s. 17
11.Modellerna är pä flera sätt endast att betrakta som konstruktioner. De äterspeglar alltsä inte nägon fullständig framställning av kvinnoforstningHOs. 17
12.en. Det är inte heller alltid lika självklart var man bör dra gränserna mel-s. 18
13.lan de olika modellerna, eher var man exempelvis bör placera en visss. 18
14.författare. Aven om dessa positioner kan sägas representera olika epoker,s. 18
15.och i vissa delar motstridiga logiker, kan samtliga ändä vara giltiga inoms. 18
16.dagens forskning.54s. 18
17.Jag kommet att i första hand att försöka renodla och förenkla argus. 18
18.ment som kan anses vara representativa för de ställningstaganden soms. 18
19.modellerna bygger pa.55 Syftet med argumentationsmodellerna är i förstas. 18
20.hand att tillfredställa vissa pedagogiska behov. Presentationen ger där-s. 18
21.för dels en allmän Introduktion pä omrädet, dels kommer modellernas. 18
22.att fungera som redskap i de analyser som utförs i arbetet. Jag kommers. 18
23.därför att senate hänvisa tillbaka till dessa som vissa grundläggande för-s. 18
24.utsättningar för hur man kan argumentera kring olika straffrättsliga fräge-s. 18
25.ställningar.56s. 18
26.Inom modellerna finns dessutom vad man kan uppfatta som vissa värdesamband. Som jag varit inne pä är straffrätten att betrakta som ett värdesystem, de ideologiska ställningstaganden som ligger till grund för läran ska även styra rättstillämpningen.s. 18
27.Man kan därför anta att de verklighetsbeskrivningar som straffrätten är beroende av pä olika niväer, ocksä mäste bygga pä vissa gemensamma förutsättningar. Dessa samband kan därför vara viktiga att uppmärksamma vid en dekonstruktiv analys av straffrätten, men framförallt vid en rekonstruktiv analys.s. 18
28.I ett rekonstruktivt sammanhang mäste man kunna ställa krav pä att de ideologiska förutsättningar man väljer är funktionella pä flera niväer inom straffrätten. Genom att precisera kvinnoforskningens förutsätt ningar i form av argumentationsmodeller, blir det möjligt att pröva dessa mot straffrättens olika niväer.s. 18
29.Ills. 18
. Ideologiska aspekter av modellerna
1.Det kan vara en fördel att redan inledningsvis säga nägot om hur model lerna förhäller sig till varandra, när det gäller de tvä aspekter som jag Ear pekat pä, d.v.s hur man talar om människa och kön i en ideologisk mening, och de konsekvenser detta far för kunskapsfrägorna.s. 19
2.De tvä första modellerna handlar ytterst om en motsättning mellan likhet och särart, en motsättning som varit grundläggande för kvinnofrägan genom alia tider.57 För det här arbetet blir dock referenser till den historiska motsättningen missvisande varför jag istället kommet att tala om en motsats mellan likhet och olikhet. Den första modellen avser da en utgängpunkt i en likhetsideologi, medan de övriga tvä bygger pä en ideologi om olikhet.58s. 19
3.Den första och den andra modellen representerar mot denna bakgrund tydliga alternativ. Vilken av dessa man väljer som utgängspunkt för sin forskning kommet att vara avgörande hur man analytiskt sett hanterar frägor kring kön hos människan. I ett rättsligt sammanhang ger dessa olika premisser för hur man bör argumentera kring människan.s. 19
4.Den intressanta frägan blir därmed hur man bör tala om människa och kön inom straffrätten principiellt sett. Bör man fokusera pä människors likhet, eller är den olikhet som kön representerar, även relevant for det satt pä vilket man talar om människan i straffrätten?s. 19
5.Av de tvä modellerna kan därför den andra ge intressanta alternativa infallsvinklar för straffrätten. Genom att utgä frän en tanke om olikhet kan man Anna alternativa sätt att beskriva människan och därmed även alternativa förutsättningar för en straffrättslig argumentation.59s. 19
6.Samtidigt representerar den andra modellen inte nägot självklart alter nativ, eftersom denna ansats leder till mänga olika typer av problem av bäde analytisk och ideologisk karaktär. Som vi ska se senate i arbetet kan framförallt frägan om vad som kan legitimera en sädan utgängspunkt bli problematisk i förhällande till straffrätten.60 112s. 19
7.Ur en feministisk synvinkel kan man ifrägasätta om den första model-s. 20
8.len verkligen kan vara relevant i sammanhanget. Denna modell represen-s. 20
9.terar en ideologisk ansats vilken innebär att man väljer att bortse fräns. 20
10.könsfaktorn. Man kan därför ifrägasätta om en modell, där varken dets. 20
11.vetenskapliga idealer eller kunskapen om verkligheten relaterar till kön,s. 20
12.överhuvudtaget kan betecknas som representativ for kvinnoforskning-s. 20
13.en.61s. 20
14.En sädan syn pä könsfaktorn kan dock vara viktig att uppmärksam-s. 20
15.ma av flera skäl. För det första har denna ideologiska utgängspunkt etts. 20
16.historiskt samband med en feministisk tradition av frihet och frigörelse.s. 20
17.Den star därför i ett ideologiskt släktskap med straffrätten och med dens. 20
18.liberalt orienterade syn pä människan som den fria individen represen-s. 20
19.terar.s. 20
20.Ur ett politiskt perspektiv kan man ocksä ifrägasätta varför de hän-s. 20
21.visningar till radikalfeminismen som förekommer i arbetet, konsekvents. 20
22.relateras till den första modellen. I avsnitt 2.6 visade jag ju att de fräge-s. 20
