1.Sakskador uppkommer betydligt oftare än personskador vid fartygsdriften. Sådana kan orsakas t.ex. genom oljeutsläpp, vid ”vattendrags befa rande” samt av explosioner och bränder. Inte heller synes sakskadorna i sig kräva någon särbehandling i miljörättsligt avseende. Men avsevärda problem kan likväl uppkomma vid bestämmandet av ersättningen. Ifall det skadade objektet kan repareras eller utbytas är skadeståndsfrågan givetvis lättare. Kostnaderna för reparationen eller utbytet bestämmer ersättningens belopp (med tillägg av eventuella ekonomiska följdförluster). Men om t.ex. objekt med historiska eller kulturella värden (jfr nedan avsnitt 4.6.1 om ”allmänna intressen”) förstörs och det normala marknadsvärdet för den förstörda egendomen inte reflekterar de förlo rade värdena, är bedömningssvårighetema uppenbara. Härvid kan mer eller mindre godtyckliga in ^//-värderingar bli nödvändiga.14s. 124
2.Som är fallet beträffande personskadorna, ingår grundbestämmelser na om ersättning för sakskada i SkadeståndsL 5 kap. Som sakskada er sätts fysiska skador på fast och lös egendom (omfattande även egen domens undandragande) eller värdeminskning. Som exempel på det sistnämnda kan anföras en fastighet som förlorar i värde på grund av markförorening.15 I fråga om djur kan skadan tillfogas även med psy kiska medel.16 Vid sakskada skall ersättas ”kostnaderna för reparation av saken och andra omkostnader till följd av skadan samt värdeminskning eller värdet av förstört eller förskingrat gods och därtill minskning i in komst eller uppehälle”.17 Beträffande ersättningens omfattning och desss. 124
3.14 Wetterstein 1997a s. 33 jämte hänvisningar.s. 124
4.13 Se även Kuusiniemi & Kumpula 1997 s. 369.s. 124
5.16 Som exempel nämner Saxén 1975 s. 69 att skada som ett djur drabbats av genom att det blivit skrämt är ersättningsgill.s. 124
6.17 SkadeståndsL 5 kap. 5 §. I ett internationellt perspektiv kan konstateras att direkta kostnader, t.ex. reparationskostnader, och indirekta förluster, t.ex. inkomstbortfall, i allmänhet ersätts i olika länder. Vidare är utgångspunkten i många länders skadeståndsrätt att bara ekonomiska förluster skall ersättas. Icke-ekonomisk (ideell) skada, t.ex. ned satt trivsel på grund av lukt eller buller eller estetiskt obehag som följd av ’’förfulning av naturen”, ersätts i allmänhet endast undantagsvis och på basen av specialregler (ofta grannelagsrättsliga). Se Wetterstein 1990 s. 73 f. De ideella skadorna är skadeståndsrättsligt svårbemästrade på grund av svårigheterna att värdera skadan. Som exempel pås. 124
7.Drsättmngsgill skada125 beräkning hänvisas också här till allmänna framställningar i ämnet.18s. 125
8.SkadeståndsL anger dock inte närmare vem som är berättigad till ersättning vid sakskada. Skadeståndet tillkommer i första hand den skadade egendomens ägare. Men rätten till ersättning har utsträckts till att omfatta även personer som innehar en begränsad rätt (i förhållande till ägarens rätt), t.ex. pant-, retentions- eller bruksrätt19, till den skadade egendomen. Och man har också kunnat skönja en viss tendens, särskilt beträffande skadade elledningar, till att utsträcka rätten till ersättning utanför nämnda krets av rättsinnehavare. Ersättning synes kunna ut dömas i fall då ett rimligt nära samband förelegat mellan den skadelidan de och den skadade egendomen.20 Den skadelidande bör kunna jämstäl las med en person som innehar förutnämnda ”särrättigheter” (konkreta individuella rättigheter21) till egendomen. Se från rättspraxis:s. 125
9.HZ? 196011127: En bilist hade av vårdslöshet kolliderat med en stolpe soms. 125
