1.Följande större problem är frågan om vilken tidpunkt som skall läggas till grund för adekvansbedömningen. Också denna centrala fråga lämnas öppen i propositionerna tillbåde KöpL och SvKöpL. I det nordiska köplagsbetänkandet hade man emellertid för norsk del och i linje med CISG art. 74 stannat för att bedömningen skulle förläggas till tiden för avtalsingåendet.381 propo sitionen till NoKöpL ansågs denna lösning vara alltför generell:s. 16
2."I arbeidsgruppens forslag [d.v.s. NU 1984:5] og i FN-konvensjonen art 74 andres. 16
3.punktum er vurderingen knyttet til forhold som parten kjente eller burde kjents. 16
4.til på avtaletiden. Departementet er kommet til at en slik begrensning blir fors. 16
5.generell. Tidspunktet for påreknelighetsvurderingen må avhenge av kontrakts-s. 16
6.bruddets art og tidspunktet for dette. Skyldes kontraktsbruddet en objektivs. 16
7.hendling, er det rimelig å ta utgångspunkt i forhold som parten kjente ellers. 16
8.burde kjent til på avtaletiden. Er kontraktbruddet derimot en folge av feil ellers. 16
9.forsommelse fra partens side etter kjopet, må vurderingen skje ut fra den tids. 16
10.kontraktbruddet skjedde. Departementet har derfor tatt ut den uttrykkeliges. 16
11.henvisningen til hva parten kjente eller burde ha kjent på avtaletiden. Fors. 16
12.internasjonalt kjop er begrensningen likevel kommet til uttrykk i 70 (3) i lovuts. 16
13.kastet."39 Avsikten var sålunda att låta tidpunkten för adekvansbedömningen styras in casu av kontraktsbrottets orsaker och ansvarsgrunden. I fall där den avtalsbrytande parten svarar på basis av ett strikt ansvar skulle adekvansbe dömningen ske utifrån tidpunkten för avtalsingåendet. Om däremot den avtalsbrytande parten svarar på basis av ett culpaansvar skulle — i vart fall vid 36 Se utförligare om detta rättsfall t.ex. Iversen s. 524 ff., 663 f. Jfr även bedömnings. 16
14.en i t.ex. UfR 1970 s. 340 (DaHD). 37 Sisula-Tulokas, Dröjsmålsskador s. 232. 38 Se NU 1984:5 s. 358 (NoKöpL 71 § försl.), samt nedan kap. 5.2.3 om CISG art. 74. 39 Ot prp nr 80 (1986-87) s. 123.s. 16
15.258s. 16
16.5.2 Adekvansläran och med den besläktade metoder culpa efter köpet — tidpunkten för avtalsbrottet vara styrande. Således skulle vid t.ex. dröjsmål p.g.a. culpa in contractu tidpunkten för dröjsmålets in träde vara avgörande. Det sagda innebär även att avtalsborgenären då även kan öka motpartens risk efter avtalsingåendet genom att ge motparten infor mation om särskilda förhållanden som föreligger i det enskilda fallet.40 Man ser således här ett klart samband mellan ansvarsgrunden och ansva rets omfattning.41 Ett ansvar oberoende av vållande uppvägs av en för den avtalsbrytande parten förmånligare tidpunkt för adekvansbedömningen. Man kan tänka sig en mindre grad av förutsebarhet vid tiden för avtalsingå endet än om bedömningen flyttas fram till tidpunkten för avtalsbrottet. Och denna skillnad i förutsebarhet blir givetvis tydligare ju långvarigare avtalet är och ju längre tid som förflutit mellan avtalsingåendet och avtalsbrottet. Vid strikt ansvar skulle härtill saknas möjlighet att efter ingåendet av avtalet öka gäldenärens risk genom information om särskilda förhållanden. Denna skillnad i adekvansbedömningen mellan strikt ansvar och culpaansvar torde även motsvara den uppfattning som av tradition har kommit till uttryck i nordisk rätt.42 Dock så att man i finsk och svensk rätt — men synbarligen inte i dansk eller norsk rätt — härtill ofta har ansett att också vid presumerad culpa tiden för avtalsingåendetbör vara styrande för adekvansbedömningen.43 40 Se även t.ex. Herre, Ersättningar s. 342 med vidare hänvisningar. Herre s. 693 ff. ställer sig själv kritisk till denna möjlighet. 41 Jfr även till detta ovan kap. 5.1 vid not 2 med vidare hänvisningar. 