23.ställningar som uppstär om man väljer en ansats i radikalfeminismen,s. 20
24.skiljer sig frän de som straffrätten omhandlar. Det som gör att den liberalts. 20
25.orienterade feminismen och den ansats som radikalfeminismen represen-s. 20
26.terar ändä kan relateras till densamma modellen är att de i ett straffrätts-s. 20
27.ligt sammanhang tenderar att Ieda till samma rättsliga lösningar.s. 20
28.En analys som innebär att det väld som riktas mot kvinnor kan ses soms. 20
29.uttryck för ett överordnat förtryck, leder i ett straffrättsligt sammanhang till att man kommet att framhälla de klassiska liberala idealen. En tanke om frigörelse frän ett förtryck leder därför till ett ställningstagande som bygger pä ideologin om den fria individen.62s. 20
30.Därmed är det ocksä enligt min mening möjligt att dra slutsatsen att en omedelbar applicering av radikalfeminismen i praktiken inte leder till nägra alternativa möjligheter att rekonstruera straffrätten.63 I dets. 20
31.113 här arbetet kommer jag därför att framställa den första modellen med utgängspunkt i en liberale orienterad feministisk ideologi.64s. 20
32.Den första modellen blir da förenlig med straffrättens individ, medan de övriga tvä modellerna innefattar en kritik av möjligheten att ange en sädan ’’neutral” människa.65 Det är en kritik som kan relateras bade till straffrättens teorinivä och till dess tillämpningsnivä. Den centrala frägan i arbetet blir därför vilka möjligheter till förändring en utgängpunkt i olikhet kan innebära för straffrätten.s. 21
33.I arbetet kommer jag att i huvudsak diskutera frägeställningar som kan följa när man applicerar de första tvä modellerna. Skälet till detta är att det är dessa tvä ansatser som debatten kring straffrätten har kretsat kring.s. 21
34.Den första och den andra modellen bygger dessutom ytterst pä en syn pä vetenskapen som innebär att det gär att säga nägot om vad som är sant eher falskt, varför det även är möjligt att säga nägonting auktoritativt om vad som är rätt eher fei. De förutsättningar de tvä modellerna bygger pä är dock radikalt olika, varför de kan komma att innebära helt olika konsekvenser för straffrätten.s. 21
35.Den tredje modellen kännetecknas av en annan vetenskaplig ansats eftersom denna har en förankring i ett postmodernt tänkande. Den tred je modellen innebär därför att man försöker omdefiniera kön i syfte att bryta med den dikotomi som bäde likhet- och olikhetstanken faller tillbaka pä. Även den tredje modellen kan därför sägas representera en utgängspunkt i ’’olikhet”, men bygger pä ett annat sätt att uppfatta kunskap jämfört med den andra modellen.s. 21
36.Ingen av dessa modeller innefattar nägon avgränsad teori. Här finns dessutom en intern debatt vilken kan resultera i flera alternativa analytiska ansatser. Det sätt som pä vilket jag har valt att presentera den tredje modellen innebär därför att det uppstär en glidande skala frän vad man kan kalla postfeminism, vilken vanligen handlar om att utveckla ansatser inom den andra modellen, till en renodlad postmodern syn pä människan och kunskapen.s. 21
37.Den mest radikala Versionen av den tredje modellen leder därför till fullständig relativitet, vilket innebär att det inte finns nägra hällpunkter för att säga att en version av verkligheten är mer sann än nägon annan.66 114s. 21
38.För ett straffrättsligt arbete är en viktig poäng art det ska vara möjligts. 22
39.att ange vissa normativa värden. Postmodernismen utgör dock ingens. 22
40.enhetlig lära och har ingen överordnad teori om verkligheten. Därför kans. 22
41.den inte heller i sig representera en särskild etisk position.67s. 22
42.Eftersom syftet med projektet är att möta den kvinnopolitiska debatts. 22
43.som forts kring de problem kvinnor möter i det rättsliga systemet blir dets. 22
44.därför naturligt att i huvudsak diskutera utifrän de tvä första modellerna.s. 22
45.Som vi ska se bygger den argumentation som förs i straffrätten pä en syns. 22
46.pä människan som är grundläggande för den första modellen, medan dens. 22
47.kritik som framförts mot straffrätten kan hänföras till den andra models. 22
48.len. Bade framställningen och tillämpningen av den tredje modellen blirs. 22
49.därför begränsad i arbetet.68s. 22
50.Den tredje modellen kan dock vara aktuell i ett annat analytiskt sam-s. 22
51.manhang, särskilt som det är möjligt att en rekonstruktion av straffrätten kan kräva andra analytiska utgängspunkter. Om man pä allvar önskar att omdefiniera strafFrättens individ krävs sannolikt andra förutsättningar för diskussionen än de som kan inrymmas i den första och den andra modellen. Det gör att även vissa aspekter av den tredje modellen blir relevanta i den avslutande delen av arbetet.69s. 22
Modell 1: Likhet och jämlikhet
Människa och kön
1.Ett grundläggande drag hos den första modellen är att den förutsätter att man tydligt skiljer mellan tvä former av kön hos människan. Det gäller dels kön som en biologisk egenskap och dels kön som en beteckning för alia möjliga former av sociala faktorer och beteenden. I forskningen, men även i den politiska debatten, har man därför ofta valt att kalla kön i denna sociala form för ’’könsroller”.70s. 22
2.Det sociala könet uppfattas i den första modellen primärt som ett slags manipulation av människan eftersom det utgörs av egenskaper som i för-s. 22