10.uppbar ett elverk tillhöriga elledningar. Som en följd härav avbröts eltill-s. 125
11.förseln för flera timmar till två i närheten belägna fabriker, som temporärts. 125
12.måste avbryta arbetet. Fabrikerna, vilka inte innehade några särrättigheter is. 125
13.fråga om den skadade stolpen, tillerkändes skadestånd för sina ekonomiskas. 125
14.förluster.22s. 125
15.1 avgörandet 1994:94, där en helikopter hade kolliderat med en krafts. 125
16.ledning med följd att ekonomisk förlust hade uppkommit för bolag som sådana skador kan från finsk rättspraxis nämnas HD 1976 II27: Ersättning utdömdes för förfulning av naturen, som orsakats av olaga fällning av träd på en bostadstomt. Se även nedan avsnitt 4.5.1.s. 125
17.18 Se t.ex. Saxén 1975 s. 61 f., 69 ff. och Routamo & Ståhlberg 2000 s. 227 ff.s. 125
18.19 Se Sandvik 2002 s. 236 ff. Se även Saxén 1975 s. 69 ff. och diskussionen i avgö randet HD 1994:94. Beträffande svensk rätt kan hänvisas till Anderssonl 997 s. 137 ff.s. 125
19.20 Saxén 1983 s. 395 uttrycker saken så: ”Ju mera den skadelidandes rätt över saken liknar ägarens, desto större är hans chanser till ersättning, ju mera han är att betrakta som tredje man, desto sämre är hans rätt.” Beträffande svensk rätt kan hänvisas till den intressanta diskussionen i NJA 1988 s. 62 (s.k. flygmotorfallet), där Sveriges HD inte synes ha godkänt principen om den skadelidandes ”konkreta och närliggande intressen” knutna till den skadade egendomen (jfr NJA 1966 s. 210). Se även kommentaren av Bengtsson 1989 s. 70.s. 125
20.21 Jfr Wetterstein 1997a s. 30 ff.s. 125
21.22 Jfr avgörandet HD 1948 I 4, som ålade ägaren till ett flygplan som hade skadat elledningar tillhörande en fabrik att ersätta fabrikens ekonomiska förluster. 126Kapitel 4s. 125
22.inte ägde ledningen, godkände HD i princip att rätten till ersättning intes. 126
23.undantagslöst var bunden till innehavet av särrättigheter i förhållande tills. 126
24.den skadade egendomen. Enligt HD kunde en begränsad rätt till ersättnings. 126
25.föreligga också i andra fall, särskilt när ett nära samband (jämförbart med ens. 126
26.nyttjanderätt) förelåg mellan den skadade kraftledningen och bolaget soms. 126
27.orsakats ekonomisk förlust.231 det föreliggande fallet ansåg emellertid HDs. 126
28.att bolagen innehade ställning av tredje person som inte hade rätt till ers. 126
29.sättning enligt 1923 års LuftfartsL (139/1923). Enligt sagda lagrum ersattess. 126
30.skada som tillfogades ”person eller egendom”.s. 126
31.HD 1998:34:1 Tammerfors stad hade en tankbil framförts ovarsamt sås. 126
32.att den glidit av vägen och stjälpt. Härvid hade 22 000 liter bensin runnit uts. 126
33.på marken. Till följd av olyckan hade staden vidtagit avvärj ningsåtgärder.s. 126
34.Det bolag som tecknat bilens trafikförsäkring ålades att ersätta staden kosts. 126
35.naderna för oljeskadans awärjning. HD fastslog att ersättningen för dennas. 126
36.trafikskada skulle bestämmas utgående från SkadeståndsL:s stadgande oms. 126
37.sakskada (5 kap. 5 §), dvs. kostnaderna för reparation av saken och andras. 126
38.omkostnader till följd av skadan skulle ersättas. De av Tammerfors stads. 126
39.krävda avvärjningskostnadema var sådana omkostnader. HD anförde ocksås. 126
40.att det beträffande ersättningsgrunden i TrafikförsL var utan betydelse vems. 126
41.som ägde den drabbade marken. (Avgörandet kommenteras närmare nes. 126
42.dan i avsnitt 4.6.2.I.I.)s. 126
43.Jfr även från nordisk rätt Rt 1955 x 872 (Norges Hoyesterett): Etts. 126
44.fartygs ankare skadade en i vattnet utlagd elkabel som tillhörde ett elverk.s. 126
