Stycket

246.86 har rätt att på sin lott få egendom, som tillhört den maken, och här­ vid får fastighet lösas, om den i värde överstiger lotten.115 - Denna i och för sig naturliga lottläggningsregel (jfr 11 kap. 7—11 §§ ÄktB) ger anledning till att återkomma till sekundosuccessorernas skydd mot testamente av den efterlevande maken. Som redan betonats, kan denne ej genom testamente beröva sekundosuccessorerna deras rätt till efterarv. Eftersom denna begränsning i den efterlevande makens testationsrätt i rättspraxis (se det ovan i avsnitt 2.3.1 refe­ rerade rättsfallet NJA 1995 s. 303) dock ansetts gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och alltså inte i fråga om bestämd egendom måste den efterlevande maken antas ha rätt att genom testamente förfoga över viss bestämd egendom som till­ hört den först avlidna maken, om detta kan ske utan att minska det ekonomiska värdet av efterarvingarnas lott.116 f. Det kan tänkas, att den ejterlevande maken gijter om sig. Detta medför, som framgått ovan under I, inte någon delning av hans egendom. Trots giftermålet får sekundosuccessorerna vänta till hans död. När han avlider, måste emellertid sekundosuccessorerna först få ut sin andel av hans egendom, innan bodelning sker i det nya äktenskapet. Ordningen blir alltså: 1) sekundosuccessionsdelning av den döda makens egendom; 2) bodelning i det nya äktenskapet; 3) ev. arvskifte om den nye maken har genom testamente uteslutits från arvsrätt eller den avlidna makan har särkullbarn. (Se 3 kap. 6 § 1 st. ÄB.) (Ang. den situationen då den efterlevande maken väl inte gift om sig men blivit sambo, se 3 kap. 7 § ÄB.)s. 302