3.115 sta hand skapas och upprätthälls genom olika sociala normer och tabun. Mot bakgrund av detta blir det viktigt att framhälla människans personliga kapacitet och hennes självständighet i förhällande till andra.s. 22
4.Detta sätt att tänka om kön hos människan star alltsä i ett nära samband med den klassiska jämlikhetstanken, som innebär att alia människor är av samma mänskliga natur oavsett kön, ras och status.71s. 23
5.Med denna syn pä kön hos människan blir gärna slutsatsen att om man bara bortser frän alia av historiska skäl skapade könsskillnader, sä är män och kvinnor egentligen lika. En syn pä kön, där kön i första hand är nägot socialt konstruerat öppnar alltsä stora möjligheter till förändring, nyckeln till kvinnors frigörelse ligger i en revolt mot den kvinnlighet som den patriarkala kulturen tillskrivit kvinnor. För kvinnor blir det dä viktigt att frigöra sig frän de sociala krav som ligger i den kultureilt konstruerade kvinnligheten.72s. 23
6.Om man utgär ifrän en sädan ideologisk syn pä kön kommet det sätt pä vilket man förhäller sig till könsfaktorn att präglas av en önskan om att minska dess betydelse för människan, samhället, forskningen och rättsordningen. Man kommet dä att pä olika sätt motarbeta den sociala innebörden av kön framförallt genom att förespräka att man inte ska göra skillnad pä män och kvinnor, de ska i utgängspunkten behandlas som (om de var) ”lika”.s. 23
. Vetenskapskritik
1.Mot bakgrund av ett sädant ställningstagande blir det viktigt för forskaren att motverka föreställningar kring kön även i den vetenskapliga verksamheten. En central forskningsuppgift har dä varit att visa hur samhällsstrukturen och kvinnoförtrycket päverkar vetenskapliga framställningar, särskilt när det gäller kunskapen om människan.s. 23
2.Det har helt enkelt varit viktigt att avslöja hur myter och andra kulturella föreställningar kring kön har fätt spela fritt i traditionell vetenskap.73 Den förklaring som givits till detta fenomen har dä gätt ut pä att män som grupp kunnat dominera vetenskapen, vilket även kommit att päverka kunskapsproduktionen.s. 23
3.En central fräga för den vetenskapsdebatt som denna kritik föranlett har varit den form av ’’androcentrism” som kunnat identifieras. I den klas116s. 23
4.siska förstäelsen av motsatsen kvinna—man, ges mannen prioritet genoms. 24
5.värderingen av de dualismer som kan kopplas till könsmotsättningen. Des. 24
6.kulturella, religiösa och symboliska faktorer som kan relateras till motsats. 24
7.sen kvinna - man, har medfört att kvinnan alltid kommit att betecknass. 24
8.som ”det andra”. Det finns sä att säga en grundläggande indelning i värs. 24
9.kultur som blir särskilt tydlig i de klassiska teorierna om människan.74s. 24
10.En slutsats av detta blir da att vi har fätt en vetenskap där mannen päs. 24
11.olika sätt kommit att bli normen för vad som är en människa. Med mans. 24
12.nen som norm, kommet kvinnor att falla utanför forskningens omrädes. 24
13.eilet pä annat sätt behandlas säsom ’’awikande”.s. 24
Kvinnoforskning som alternativ
1.Frägan blir dä hur den kvinnliga forskaren bör förhälla sig till de problem som kan identifieras inom vetenskapen. Om man följer den första modellen kommet kritiken i huvudsak att handla om det vi kan kalla ”dälig vetenskap”. En mälsättning med kvinnoforskningen blir dä att motverka alia former av ’’bias” eher snedvridning av forskning.s. 24
2.Lösningen blir alltsä att framhälla vetenskapens möjligheter, eftersom denna kan ses som en i gründen unik verksamhet. Det finns alltid möjlighet att förbättra metoderna, för att därigenom uppnä en mer korrekt bild av verkligheten. Det är därför möjligt att ästadkomma en kunskapsproduktion som är oberoende av ett historiskt och kultureilt kvinnoförtryck. Det finns sä att säga en sanning om människan, men vetenskapen har endast funnit delar av denna.75s. 24
3.Som Hallberg päpekar kan man inte se detta som en säregen feministisk kunskapssyn. Den sammanfaller helt enkelt med annan vetenskapskritik vilken utgär ifrän att vetenskapen är en i gründen social verksam het.76 Utgängspunkten är trots allt att det finns en objektivitet, och att det finns värden som är universella och därmed giltiga för bäde mannen och kvinnan. Man kan uttrycka det sä att man menar att det inte finns nägon privilegierad position i vetenskapen.77s. 24
4.Den slutsats som följer av en sädan inställning till kunskapen är att vetenskapen behöver kompletteras med en sannare och mindre vinklad bild av kvinnan. Det handlar dä om att lägga till de kunskaper om kvin-s. 24
5.117 nor som tappats bort i traditionell forskning, medan det könsspecifika i sig inte nödvändigtvis ges nägon självständig betydelse.78s. 24
6.Den fräga man da bör ställa sig är om detta är tillräckligt. Ar det möjligt att motverka en sädan androcentrism endast genom förbättrade metoder? Ett sätt att förklara vad själva frägeställningen handlar om är att äterigen visa till de klassiska dualismerna. Frägan blir om inte det dualistiska tänkande, som kan identifieras i de klassiska texterna kring människan, egentligen beskriver ett problem som har mer längtgäende implikationer än att endast handla om en vinklad eller självupptagen manlig forskning.s. 25
