Citat i kontext

Omarbetade föremål

1.40. Ovan har sagts att helt vardagliga föremål i regel inte utgörs. 134

2.hjälpmedel i den mening som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken.s. 134

3.Dylika föremål kan emellertid ha omarbetats på olika sätt och där-s. 134

4.igenom fått karaktär av sådana hjälpmedel. I praxis har sådana, pås. 134

5.olika sätt förändrade föremål, bedömts i ett antal fall.s. 134

6.41. NJA 1983 s. 42 utgör det kanske tydligaste exemplet på att etts. 134

7.föremål, som i sig inte utgör hjälpmedel, genom bearbetning kans. 134

8.komma att bli det. I målet, som gällde förberedelse till varusmugg-s. 134

9.ling, bedömdes en lastbil på vilken man gjort öppningar i hålrum-s. 134

10.men i bilens flakbalkar och försett dem med lock, som ett sådants. 134

11.hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken :s. 134

12.136s. 134

13.”Lastbilen har varit särskilt iordningställd för smuggling genom atts. 135

14.öppningar tagits upp i hålrummen i bilens flakbalkar och försetts meds. 135

15.lock. Lastbilen har därmed blivit att anse som ett sådant hjälpmedels. 135

16.för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap. 2 § 1 st. BrB om förbe-s. 135

17.redelse till brott.” 42. Motsvarande bedömning gjordes i RH 12 : 8 II (gärning 2 : ”låta tillverka ett extra utrymme i en bils bensintank och låta ändra en behållare så att den kunde inmonteras i bilen samt hjälpa till med att utrusta bilen med bensintanken och två behållare”) och III (gärning 2 : ”förse en bils bensintank med extra utrymme och genom att utföra ändringar på en behållare så att den kunde monteras in i smugglingsbilen”) som båda gällde medhjälp till förberedelse. Se även NJA 1992 s. 69 (åtalspunkt 4). 43. Mobiltelefoner vari obehörigen en annan abonnents telefonnummer inprogrammerats ansågs i RH 1999 : 11 utgöra hjälpmedel för förövande av grovt bedrägeri; telefonerna kunde användas för att ringa antingen på abonnentens eller (möjligen) på telefontjänstleverantörens bekostnad. 44. I sammanhanget bör slutligen hänvisas till 22 § i den numera upphävda lagen (1960 : 418) om straff för varusmuggling enligt vilken gällde att ”[f]örvaringspersedel, som på grund av sin beskaffenhet är särskilt ägnad att användas för varusmuggling, må … försäljas allenast om den gjorts otjänlig för sådant ändamål”. Motsvarande bestämmelse i lagen (2000 : 122) om straff för smuggling har en annan lydelse, men båda bestämmelserna torde i huvudsak ta sikte på väskor och andra förvaringspersedlar som preparerats för att kunna dölja visst gods.s. 135

18.13s. 135