45.Fartygsägaren ålades att utge ersättning till en mekanisk verkstad som tills. 126
46.följd av händelsen drabbades av driftstopp och som ansågs ha ett konkrets. 126
47.och närliggande intresse anknutet till kabeln i vattnet utanför verkstaden.24s. 126
48.23 HD uttalade bl.a.: ”Yleisenä suuntauksena nimenomaan sähköjohtojen vahingoittumisesta aiheutuneiden seurannaisvahinkojen korvattavuuden osalta näyttää joka tapauksessa olevan, ettei ole perusteltua poikkeuksettomasti sitoa oikeutta korvaukseen siihen, että vahingonkärsijällä on todellinen esineoikeus johtoihin. Rajoitetusti olisi korvaus myönnettävissä laajemmaltikin lähinnä tapauksissa, joissa vahingoittuneet johdot sijainniltaan ja tarkoitukseltaan liittyvät niin läheisesti sähkökatkon vuoksi vahinkoa kärsineeseen tuotantolaitokseen, että niiden käyttäminen luontevasti rinnastuu käyttöoikeuteen.”s. 126
49.24 Domare Eckhoff anförde: ”Etter avtalen med kraftselskapet var verkstedet sikret stromtilforsel gjennom den kabel som ble skadet. Denne konkrete og naerliggende in teresse knyttet til kabelen bor da erstattes. Det at verkstedets krav etter stromkontrakten er en obligatorisk fordring får etter min mening her ingen selvstendig betydning.” Se även från dansk rätt UJR. 1960 s. 932 (So- og Handelsretten): Ett fartvg som påseglat en bro blev ersättningsskyldigt gentemot en privat järnväg som led ekonomisk förlust tills. 126
50.Hrsättningsgill skada127s. 127
51.Elverket hade friskrivit sig från ansvar gentemot verkstaden. Nämnda rätts utveckling kan välkomnas. Rätten till ersättning bör inte vara för starkt bunden vid sakrättsliga bedömningar. En mera nyanserad och flexiblare inställning i ersättningsfrågan gör det möjligt att beakta specifika omständigheter in casu, bl.a. den skadade egendomens läge och funktionsändamål samt den kränkta normens skyddsändamål och riskfördelningssynpunkter.25 Enär tredje mans skada som regel inte ersätts och betingelserna för ersättning av ren förmögenhetsskada är begräns ade (se nedan avsnitt 4.4), förbättras den skadelidandes ställning. Å andra sidan ökar en sådan inställning svårigheterna för rättspraxis: När är sambandet mellan den skadade egendomen och den skadelidande så nära och konkret att ersättning för ekonomisk förlust skall ges? I avgör andet 1994:94 intog Högsta domstolen en försiktig (restriktiv) hållning.26 följd av att bron inte kunde nyttjas. Järnvägen hade avtal med brons ägare. Men jfr Lj/R 1940 s. 117 (Vestre Landsret): Ett rederi vars fartyg påseglat en bro med följd att farleden spärrades för fem dagar ansågs inte skyldigt att ersätta tidsförlust som drabbat ett annat rederi, ”idet den kraenkede Interesse ikke var af tilstraekkelig direkte Art”. Se i övrigt beträffande nordisk rättspraxis Sandvik 2002 s. 238 ff. Ett säreget fall är det svenska avgörandet NJA 1993 s. 753, som kommenteras av Bengtsson 1998b s. 99: En fastighetsägare som skadat en skyddad fast fornlämning på sin fastighet ansågs ha orsakat en sakskada för vilken Riksantikvarieämbetet som företrädare för kulturvården hade rätt till ersättning omfattande kostnaderna för arkeologisk undersökning föranledd av skadan. Enligt Bengtsson tycks HD ”alltså ha ansett skada på egen sak som sakskada, om den föranleder kostnader för någon annan”.s. 127
52.25 Se även Hemmo 1995 s. 1126 ff., som diskuterar HD-avgörandet 1994:94 och Tuomisto 1993 s. 33 ff. Också i övrigt har man i finsk rätt alltmer ifrågasatt den tradi tionella uppdelningen av förmögenhetsrätten i obligadonsrätt och sakrätt. Det framstår som allt svårare att inordna förhållandet mellan rättigheters innehåll och deras skydd under en sådan systematisering. Se t.ex. Kartio 2000 s. 45 ff.s. 127