7.De motsatser som även kan ses som könskriterier i det dualistiska mönstret, säsom objektiv—subjektiv, saklig—känslosam, är ocksä faktorer som definierar vetenskaplighet. Könsfaktorn kan alltsä relateras till en diskussion kring vad som uppfattas som vetenskap överhuvudtaget.79s. 25
8.I diskussionen kring den manliga normen i vetenskapen väcks därför frägan om det är sä att forskningen redan frän början bygger pä en manlig modell som inte kan omfatta det kvinnliga i kulturen, eller i varje fall inte kan beskriva denna dimension pä ett relevant sätt.s. 25
9.Det problem man dä ställs inför handlar om huruvida en mer stringent forskning verkligen kan bana väg för en kunskap som inkluderar kvinnor, om det är sä att vetenskapliga subjektet i realiteten bygger pä den kulturella föreställningen av en ’’man”.80s. 25
10.En forskning kring människan som utgär ifrän en föreställning om en neutral individ, eller om man sä vill en individ som är ’’könlös”, riskerar därför att endast dölja den faktiska betydelsen av kön. Det är alltsä inte givet att en mälsättning om en mindre fördomsfull forskning verkligen leder till kunskap som är oberoende av den könskultur forskningen verkar inom.81 118s. 25
. Modell 2: Olikhet och kvinnoperspektiv
Människa och kön
1.För den som arbetar inom den första modellens förutsättningar blir dets. 26
2.av grundläggande betydelse att framhälla att kön hos människan är nägots. 26
3.som i huvudsak är socialt konstruerat. Samtidigt kan man konstatera atts. 26
4.erfarenheter frän det vetenskapliga och politiska arbetet givit en insikts. 26
5.om att även om kön kan vara socialt skapat, sä innebär inte det att mans. 26
6.kan bortse frän könsfaktorn. Det blir istället viktigt att vara uppmärksams. 26
7.pä att kön är en central aspekt av människans personliga och sociala förs. 26
8.utsättningar.s. 26
9.Könstillhörighet är helt enkelt grundläggande för mänga aspekter av det att vara människa. Redan hur man uppfattar tillvaron kan vara be-s. 26
10.roende av kön. Pä samma sätt kan denna omständighet vara en viktig aspekt av relationen till andra människor. Pä ett individuellt plan kan därför den syn man har pä tillvaron vara beroende av det liv man lever och de människor man har omkring sig.s. 26
11.Man därför säga att om man i den första modellen framhöll männi skans oberoende, sä blir en central aspekt av könsmänniskan snarare dess sociala beroende. Centralt för denna syn pä människan blir därför att den individuella identiteten är beroende av könstillhörighet.s. 26
12.Människan som könsvarelse mäste därför ses i en större kontext av kulturella föreställningar om hur verkligheten är beskaffad. Det är ocksä därför man inom kvinnoforskningen väljer att i de fiesta fall tala om genus.82 En sädan syn pä kön skiljer sig radikalt frän den som presenterades i föregäende avsnitt, eftersom genus avser en könsmänniska i en viss könskultur.s. 26
13.Hur man däremot väljer att definiera genus analytiskt beror emellertid även av de ställningstaganden man gör i kunskapsfrägan. Här finns där för en mycket omfattande diskussion kring forskningsobjektet kön, framförallt när det gäller vilka teoretiska och metodologiska förutsättningar man bör välja vid forskning kring könsfaktorn. Det starka fokus som varit pä frägan om hur innebörden av genus bör anges, har emellertid medfört att debatten kring hur man bör hantera könsfaktorn inom forskningen ofta kommit att föras utifrän objektet, i stället för kunskapsteorin.83s. 26
14.119s. 26
15.Även om kön anses vara i huvudsak socialt och kultureilt beroende, uppfattas denna Faktor i den andra modellen som nägonting reellt. Det finns ett slags kvinnlighet, vilken inom forskningen vanligen förankras i nägon form av sociala, biologiska eller psykologiska faktorer.84s. 27
16.Vi kan alltsä konstatera att den andra modellen representerar ett annat sätt att uppfatta könsfaktorn. Det finns ingen neutral människa pä samma sätt som det inte finns nägon neutral verklighet. Därför mäste även det sätt pä vilket man talar om människan präglas av ett olikhetstänkande, istället för en ideologi om likhet.s. 27
17.De politiska slutsatser som dras blir dä ofta motsatta av de som följer av den första modellen. Det kvinnliga är i sig ingen grund för kvinnors underlägsenhet. Gründen för varje politisk förändring mäste omfatta det Faktum att kvinnor har särskilda egenskaper och kunskaper vilka har ett värde i sig. Det är maktrelationen som är problemet och som där för bör motarbetas, inte könsfaktorn. Med en utgängspunkt i den andra modellen blir därför mälsättningen ofta en fräga om att uppvärdera det kvinnliga i kulturen i syfte att förändra de rädande maktstrukturerna i samhället.85s. 27
Forskningsintressen och vetenskapsdebatt
1.Om man utgär ifrän att den kvinnliga dimensionen av tillvaron ser annorlunda ut än den manliga, uppstär ett intressant forskningstema. Man kan därmed studera det ’’kvinnliga” och hur denna dimension av tillvaron skiljer sig frän en manlig.s. 27
2.Grundläggande för den andra modellen är emellertid att det inte räcker med att öka kunskapen om kvinnorna, man mäste ocksä göra detta utifrän kvinnors egna villkor. Det innebär att man mäste utveckla metoder som kan inkludera könsfaktorn, exempelvis genom att tillämpa ett kvinnoperspektiv.86 120s. 27
