Stycket

19.3,4 Tilläggsrekvisitet T.ex. Bergern & Rognlien har valt att hänföra dylika tjänsteleverantörer till KöpL 27 § 1 mom.346 Samtidigt betonar författarna även att gränsen mellan grund- och tilläggsrekvisitet blir flytande.347 Däremot har exempelvis Hellner stannat för en mera extensiv tolkning av KöpL 27 § 2 mom., och valt att hänföra också den nu avsedda medhjälparkategorin till tilläggsrekvisitet.348 Hellner skriver: "Enligt min mening kan man inte tolka 27 § 2 st e contrario på ett sådant sätt att säljaren skulle undgå ansvar för dessas [tjänsteleverantörernas] handlande. Detta skulle bl.a. medföra att säljaren kom i bättre ställning när han anlitat dessa företagare som en förberedelse för sin egen prestation än om han anlitade dem för att i hans ställe utföra den prestation som han åtagit sig, vilket senare fall direkt täcks av första meningen i 27 § 2 st. Stadgandet bör i stället förstås så, att säljaren ansvarar för alla dem som han anlitat för att kunna fullgöra sitt åtagande, såvida inte dubbel force majeure föreligger".349 Jag är benägen att omfatta Hellners tolkning.350 Här bör bl.a. även observe­ ras att gränsdragningen mellan varor och tjänster kan vara oklar, och att prestationerna vid s.k. blandade avtal inte sällan kan vara svårdelbara eller t.o.m. odelbara.351 Den ovan förespråkade tolkningen förenklar bedömning­ en och tillgodoser det grundläggande rättssäkerhetsbehovet.352 Mot denna tolkning kunde dock hävdas tala, att det i den finskspråkiga lagtexten till KöpL 27 § 2 mom. talas om "tauarantoimittaja" (varuleverantör). Detta skulle 346 Bergem & Rognlien s. 159. 347 Bergem & Rognlien s. 154. Jfr härmed även tveksamheten hos t.ex. Hellner & Ramberg s. 155 f. 348 Se Hellner, TfR 1991 s. 157 f. Se dock även idem, Festskr. Curt Olsson s. 126, där Hellner däremot framför att den angivna personkretsen knappast kan hänföras till KöpL 27 § 2 mom. I stället hänför han tjänstemedhjälpare till vad han kallar ett undantagsvis ansvar för också "säljarens yttre sfär", varmed han avser en extensiv tolkning av KöpL 27 § 1 mom. Slutresultatet torde dock vara det samma enligt bägge tolkningsalternativen. 349 Hellner, TfR 1991 s. 158. 350 På samma linje t.ex. Runesson s. 244. Jfr även t.ex. Hagstrom, TfR 1995 s. 566 f. 351 Förhållandet belyses av t.ex. NJA 2001 s. 138. Fråga var om ett avtal om leverans och installation av en värmepanna hos en privatperson skulle anses som ett konsumentköp eller en konsumenttjänst. SvHD fann att avtalet var att bedöma som ett konsumentköp med beaktande av att kostnaderna för värmepannan var betydligt högre än kostnaderna för installationen. 352 Se även ovan kap. 1.4.1 om den dispositiva köplagstiftningen och betydelsen av rättssäkerhetsaspekterna.s. 45