Arvsrätt - en lärobok om arv, boutredning och arvskifte3 hänvisningar
- Se dock ang. äldre rätt rättsfallet SvJT1946rf. s. 98. Se kritiskt om utgången i rätts fallet NJA 1995 s. 303, Höglund, Lagberedningen och 1987 års familjerättsreform (i Festskrift till Gösta Walin, s. 202 ff).
- 52 begränsningen av efterlevande makes testationsrätt gällde även i fråga om bestämd egendom som tillhört den först avlidna maken. I rättsfallet NJA 1995 s. 303 konstaterade HD att då det varken av lagtext eller förarbeten framgick om begränsningen av efterlevande makes testationsrätt gällde viss bestämd egendom som tillhört den först avlidna maken eller endast viss kvotdel av behållningen i boet så fick frågan avgöras under beaktande av vad som stod i bäst över ensstämmelse med regleringens syften och vad som från praktiska synpunkter var mest ändamålsenligt. Efter att mot bakgrund härav diskuterat för- och nackdelarna med de båda alternativa tolkning arna kom HD fram till att regeln om begränsningen av efterlevande makes testationsrätt skulle tolkas så att begränsningen i fråga gäller endast viss kvotdel av behållningen i boet, dvs. inte också bestämd egendom som tillhört den först avlidna maken.
- 86 har rätt att på sin lott få egendom, som tillhört den maken, och här vid får fastighet lösas, om den i värde överstiger lotten.115 - Denna i och för sig naturliga lottläggningsregel (jfr 11 kap. 7—11 §§ ÄktB) ger anledning till att återkomma till sekundosuccessorernas skydd mot testamente av den efterlevande maken. Som redan betonats, kan denne ej genom testamente beröva sekundosuccessorerna deras rätt till efterarv. Eftersom denna begränsning i den efterlevande makens testationsrätt i rättspraxis (se det ovan i avsnitt 2.3.1 refe rerade rättsfallet NJA 1995 s. 303) dock ansetts gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och alltså inte i fråga om bestämd egendom måste den efterlevande maken antas ha rätt att genom testamente förfoga över viss bestämd egendom som till hört den först avlidna maken, om detta kan ske utan att minska det ekonomiska värdet av efterarvingarnas lott.116 f. Det kan tänkas, att den ejterlevande maken gijter om sig. Detta medför, som framgått ovan under I, inte någon delning av hans egendom. Trots giftermålet får sekundosuccessorerna vänta till hans död. När han avlider, måste emellertid sekundosuccessorerna först få ut sin andel av hans egendom, innan bodelning sker i det nya äktenskapet. Ordningen blir alltså: 1) sekundosuccessionsdelning av den döda makens egendom; 2) bodelning i det nya äktenskapet; 3) ev. arvskifte om den nye maken har genom testamente uteslutits från arvsrätt eller den avlidna makan har särkullbarn. (Se 3 kap. 6 § 1 st. ÄB.) (Ang. den situationen då den efterlevande maken väl inte gift om sig men blivit sambo, se 3 kap. 7 § ÄB.)