3.Men mälsättningen med den andra modellen sträcker sig längre äns. 28
4.sä, det kvinnliga bör ocksä bli en del av det vetenskapliga grundlagets. 28
5.för denna typ av forskning. I den andra modellen blir det därför viktigts. 28
6.att framhälla att könsfaktorn kan ha betydelse i förhällande till forska-s. 28
7.ren, objektet som studeras och de förutsättningar utifrän vilka en Studies. 28
8.utförs. Den andra modellen innebär därför att man mäste ta ställning tills. 28
9.klassiska kunskapsteoretiska frägor som vem kan veta nägot om vad?s. 28
10.I den andra modellen blir svaret pä frägan en ständpunktsfeministisks. 28
11.kunskapsteori, som gär ut pä att kvinnorna har den mest sanna kunska-s. 28
12.pen om tillvaron. Själva tanken om ett sädant epistemiskt privilegiums. 28
13.faller tillbaka pä en tidigare marxistisk ide där proletariatet ansägs vara den klass som bäst motsvarade mänsklighetens intressen. Eftersom underklassen är den grupp som har intresse av att förändra den bestäende ordningen är den ocksä intresserad av att avslöja det borgerliga samhällets myter. Därmed skapas även möjligheter att uppnä en mer sann bild av verkligheten.87s. 28
14.Den kunskap om verkligheten som därigenom skapas, kan även bidra till att visa att existerande beskrivningar av verkligheten kan vara förvrängda.s. 28
15.Om man önskar att skapa ett kvinnligt kunskapsprivilegium mäste även detta kunna legitimeras. Ständpunktsfeminismen bygger därför pä en uppfattning om att det vetenskapliga underlaget följer av könsbundna aktiviteter och social erfarenhet.88 Det blir därmed i första hand den gemensamma erfarenheten av verkligheten som privilegierar kvinnor som kunskapsagenter.89s. 28
16.Därmed blir faktorer som traditioneilt sett särskiljer det kvinnliga frän det manliga i en viss kultur av betydelse för frägan om vad som kan vara en sann bild av verkligheten. I litteraturen har man därför hänvisat till den historiska arbetsdelningen90, människors psykiska utveckling91 och olika sociala faktorer.92s. 28
17.121s. 28
Det kvinnliga?
1.Den andra modellen blir intressant därför att den kan ge oss nya aralytiska möjligheter. Därmed uppstär en faktisk möjlighet att erhälla ly kunskap, eller att ge nytt meningsinnehäll till klassiska problem.s. 29
2.Detta är inte enbart av vetenskapligt intresse, de resonemang som km föras visar sig ofta bättre svara mot de erfarenheter kvinnor faktiskt hir. Det finns dock ätkilliga aspekter av den andra modellen som kan Ieda till problem for forskaren.s. 29
3.Att man betonar att olika grupper kan uppfatta verkligheten pä olica sätt innebär i en mening ett slags relativism. Här ställs tvä perspektiv mot varandra utan att man kan säga att nägot har företräde framför det andra. Den traditionella vetenskapliga ansats som kritiserats for att placera ’’mannen” i centrum har da inte nägot företräde framför alternaiivet, alltsä en syn pä kunskap där ’’kvinnan” befinner sig i centrum. Härigenom blir det förvisso svärare att awisa den kunskap som produceras som en följd av ständpunktsfeminismen.s. 29
4.Den andra modellen innebär dock att man ger den kvinnliga sidan ett privilegium. Ett motargument kan dä vara att detta kan Ieda till att min enbart byter sida. Den kunskapsteori man framhäller kommet att vara lika präglad av ett dualistiskt tänkande som den vetenskap man kr.tiserar.73s. 29
5.Dessutom kan det uppstä problem som en följd av att kvinnor knajpast tillhör nägon homogen grupp, alia kvinnor lever inte sammi Irv. Vid sidan av kön finns mänga andra faktorer som kan ha betyddse i sammanhanget, säsom klass, etnisk tillhörighet och liknande.94 Det finns helt enkelt inte nägon universell kvinnlighet bortsett frän den rentbiologiska.95s. 29
6.Den avgörande invändningen mot denna modell är därför att den förr eller senate kräver att man kan ge denna kvinnliga position ett mate iellt innehäll. Den är sä att säga inte enbart en kunskapskälla eller ett visst metodologiskt perspektiv. Om man pä allvar ska kunna hävda att en kvinnlig tolkning av verkligheten ska läggas till grund, mäste denna b/gga pä principiella ställningstaganden.s. 29
7.Denna i gründen normativa aspekt blir särskilt svär att precisert om man bygger kunskapsteorin pä kön. Frägan om vad som är innebördcn av kön förutsätter alltid nägon form av tolkning. Det blir dä problemaiskt 122 om det kvinnliga kunskapsprivilegiet förankras i nägot som lika gärna kan ses som könsstereotyper.s. 29
8.En lösning pä nägra av de problem som kan identifieras i den andra modellen har varit att precisera könsfaktorn som en ’’relation”.96 Det kvinnliga och det manliga konstrueras da i ett samspel, där innebörden av den ena alltid kommet att relatera till den andra. Ett sädant sätt att analysera könsfaktorn kan lösa vissa problem som kan uppstä när man diskuterar utifrän tvä avgränsade (och kulturella) kategorier. Det finns dock ingen ting som säger att man därmed loser de kunskapsteoretiska problem som följer av att man önskar att privilegiera kvinnors kunskap om verkligheten.97s. 30
Modell 3: Skillnad och mängfald
Människa och kön