53.26 Beträffande den principiella ståndpunkten i ersättningsfrågan anförde HD bl.a.: ”Tämä kannanotto pohjautuu kahteen vastakkaiseen näkökohtaan. Yhtäältä aina ei tunnu mielekkäältä, että oikeus korvaukseen on sidottu siihen sattumanvaraiseen seikkaan, onko vahingonkärsijällä varsinainen esineoikeus sähköjohtoihin vai ei. Toisaalta tällaisten johtojen vahingoittumisesta seurannut sähkökatko voi aiheuttaa epätavallisen suuria ja arvaamattomia tappioita, joiden korvaaminen usein olisi vahingonaiheuttajalle ylivoimaista ja kohtuutonta. Sen vuoksi mahdolliset poikkeukset lähtökohdasta on korvausvelvollisuuden tietyistä laajentamistarpeista huolimatta pidettävä ahtaissa, mahdollisimman kiinteästi määritellyissä rajoissa.” Jfr även HD 2003:124.s. 127
54.128Kapitel 4s. 128
55.Som tidigare sades, kompletterar SkadeståndsL:s stadganden SjöL:ss. 128
56.bestämmelser om redaransvar. Sakskador ersätts då i enlighet meds. 128
57.SkadeståndsL 5 kap. 5 §. Beträffande VattenL 1 kap. 25 § synes det klarts. 128
58.att sakskador omfattas (jfr skrivningen ”[s]kada, som genom [...] tills. 128
59.skyndas [...] eller annan egendom”). Men som tidigare framgått (ovans. 128
60.avsnitt 3.2.1.1), är det oklarare huruvida även ekonomiska följdskadors. 128
61.skall ersättas enligt den strikta ansvarsregeln. För egen del vore jag böjds. 128
62.att till denna del rekommendera en jakande ståndpunkt. Detta med häns. 128
63.syn till bl.a. behovet av ett utvidgat strikt ansvar (se ovan avsnitt 3.2.4),s. 128
64.den skadelidandes behov av skydd och kravet på koherens i ersättningss. 128
65.systemet. Att endast ersätta de direkta förlusterna vid ”vattendrags befas. 128
66.rande” synes inkonsekvent och mindre lyckat även ur rättsteknisk syns. 128
67.vinkel.s. 128
68.Sakskador som ”orsakats av förorening genom olja” omfattas avs. 128
69.definitionen på oljeskada i SjöL 10 kap. 1 § 3 punkten. Sådana skador ärs. 128
70.vanliga vid oljeutsläpp (förorening av vatten och stränder, skador på bås. 128
71.tar och fiskebragder, etc27). Också ekonomisk följ dskada ersätts.28 Vids. 128
72.bestämmandet av ersättningen tillämpas allmänna skadeståndsrättsligas. 128
73.regler och principer, främst SkadeståndsL. Detta gäller även sakskadors. 128
74.som faller utanför oljeansvaret och sådana som omfattas av MiljöskadeLs. 128
75.(jfr ovan avsnitt 4.2).29s. 128
76.27 T.ex. då den koreanska kusttankem Duck Yang år 2003 sjönk i Busans hamn efters. 128
77.att ha kolliderat med en pråm och en kaj, nedsölades över hundra fartyg av utläckt olja.s. 128
78.Och vid kollision den 13 maj 2003 i samma hamn mellan Haedong och Hana, bägges. 128
79.kusttankers, förorenades flera hundra fartyg. Se IOPC Fund doc. 92FUND/EXC.22/-s. 128
80.10 s. 3 och 92FUND/EXC.22/2 s. 7. En översikt av sakskador som ersätts enligt dets. 128
81.internationella oljeansvarssystemet ges av de la Rue & Anderson 1998 s. 433 ff. Det kans. 128
82.noteras att skadeorsakande olja inte behöver läcka ut i vatten för att omfattas av oljes. 128
83.ansvaret. Om t.ex. utrinnande olja skadar egendom på land eller kaj ersätts skadan likas. 128
84.fullt. Men om ombordvarande olja skadar egendom ombord faller ansvaret utanför SjöLs. 128
85.10 kap. (jfr formuleringen i l § 3 punkten: ”[avses med] oljeskada skada som orsakats avs. 128
86.förorening genom olja från ett fartyg och som uppkommit utanförf artyget' [min kurs.]).s. 128
87.28 Jfr t.ex. Chao 1996 s. 300.s. 128
88.29 Se t.ex. HD 2001:61.s. 128
89.Ursättningsgill skada129s. 129