42 Här kan hänvisas till exempelvis Almén s. 317, Hellner, TfR 1966 s. 304 f.,Herre, Ersättningar s. 340 ff., Iversen s. 110 f., Palmgren s. 216, Rodhe s. 306, Saxén, Adekvans s. 165 f., Ussing, Obligationsretten s. 144. Men se även för svensk del NJA 1991 s. 217 (ovan kap. 5.2.1.2), där vid strikt ansvar tidpunkten för avtals brottet lades till grund för bedömningen. Enligt Herre, Ersättningar s. 355 synes SvHD härvid ha utgått från en felbedömning av rättsläget. Med Ramberg, JT 1991-92 s. 103 menar han dock att man knappast kan dra slutsatsen att SvHD generellt tagit ställning till den relevanta tidpunkten för adekvansbedömning en, och att fallet måste ses mot bakgrund av de särpräglade omständigheterna. — SvHD:s bedömning i NJA 1991 s. 217 förefaller dock även kunna förklaras av att banken visserligen hade ett strikt ansvar, men i det aktuella fallet gjort sig skyldig till vårdslöshet genom försummelsen. Ansvaret grundades därmed på konstaterad culpa. Tidpunkten för avtalsbrottet får då även enligt traditionell syn läggas till grund för adekvansbedömningen. 43 Detta är för svensk del klart uppfattningen hos bl.a. Rodhe s. 306. Jfr härom även t.ex. Herre, Ersättningar s. 343 f. För finsk del förefaller denna uppfattning även företrädas av t.ex. både Saxén, Adekvans s. 165 f. och Palmgren s. 216, mens. 17
17.(forts...)s. 17
18.259s. 17
19.5.2 Adßkvansläran och med den besläktade metoders. 18
20.För KöpL:s del skulle sålunda tidpunkten för avtalsingåendetbli styrande för adekvansbedömningen såväl då säljaren svarar på basis av kontrollan svaret i 27 § 1-2 mom. respektive 40 § 1 mom. som då han svarar på basis av en särskild utfästelse enligt 40 § 3 mom. I bägge fall är det utan tvekan fråga om ett strikt skadeståndsansvar.4 4341 förhållande till culpaansvaret i 27 § 4 mom. respektive 40 § 3 mom. skulle däremot tidpunkten komma att variera mellan tiden för avtalsbrottet vid påvisad culpa och tiden för avtalsslutet vid presumerad culpa.s. 18
21.Någon enhetlig uppfattning om till vilken tidpunkt adekvansbedömning en borde förläggas föreligger dock knappast. Nämnas kan här att i finsk rätt Hemmo talar för att som en huvudregel förlägga adekvansbedömningen till tiden för avtalsingåendet oberoende av på vilken grund ansvaret baseras.45 I särskilda fall — t.ex. vid skada orsakad genom grov culpa eller uppsåt — kunde dock in casu tiden för avtalsbrottet läggas till grund för bedömning en.46 Visst stöd för denna inställning kan man även finna i senare HD-praxis.s. 18
22.Se HD 1997:179 (ref. ovan kap. 5.2.1.1) där tidpunkten för avtalsbrottet lades tills. 18
23.grund för bedömningen. Notera härvid att avbeställning kan ses som ett upp-s. 18
24.såtligt avtalsbrott.47 Jfr att i HD 1997:199 (ref. ovan kap. 5.2.1.1) tidpunkten förs. 18
25.avtalsslutet uppenbarligen var styrande för adekvansbedömningen, och att is. 18
26.detta fall avtalsgäldenärens culpa uppenbarligen ansågs vara endast ringa. Ytterligare skulle enligt Hemmo avtalsborgenären även vid strikt ansvar in casu kunna ha rätt att öka gäldenärens risk efter avtalsslutet genom informa tion om särskilda förhållanden.48 För svensk rätts del har därefter Herre tagit 43(...forts)s. 18
27.knappast av t.ex. Taxell s. 368 f. Tolkningen förefaller inte ha accepterats i dansks. 18
28.rätt. Se t.ex. Ussing, Obligationsretten s. 144, samt bland den senare litteraturens. 18
29.t.ex. Iversen s. 110 f. Herre, a.a. s. 343 not 100 förefaller i detta avseende nog dras. 18
30.förhastade slutsatser om inställningen i dansk rätt. Någon dylik distinktion is. 18
31.förutsebarhetsbedömningen mellan påvisad och presumerad culpa framgår väls. 18
32.inte heller för norsk rätts del — åtminstone inte entydigt — av den ovan citeras. 18
33.de passusen i Ot prp nr 80 (1986-87) s. 123. 44 Se även om särskild utfästelse kap. 3.3.2.4.4 vid not 306-309 och kap. 5.6.1.3. 45 Hemmo, Vahingonkorvauksen määräytymisestä s. 192 ff. 46 Hemmo, Vahingonkorvauksen määräytymisestä s. 199 ff., 250 ff. Jfr till dettas. 18
34.den oklara inställningen i common law; se Iversen s. Ill med hänvisningar. 47 Se även t.ex. Wilhelmsson m.fl. s. 148. 48 Hemmo, Vahingonkorvauksen määräytymisestä s. 201 f. med hänvisning tills. 18
35.(forts...)s. 18
36.260s. 18
37.5.2 Adekvansläran och med den besläktade metoder steget fullt ut, och med förebild i bl.a. CISG art. 74 (nedan kap. 5.2.3) ansett att tidpunkten för avtalsslutet generellt borde vara styrande.44 98s. 19