1.Den första modellen kännetecknades av en ideologi om ’’likhet”, medan den andra i gründen förutsatte en tanke om ’’olikhet”. Den tredje model len bygger vidare pä denna olikhetside, men utifrän belt eller delvis andra teoretiska förutsättningar, vilka även kommer att päverka det sätt pä vilket vi talar om kön bos människan.s. 30
2.När man önskar att utveckla en syn pä kön med utgängspunkt i ’’olik het”, blir det viktigt att göra detta utan att omedelbart vidareföra de pro blem som beskrevs i föregäende avsnitt. Det innebär att det sätt pä vilket man hanterar könsfaktorn inom forskningen bör uppfylla vissa krav.s. 30
3.Ett viktigt krav handlar om att utveckla metoder genom vilka man kan undgä den motsättning mellan det manliga och det kvinnliga som var en förutsättning i den andra modellen. Denna motsättning kan ses som ett uttryck för ett dikotomt tänkande som är problematiskt i sammanhanget, därför att det innebär att man skapar pätagliga premisser for argumentationen.s. 30
4.Som vi har sett innebär detta ett sätt att kategorisera kön som blir alltför begränsat. I tillägg kan man fräga sig om inte denna motsättning lätt kan blandas samman med den politiska frägan om en könsmaktsordning. Ett sädant ställningstagande kan lätt Ieda till att denna ansats bli än mindre dynamisk som utgängspunkt för forskning.98s. 30
5.123s. 30
6.Vidare mäste man vara beredd att överge den indelning mellan ett biologiskt och socialt kön som var grundläggande för den första modellen. I detta sammanhang var det viktigt att skilja mellan dessa olika aspekter av kön för att kunna visa att de könsroller som kvinnor tilldelades var soci alt konstruerade. I den andra modellen minskade betydelsen av denna indelning eftersom man uppfattade att kön var en faktor att räkna med, oavsett vad denna bestär i.s. 31
7.I den tredje modellen blir det därför ännu viktigare att understryka att man mäste tala om människan som en existensiell helhet. Det blir näst intill omöjligt att se människan oberoende av sitt sociala sammanhang, sin könstillhörighet, sexualitet, o.s.v. Mot bakgrund av detta kan män niskan inte heller separeras frän sin kroppslighet, den enskildes identitet mäste ses i samband med dennes fysiska integritet."s. 31
8.Den diskussion som uppstär när man väljer att betona kön som olikhet är intressant därför att den förändrar förutsättningarna för hur man talar om människan. Men de skillnader och motsättningar som den andra modellen placerar mellan könen, kan lika gärna Annas mellan olika kvin nor, likaväl som de kan Annas hos varje enskild människa.s. 31
9.Inom den tredje modellen talar man därför exempelvis om ’’fractured identities”,100 och konstruktioner som bygger pä ’’diflFerence”.101 Utmaningen i den tredje modellen blir dä att ange hur man bör precisera kön hos människan. Det vi söker är förutsättningar för att kunna beskriva en mängfacetterad människa i en heterogen värld. Som vi ska se leder dock en ansats i postmodernismen till att man frigör definitionen av kön hos människan, inte enbart frän de kulturella förutsättningarna, utan även frän den faktiska verkligheten.102s. 31
Vetenskapsdebatt
1.Den tredje modellen innebär en utveckling av synen pä könsfaktorn. I de föregäende modellerna uppfattades kön som en i första hand social och biologisk faktor, medan man här driver analyserna bort frän denna distinktion. Kroppen kan pä samma sätt som det sociala könet, vara bärare av kulturella innebörder, likaväl som den kan vara en bas för erfarenhet och kunskap.103 124s. 31
2.Den tredje modellen befinner sig i en diskussion mellan en syn pä kunskapen, där man fortfarande kan uttala sanningar om verkligheten, och en syn pä kunskap som i gründen är relativistisk.104 Den senate leder vanligen till en slutsats om att verkligheten inte ’’finns”, den uppstär endast när vi talar om den. Alla beskrivningar av verkligheten kan därför gälla samtidigt; vilken som ges auktoritet är mer en fräga om vilka maktrelationer som finns i ett samhälle.105s. 32
3.En analys av kön som omedelbart grundas i postmodernismen innebär därför att den kvinnlighet vi talar om endast kan sägas utgöra en konstruktion inom ett spräk. I slutänden blir det egna spräket och den egna kvinnokroppen (reell eher metaforisk) de enda möjligheter som äterstär att arbeta utifrän, den enda form av verklig autenticitet. Den tredje modellen tenderar därför att vrida intresset bort frän de sociala teorierna och mot humanioran, samtidigt som vi ofta befinner oss pä en radikalt annorlunda abstraktionsnivä.s. 32
4.Den postmoderna synen pä kunskap kan verka lockande, särskilt som den frigör forskaren frän den omedelbara och kultureilt styrda beskrivning av verkligheten som vanligen leder till problem. Postmodernismens analytiska utgängspunkter ger ocksä stöd ät kvinnoforskningens grundläggande kritik, att vetenskapen är en social praktik och att den därför i sig kan vara bärare av maktstrukturer. Den kritik som postmodernismen innebär för konstruktionen av vetenskapens Subjekt är ocksä viktig, eftersom den understödjer kvinnoforskningens ide om att genus utgör en del av det sammanhang som bygger upp vär förstäelse av tillvaron. Konstruk tionen av en avgränsad individ förutsätter därför i realiteten ett avständstagande frän ett historiskt genus.106s. 32
5.Den motsättning som ligger mellan modellerna 1-2 och modell 3, är besläktad med en klassisk konflikt mellan objektivism och relativism. De tvä första modellerna strävar efter att förbättra en viss vetenskap, atts. 32
6.125 uppnä mer sanna beskrivningar av verkligheten. Inom den andra mocellen handlar detta om att ersätta en androcentrisk vetenskap, samtidigt som man söker efter alternativa sätt att legitimera sin kunskapsproduktion.s. 32
7.Men det innebär inte att man eftersträvar värdeneutralitet.107 Som vi har sett handlar den andra modellen snarare om att det finns ett kognitivt företräde, eftersom den förtryckte vet kvalitativt mer om innebörden av Problemen. Postmodernismen ger däremot i utgängspunkten inget sädmt företräde, alia svar beror i realiteten av kontexten.108 Principiellt sett lar därför ingen kunskap om verkligheten företräde framför nägon annm, nägot som har gjort att mänga kvinnoforskare tvekat inför att tillämpaen strikt postmodern teori.109s. 33
8.I det här sammanhanget blir problemet just den brist pä normativtet som detta innebär. Det finns i slutänden ingenting som kan säga oss xad som är rätt eher fei. Om man genom att tillämpa den andra modelen försöker uppnä en teori som pä ett bättre sätt tillvaratar kvinnors erfarcnheter och behov, sä riskerar man här att fullständigt släppa taget om cch därmed även kontrollen over de omedelbara politiska mälsättningama och motsättningarna.s. 33
9.För den forskare som väljer en postmodern syn pä kunskap kan möligen svaret pä kritiken Annas i de egna förutsättningarna. Genom att dtfiniera verkligheten kan forskaren ocksä bidra till att skapa denna. Een som inte är villig att acceptera en syn pä verkligheten som fullständgt relativ, kan dä hävda att den feministiska aspekten hos denna forsknhg kan bestä i den sociala förändring en sädan forskningsverksamhet lan Ieda till.110 126s. 33
Kön som forskningsobjekt
Nägra ytterligare preciseringar
1.Det som särskiljer kvinnoforskningen som forskningsinriktning är att den har en förankring i Feminismen och att könsfaktorn ges betydelse för det vetenskapliga arbetet. Det gäller inte enbart vid val av tema, utan även för de teoretiska förutsättningar man ger forskningen.s. 34
2.I avsnitt 3.1.2 inledde jag med att göra nägra preciseringar av de frägeställningar kring kön som jag menar kan vara funktionella i relation till rättsvetenskapen. Det handlade för det första om de teman som kan vara tänkbara för ett kvinnoforskningsprojekt. Om man utgär ifrän Hardings indelning av könsfaktorn, som en genomgäng av olika tänkbara aspekter av kön, blir det möjligt att beskriva nägra centrala temaomräden.s. 34
3.Författaren talar här om tre olika sidor av könsfaktorn säsom ’’indivi dual gender”, ’’structural gender” och ’’gender symbolism”. Samtliga relaterar pä nägot sätt till kön som fenomen i ett samhälle eher en kultur. Om denna indelning ger tillräckliga premisser för att nä alia de frägor som kan vara relevanta när man talar om kön hos människan kan ifrägasättas. Det är tänkbart att en sädan frägeställning kräver att man utvecklar de analytiska förutsättningarna för studier av ’’individual gender” ytterligare.111s. 34
4.Utifrän denna indelning kan studier av kön avse den omedelbara betydelsen av kön, alltsä frägor som rör hur kön utvecklas hos människor och hur könen relaterar till varandra. Ofta talar man dä om relationen mellan man och kvinna, men ocksä mellan det manliga och det kvinnliga i en viss kultur. För kvinnoforskningen blir den senate formen i de flesta fall den viktigaste; studierna handlar vanligen om den föreställda män niskan.s. 34
5.Kön kan dessutom ses som en del av en samhällsorganisation där det kan vara relevant att diskutera frägor kring arbetsdelning, upprätthällandet av kön i en viss social kontext, eher hur föreställningar om kön kan päverka enskilda människors livsvillkor.s. 34
6.Den tredje kategorin innebär att man pä nägot sätt knyter könsfaktorn till innebörden av tillvaron. Det kan gälla kulturella symboler som direkt eher indirekt förknippas med kön och som även kan päverka vär föreställningsvärld. Ofta talar man i detta sammanhang om kön som nägots. 34
7.127 meningsskapade, sätillvida att denna Faktor bidrar till art ge tillvaron en viss innebörd.s. 34
8.Kön avser da inte enbart nägot som organiserar människor i grupper i den faktiska verkligheten, utan kön ses även som ett slags organiserande Faktor pä ett abstrakt plan. Ibland talar man därför om konstitueringen av kön i ett visst sammanhang, men även begreppet könskodning förekommer som ett uttryck för det sätt pä vilket Företeelser i tillvaron tenderar att omedelbart ges könsbundna förtecken.s. 35
9.Som angavs ovan används ibland begreppen konkret och abstrakt kön, men denna indelning är inte alltid klargörande, eftersom den abstraktion som da avses kan relateras till bade temat och till de förutsättningar som anges för studierna.112s. 35
10.I avsnitt 3.1.2 valde jag att skilja mellan olika typer av frägeställningar som gäller kön som vetenskaplig premiss: Dels sädana som gäller kön som forskningsobjekt och dels de kunskapsfrägor som kan aktualiseras.s. 35
11.De modeller som presenterades i avsnitt 3.3-3.5 baserades i huvudsak pä olika kunskapsteoretiska premisser, även om de även anknöt till nägra grundläggande ideologiska skillnader i synen pä kön hos människan.s. 35
12.De teoretiska frägor som gäller kön som forskningsobjekt, och det sätt pä vilket könsfrägan kan vara relevant för kunskapsteorin, gär in i varandra, eftersom bäda avser förutsättningar för forskning. Nägra aspekter av diskussionen kring kön som forskningsobjekt har därför redan berörts, särskilt som denna även har päverkat utvecklingen av diskussionen kring kön och kunskap.s. 35
13.Som jag nämnde inledningsvis handlar diskussionen kring hur man bör närma sig könsfaktorn i forskningen (ofta genom en definition av ett ’’könsbegrepp”), om frägeställningar som lika gärna kan sägas vara metodologiska. Det gäller särskilt den diskussion som handlat om möjligheterna att göra själva könsfaktorn till ett analytiskt redskap.s. 35
14.Som vi har sett skapar den andra modellen, genom sin förankring i det ’’kvinnliga”, problematiska förutsättningar för det vetenskapliga arbetet. Detta medför att det blir viktigt att kunna skilja en deskriptivt orienterad Framställning av olika kulturella uttryck för kön, frän en analys av innebörden av kön i en viss kultur. Man kan säga att det handlar om att applicera könsfaktorn pä ett sädant sätt att man kan vinna ny kunskap kring kön. Det är viktigt för att det exempelvis ska vara möjligt att diskutera vad det innebär att vara kvinna, istället för vilka föreställningar som kul128 turellt sett kan knytas till ’’kvinna”. Den diskussion som betört frägan om kön som analytiskt begrepp, har varit viktig därför att den ytterst handlar om att betona kön som vetenskaplig frägeställning framför den politiska aspekten av kön.s. 35
15.De teman som bar diskuterats när det gäller frägan om kön i forskningen, kan vara av principiellt intresse i sammanhanget, särskilt som de kan belysa det sätt pä vilket man har hanterat könsfaktorn inom kvinnorätten. Det innebär att jag kommer att diskutera premisserna for de könsbegrepp som preciserats inom kvinnorätten, i samband med en genomgäng av nägra kvinnorättsliga textet i kapitel 4.s. 36
16.Nedan kommer jag att istället välja en annan aspekt av diskussionen kring kön i forskningen vilken är relevant for det här arbetet. Det handlar om det sätt pä vilket man uppfattar kön i de olika modellerna och vilka implikationer detta kan ha för hur man ser pä människan.s. 36
17.Frägan om huruvida man bör betona könsskillnaden, eller om man istället bör utgä ifrän att denna Faktor saknar relevans, har alltsä inte enbart vetenskaplig relevans. Det är ocksä en frägeställning som är intressant för utformningen av rättsordningen eftersom den säger oss nägot om hur man bör uppfatta människan. I förhällande till straffrätten gäller detta vid tillämpning när man ska bedöma människor i ett visst socialt sammanhang. Men det gäller ocksä frägan om vilka etiska ställningstaganden som straffrätten bör bygga pä.s. 36
18.Det sätt pä vilket man väljer att hantera könsfaktorn har alltsä avgörande betydelse för hur man kommer att tala om människan. Som jag angav i föregäende kapitel är frägan om hur man bör beskriva människan i straffrätten ett centralt tema i arbetet. I kapitel 5 kommer jag därför att visa exempel pä hur förutsättningarna för den strafFrättsliga argumentationen kan förändras beroende av hur man beskriver människan.s. 36
19.I tidigare avsnitt har jag visat vilka fördelar som kan följa av att man väljer beskrivningen av människan och verkligheten som utgängspunkt för en analys av den kritik som riktats mot straffrätten. En sädan ansats ger dessutom intressanta möjligheter att nä Hera tänkbara frägeställningar som kan följa av denna kritik. Ett skäl är att människan förekommer pä flera niväer inom straffrätten, varför en diskussion kring beskrivningen av denna kan Ieda till mänga intressanta frägeställningar kring hur straffrät ten är konstruerad. Som jag har pekat pä är frägan om innebörden av kränkningen av gärningsobjektet av särskilt intresse för ett kvinnorättsligt arbete.s. 36
20.Det innebär att de analyser som utförs i arbetet i hög grad handlar om att pröva de förutsättningar som följer av de olika modellerna, mot det sätt pä vilket man argumenterar kring människan pä straffrättens omräde.s. 36
21.129s. 36
22.Det gör att det blir intressant att utveckla den beskrivning av människan som kan följa av de olika ansatser som modellerna representerar. Nedan kommer jag därför att säga nägot ytterligare om vad det innebär att tala om kön bos människan dels utifrän en teori om könsroller, och dels utifrän den ansats som genus representerar.s. 37
23.De frägeställningar som uppstär kring beskrivningen av människan och verkligheten i straffrätten kan analyseras bade dekonstruktivt och rekonstruktivt. Som jag redan nämnt kommer jag att i huvudsak koncentrera mig pä skiljelinjen mellan den första modellen som bygger pä likhet, och de övriga tvä vilka utgär ifrän olikhet. De senate kan da ge vissa alternativa förutsättningar för att tala om människan i jämförelse med de ideal den första vilar pä.s. 37
Könsroller
1.Tanken om en frigörelse av kvinnan har samma historiska rotter som andra politiska teorier som pä olika sätt framhäller den individuella friheten. Iden om att människor kan eher bör frigöras kräver att man har en föreställning om att individen i gründen är kapabel att styra sitt eget liv.s. 37